Snål, nojig och inkompetent - vilken bil ska jag köpa (ska jag öht göra det?)

Hej, alla goa flashbackare!

I veckan börjar jag arbeta igen. Jippie! Problemet är att jag tillbringar en timme i tunnelbanan varje arbetsdag och jag avskyr det. Jag har absolut ingenting emot bussar och åker med glädje innerstadsbussar eller promenerar när jag rör mig i innerstaden. Men tunnelbanan är annorlunda. Det är smutsigt, trångt, folk hostar och nyser rätt ut, skriker, bråkar, tigger, tafsar (jag vet inte hur många händer jag fått på lår eller män som blottat sig). Det skulle vara så underbart att få sitta ostörd och trygg i sin egen bil. Också underbart när man är trött på morgonen eller kommer sent från jobbet att få sätta sig i sin egen bil och åka hem i stället för en halvtimme på tunnelbanan med ovan nämnda uppförande...
Jaha, så vad är problemet?
Följande:

1. Jag är snål...
Hur mycket kostar en bil i månaden? Går inte runt 100 varje dag bara på trängselavgifter? Jag måste ta mig från norra stan till södra. Så - trängselavgifter, bensin, parkeringsavgifter, avgiften för bilen i sig, service, reparationer, däckbyten, försäkringar, böter, skadestånd... Hur mycket ska man räkna att betala för en bil, inklusive allt, i månaden? Hur mycket bör man spara varje månad för att ha om något händer med bilen?

2. Jag är nojig.
Är livrädd för älgar och frontalkrockar. Skulle aldrig i mitt liv försöka mig på en omkörning, t ex. Vet ärligt talat inte om jag vågar köra på motorvägen heller... Och det är ju motorväg till jobbet (eller?). Det är i alla fall flerfiligt och folk kör snabbt. Vet fan inte ens om jag vågar köra ut på motorvägen - ser man verkligen bilar som kommer bakom en?

3. Jag är inkompetent.
Faktum är att jag kört på motorvägar. När jag precis gått ut gymnasiet var jag au pair i Tyskland. Körde med plattan i mattan på Autobahn varje dag. Men sedan dess har jag utvecklat både riskmedvetande, ansvar och...noja, som sagt var.

Jag har aldrig krockat hittills - eller det beror väl på hur man definierar "krocka". Om man med det menar att med ett fordon köra in i en annan bil eller föremål, så visst, då har jag krockat. Men krocka låter så dramatiskt. Det här rörde sig bara om lite repor i lacken, avkörda backspeglar, nedkörda grindar et c. Avståndsbedömning är inte riktigt min grej...
(En gång körde jag in TVÅ gånger i samma snubbe, en uptight tysk i skjorta och slips och BMW. Gång nummer två hade dock inte hänt om han inte skrämt upp mig så mycket första gången genom att bli så arg... Och eftersom någon säkert undrar: Nej, andra gången skrek han bara "Det här är ju oerhört!!!" och kastade sig in i bilen och körde iväg, så uppenbarligen orsakade jag inte några skador på hans bil, det var på en mack, mackägaren var mycket road och stod i dörren och gapskrattade och gav mig sen kraftig rabatt på biltvätten jag var där för).
Men jag är verkligen rädd för att skada någon eller bli skadad själv.

Det måste vara en automatväxlad bil. Inget annat kommer på fråga!

Jag har också skuldkänslor gentemot min mamma. Hon skadade sig i en olycka för några år sedan - nej, inte bilolycka - och är sedan dess handikappad. Jag skulle verkligen, hennes sista år, vilja ta med henne på utflykter. Inte för att hon har begärt det. Men jag tycker så jävla synd om henne. Hon var så oerhörd aktiv innan olyckan, tågluffade genom Europa helt ensam fastän hon var pensionär, reste en massa, arbetade extra som guide på museer... Och nu stapplar hon runt kvarteret med sin rollator och kan inte åka kommunalt för att hon har så dålig balans att hon inte klarar av höjdskillnader (kan därför inte komma in i buss, kan inte åka rulltrappor et c). Vill kunna resa med henne och det enda sättet är bil.

Men - när jag nu skriver det här inlägget inser jag hur jävla inkompetent jag verkligen är. Och - jag har inte kört alls sedan jag kom hem från Tyskland - det vill säga i princip för halva livet sen...
Men tanken på tunnelbana en timme per dag gör att det knyter sig i magen.
Finns det någon supersäker, superenkel, billig bil som i princip aldrig går sönder, med så många hjälpmedel (kameror, speglar, backhjälp et c) att tom en idiot som jag klarar av att framföra den säkert? Och vad kostar den i så fall i månaden? (Skiter i status. Vill bara ha det tryggt, säkert, enkelt och billigt.)

Av det du beskriver så säger jag följande:
Du ska inte äga en bil. Du ska inte ens köra bil.
Du borde faktiskt helt ärligt lämna in ditt körkort, för du är uppenbarligen livrädd för att köra bil och du kommer göra så många felaktiga och rent av farliga beslut om du sätter dig och kör.
Ska du köra bil så ska du återigen gå trafikskola och lära dig köra.

Jepp! Du har faktiskt troligen rätt! Och ja, jag skulle absolut ta några till körlektioner i så fall. Jag är faktiskt ganska ansvarsfull, tro det eller ej! (Klarade för övrigt uppkörningen på första försöket och utan minsta anmärkning. 😉 )
Men däremot… felaktiga beslut. Nja, är ju överförsiktig, som sagt var. Men ja, jag är rädd. Och orolig.

Överförsiktig och rädd tenderar till att man gör felaktiga beslut/misstag.

Jämför att gå på en trästock som ligger på marken, rätt enkelt va?
Gör det med samma trästock som är 20 meter upp i luften, då är det helt plötsligt inte lika enkelt trots att det är exakt samma trästock.
Lite samma sak tror jag det blir för dig i trafiken.

Snälla, sätt dig inte bakom ratten...

Ok! 😳

Måste bara lägga till för att försvara mig själv lite:
Om man bortser från macktillfället 🤦‍♀️ så var alla övriga ”krockar” när jag försökte köra in genom au pair-familjens grindstolpar (som var så gamla att de byggdes innan folk hade bilar). Jag var inte den enda som skrapade upp bilar där… Men ja, jag tyckte verkligen det var tekniskt svårt. 99% av fallen lyckades jag, men som sagt var inte alltid.
Men jag kan ändå tycka att det är bättre att vara medveten om att man inte kört sedan man var 19 och vara rädd och orolig därför än sturskt sätta sig och tänka ”fan vad jag är bra på detta! Noll anmärkningar på min uppkörning!” och sedan trampa gasen i botten.
Men självklart hade jag tänkt ta några extra lektioner, om så endast för att ganska mycket lär ha hänt tekniskt sedan jag var 19…
Jag må vara ett spån, men jag är ett ansvarsfullt spån.

2 och 3 går ju att hantera, i princip alla gör misstag i trafiken. Snål går dock inte ihop med bilägande. Räkna med ca 3000kr/månad för en mindre bil och utan parkeringskostnad.

Klart du kan köra bil. Du kommer snabbt in i det igen. Bilen du letar efter är en fabriksny Kia Rio eller Kia Niro om du vill ha lite större. Månadskostnad runt 4000.

https://www.bilsvar.se/sv/sok-bil/bi...romsearch=true

Dock ingår inte trängselavgift i det priset och jag kan inget om trängselavgifter så det lägger jag mig inte i alls.

Du kan ju alltid privatleasa en liten bil med automat.
För ca 2500 så ingår allt utom bränsle/skatt /försäkring.

Sen tillkommer trängsel och pavgifter såklart.

Eller köp en begagnad bil som du kommer få oförutsedda utgifter på.

En bil är frihet men det är förbannat dyrt.

Du verkar ju ändå inse dina brister i trafiken och jag tror knappast du kör sämre än valfri halvkriminell förortsblatte.

Älg behöver du knappast vara rädd för om du kör på motorvägar i Stockholm men helt säker kan man aldrig vara. Motorvägar är i princip de säkraste vägar du kan köra på då de inte finns korsningar plus att de är breda och fina.

Som du själv säger, ta några körlektioner med en automatväxlad bil eftersom det ändå är det du i så fall kommer skaffa. Körskola bör du välja med hyfsad noggrannhet, föredrar du t ex en kvinnlig lärare så välj en sådan.

Som bil skulle jag rekommendera Toyota Yaris Hybrid, den är automatväxlad, den är rapp och smidig. Den har backkamera. Vidare är dessa väldigt driftsäkra. Lämna in den på service var 1500:e mil enligt rekommendation så kommer du inte ha några driftsbekymmer alls. Köper du en som har några år på nacken så kommer man ju få byta slitdetaljer såsom bromsklossar osv, men så är det ju med alla bilar.

EDIT: Har själv en Toyota som jag köpte som ny och det enda jag gjort med den är att byta "glödlampor" till strålkastarna fram. Den ena gick på en söndag och så jag åkte till Biltema och köpte två nya för 150 kr. I övrigt så får den ju sin service var 1500 mil som rekommenderat, har inga andra kostnader med den. Idag är den nästan fem år och har gått ca 8000 mil.

Jag tog själv ut min mor i denna innan hon gick bort. Hon hade rollator och det var bara att fälla halva baksätet, så fick frun åka bak och morsan fram. Kunde även stuva in rollatorn utan att fälla sätet.

Som nämnts så kan privatisering vara något för dig, men det luriga med det är att de ofta nagelfar bilen när den skall lämnas åter efter 36 månader och det kan bli dyrt om man har lite otur.

Vad får bilen kosta i inköp?

Hur mycket tid tjänar du på att åka bil istället för kommunalt - inkl. att köa, leta parkering etc.?

Att åka kommunalt kan vara en prövning, men utöver att det är billigt (jämfört med en bil) kan det även vara tidseffektivt om du har inga/få byte och stationer nära ditt hem och jobbet. Den bästa investeringen du kan göra är att inte köpa bil, och köpa bra over-ear`s.

Exakt. I Stockholm är det inte alls säkert att det går mycket snabbare med bil. Vilka tider man ska åka spelar stor roll - liksom hur det funkar med parkering.