Henry (Heinrich) Lorenz avrättning, Connecticut, 1930.

Heinrich Oswald Lorenz föddes i Tyskland 1904 men kom som 2-åring till Gävle.

Hans mor var svenska och i Gävle bodde bl. a. hans mormor och morfar. Via Mexiko kom han till Connecticut där han kom att dömas för mord på en släkting till sin flickvän Miss Benson. Han avrättades genom hängning den 12 augusti 1930 i Wethersfield.

En avrättning som jag aldrig tidigare hört talats om. Någon som har hört talats om denna?


Citat:

"Anderson och Lorenz bil tillsammans. Samtalet övergick snart till ett våldsamt gräl, i första hand om det förestående bröllopet men kanske också kring det faktum att Lorenz var skyldig Anderson en summa pengar.
Bråket slutade med att Lorenz drog upp en revolver och sköt Anderson till döds. Därefter lyfte han över liket till baksätet, körde en bit och stannade vid en åker där han lämpade av kroppen.
Efter dådet flydde gärningsmannen till Kanada. Därifrån skickade han ett telegram till sin fästmö och med hjälp av detta lyckades polisen spåra upp och gripa honom."

Citat:

"fyra minuter efter midnatt, öppnades falluckan under fånge nr 12016 i statsfängelset i Wethersfield. Repet spändes med ett ryck och femton minuter senare konstaterade läkaren att Henry Oswald Lorenz, var död.
Efter avrättningen fick offrets syster, Mrs Benson, tillstånd att ta hand om mördarens kropp. Hon såg till att den begravdes vid sidan av hennes bror."

Med andra ord så kom BO och GM att få en gemensam grav sida vid sida. Låter något märkligt tycker jag.

Det sägs att de aldrig bråkade mer...

Sen då med två brödvinnare förlorade för anhöriga så kanske en uppsättning blommor verkade rimligt.

Tror aldrig jag tidigare har hört talats om när både BO och GM kom att hamna i samma grav.

Även om hans fästmös morbror Nils E. Anderson inte verkar ha varit populär, så kan man ju fundera över hur populär Heinrich blev efter mordet? GM verkar ha varit något "märklig".

Citat:

"Den dödsdömde rörde inte en min. Men efteråt klagade han över att processen dragit ut på tiden så han fått vänta på sin middag."

Citat:

”Lorenz syntes alldeles oberörd, som om han ej förstod, att hans liv stod på spel. När han blev uppkallad att själv yttra sig visade han icke den minsta nervositet.”

Tydligen hade Lorenz sinnessjuka släktingar i Sverige enligt tidningsartikeln och att det hade förekommit självmord i släkten. Detta lär ha varit på hans mors sida.

[quote=Skaraborg2|76534212]Tror aldrig jag tidigare har hört talats om när både BO och GM kom att hamna i samma grav.

Det står ju att han begravdes bredvid fästmöns bror. Mordoffret var väl morbror

Edit såg nu att det var fästmöns mors bror vilket väl betyder mordoffret. Märkligt

Nej det står följande som jag återigen citerar:

"Efter avrättningen fick offrets syster, Mrs Benson, tillstånd att ta hand om mördarens kropp. Hon såg till att den begravdes vid sidan av hennes bror."

Mrs Benson var alltså syster till BO Anderson och mor till Heinrich fästmö.

Ja Mrs var ju det som frk inte blev. Dock var ju det avsikten vilket ger en antydan om att Lorenz kan ha haft förtjänster. Mordet var ju konsekvensen av att han tappade humöret. Inte ett mord i lönndom eldyl.

Helt riktigt.

Fröken Benson kan mycket väl ha kommit att gifta sig senare i livet. Ja Lorenz kan ha haft förtjänster. Nej det var inget mord i lönndom. Under resan tillsammans med sin fästmös morbror hade GM med sig en pistol. Undrar om GM inte kan ha planerat mordet i förväg? Han visste att Anderson var starkt emot det blivande äktenskapet mellan systerdottern och han själv. Dessutom var Lorenz skyldig honom pengar.

Så kan det ju förstås vara. Domstolen har ju därtill tydligen funnit att det inte fanns några förmildrande omständigheter. Att skjuta en blivande ”släkting” kanske var särskilt olämpligt i det hänseendet. Annars kan ju i princip frk benson ha sympatiserat med skjutningen iofs. Eller empatiserat. Men då hade det ju fått ske i lönndom. Annars är utsikterna till goda resultat obetydliga.

Sen kan frk ha ogillat dem båda också. Vad vet man. Men Lorenz syns ju ha fått finna sig i straffet. Liksom i sällskapet vid den sista vilan.

Det stämmer men jag undrar ändå om det inte fanns det?

Citat:

"Ett argument kunde vara att inte mindre än sex nära släktingar till Lorenz hade begått självmord under olika grader av galenskap och den svenska polisen fick nu i uppdrag av UD att i all hast sammanställa en rapport över alla dessa tragiska dödsfall."

Inte många personer som har haft sex nära släktingar som har begått självmord. Med andra ord hade inte Lorenz det bästa arvet precis men han ansågs dock att vara vid sina sinnens full bruk. Jag undrar ändå om han inte hade ärvt något från alla sina nära släktingar som hade begått självmord. Man kan ju också fundera över varför den här avrättningen av en svensk i USA aldrig har blivit ordentligt uppmärksammat.

Hur unga fröken Benson såg på sin morbror och mordet på honom kan vi enbart spekulera om. Ja Lorenz kom att finna sig i sitt dödsstraff. Precis som inte förstod allvaret i domen. Man kan ju också fråga sig hur bra förstod Lorenz engelska? Om han gjorde detta dåligt hade han då tolk? Gällande det permanenta sällskapet han fick vid den sista vilan kunde han inte yttra sig om. Fast hade han själv kunnat bestämma så betvivlar jag att Lorenz skulle ha vilja haft det på det sättet. Fast vem vet? Han kom ju att finna sig i domen och som det verkar utan protester.

Med sex galna självmördare i släkten kan man ju föreställa sig både lite excentricitet och lite deathwish eller undergångsmentalitet utan att personen egentligen är kliniskt sjuk själv. Domstolen försökte väl rådda i det där. Såväl domstolen som Mrs och ms kan ju kanske ha kommit på bättre tankar efter den genomlysningen av Lorenz bakgrund. Det förefaller väl inte så troligt att offret bibringat eget vapen till mötet, eller att denne dödshotat Lorenz, utan att Lorenz förmått meddela detta till utredningen. Så skjutningen lär ju knappast haft något vidare fog för sig. Så sett. Hade resultatet varit oönskat eller en olycka så hade väl lorenz meddelat även detta. Han var väl arg och kanske kränkt. Det hade kanske gått över. Men nu hanns det inte med.

Jag skulle tro att man i vilda västern var rätt petig med hur man använde sina pistoler. Trots antydningar om annat på film. Där lagen hade nåt att säga till om. Det var nog liksom ett förtroende med betydande ansvar. Man slåss inte med pistoler utan med knytnävarna. På helgen. Utanför dansbanan. Att hamna i vanrykte och riskera exkommunicering var inte att rekommendera. Man vänder inte vapen mot de egna, dvs stadens eller landets laglevande invånare. Pistolen är för självförsvar där vidderna är gigantiska och ögonen få och farorna mångahanda och luriga och tålmodiga. Så Lorenz får nog stå sitt kast. Med eller utan engelskakunskaper. Eller sinnesnärvaro. Det finns ju då i en sån kontext inte heller ngt som säger att (om L skulle benådats eller släppts efter kort straff) inte anhöriga el vänner till offret en vacker dag gett igen ändå. När tillfälle infann sig. Att ta ngns liv är inte Lorenz frihet.

När jag läser det där igen så får jag bestämt känslan att BO haft för avsikt att prata Lorenz ur giftasplanerna. Då tänker man ju att Mrs B skickat honom. Vilket skulle kunna antyda att frk tyckte mycket bättre om honom än mamman och morbror. Jag glömde bort att han flydde till Kanada. Även det syns ju stärka att han hade planer för en fortsättning med frk. Liksom förstås brevet till henne. Däremot framgår väl inte om det var frk som lämnade brevet till polisen eller om det var Mrs. Eller om brevbäraren manats hålla utkik efter post till frk. Frk kan ju ha insett att det finns andra värden.

Att de två placerades i samma grav ger en känslan att damerna kanske postfaktum ansåg att de två herrarna var ungefär lika goda diplomater o konversatörer, eller att de trots utfallet var ungefär lika goda typer. Det kan ju också handla om att det fanns en familjegrav och att Lorenz hörde mer hemma där än nån annanstans. De unga tus känslor hade kanske känts äkta. Därav problematiken. Kanske.

När jag läser artikeln i A-B i dess helhet så framgår också med rätt stor tydlighet att Lorenz framstår som den mer sympatiske än morbrodern, inte omvänt:

”Dessutom var Anderson känd som en sällsynt osympatisk person och till och med hans syster, Mrs Benson, ställde helhjärtat upp på hans mördares sida.”

Anderson var emot att frk band sig genom äktenskap vid så unga år, ngt som Mrs o frk däremot inte alls tycks ha ansett.

Så motivationsmässigt kan man ana att L reagerade med desperat våld på en upplevt orättfärdig påtryckning. Frk var bara 17, så alla hade kanske lite fel var i den här historien. Dessvärre strök L med. Liksom Anderson.

Det stod i artikeln att "Lorenz drog upp en revolver och sköt Anderson till döds."

Detta tycker jag tyder på att GM bar en revolver på sig redan innan duon företog den ödesdigra bilturen. Lorenz erkände ju också att han begått mordet med berått mod. Jag tror att Lorenz blev mycket arg och kände sig kränkt av Anderson. Tänkte på en annan sak. Lorenz hade innan han hamnade i Connecticut varit i Mexiko. Där insjuknade han i malaria men blev ändå kvar där under tre års tid. Detta kan mycket väl ha inverkat på hans psyke. Det finns faktiskt ett sådant fall i Sverige.

(FB) Springpojken som förvann. Mordet på Per Hakberg, Göteborg, 1946.