Citat:
Hej,Efter att ha läst även efterföljande inlägg efter trådstarten upplever jag det alltjämt oklart vilka handlingar som finns och vem som är part i handlingarna.
Du skriver att de utlånade medlen använts för att köpa saker till bolaget. Vad pengarna i slutändan använts till är dock av underordnad betydelse. Avgörande är vem som är angiven som formell part i handlingarna. Teoretiskt sett kan ju ägaren lånat medlen och sedan i sin tur lånat ut pengarna till sitt bolag. Tydliggör därför:
1. Finns en lånehandling och i så fall, vem är angiven som låntagare (gäldenär) i handlingen, bolaget eller ägaren? Att ägaren må ha undertecknat lånehandlingen innebär inte nödvändigtvis att ägaren är låntagare utan agerandet kan mycket väl förklaras med att ägaren kan firmatecknare för bolaget. Håll alltså isär part och undertecknare.
2. Finns en revershandling? I så fall måste även samma saker som anges 1 ovan tydliggöras rörande den handlingen.
3. Är bolaget AB (eller vad)?
4. Vet du någon om bolagets respektive ägarens ekonomiska ställning?
Dessa frågor måste först klart och tydligt redas ut eftersom reversen av alla att döma är upprättad med ett, vad man kallar, underliggande rättsförhållande (lånet).
Beroende på svaren (1-3) går det att bedöma vem du möjligtvis kan gå på. Vilken väg du i så fall ska välja avgörs också av i vad mån personen (bolaget eller ägaren) bedöms ha pengar att reglera skulden (4).
Att prioritera fordringsägare blir aktuellt endast vid obestånd hos gäldenären.
Generellt sett är det irrelevant om du väljer inkasso eller kfm. I praktiken samma sak. Vid obestånd landar man dock slutligen i konkurs vid tingsrätten. Då prioriteras fordringarna enligt vad som nämnts i tidigare inlägg.
Min rekommendation sammantagen nu är att inte lägga några som helst resurser genom inkasso eller kfm innan du rett ut 1-3 ovan. Vet du också svaret på 4 har du än mer att gå på. Du kan, om det visar sig i efterhand att du valt fel motpart, inte ändra dig i pågående ärende utan måste då börja om från början med ett nytt ärende. Du får då själv stå de onödiga kostnaderna.
Du skriver att de utlånade medlen använts för att köpa saker till bolaget. Vad pengarna i slutändan använts till är dock av underordnad betydelse. Avgörande är vem som är angiven som formell part i handlingarna. Teoretiskt sett kan ju ägaren lånat medlen och sedan i sin tur lånat ut pengarna till sitt bolag. Tydliggör därför:
1. Finns en lånehandling och i så fall, vem är angiven som låntagare (gäldenär) i handlingen, bolaget eller ägaren? Att ägaren må ha undertecknat lånehandlingen innebär inte nödvändigtvis att ägaren är låntagare utan agerandet kan mycket väl förklaras med att ägaren kan firmatecknare för bolaget. Håll alltså isär part och undertecknare.
2. Finns en revershandling? I så fall måste även samma saker som anges 1 ovan tydliggöras rörande den handlingen.
3. Är bolaget AB (eller vad)?
4. Vet du någon om bolagets respektive ägarens ekonomiska ställning?
Dessa frågor måste först klart och tydligt redas ut eftersom reversen av alla att döma är upprättad med ett, vad man kallar, underliggande rättsförhållande (lånet).
Beroende på svaren (1-3) går det att bedöma vem du möjligtvis kan gå på. Vilken väg du i så fall ska välja avgörs också av i vad mån personen (bolaget eller ägaren) bedöms ha pengar att reglera skulden (4).
Att prioritera fordringsägare blir aktuellt endast vid obestånd hos gäldenären.
Generellt sett är det irrelevant om du väljer inkasso eller kfm. I praktiken samma sak. Vid obestånd landar man dock slutligen i konkurs vid tingsrätten. Då prioriteras fordringarna enligt vad som nämnts i tidigare inlägg.
Min rekommendation sammantagen nu är att inte lägga några som helst resurser genom inkasso eller kfm innan du rett ut 1-3 ovan. Vet du också svaret på 4 har du än mer att gå på. Du kan, om det visar sig i efterhand att du valt fel motpart, inte ändra dig i pågående ärende utan måste då börja om från början med ett nytt ärende. Du får då själv stå de onödiga kostnaderna.
Tack för ditt svar! Jag håller med om att det är otydligt. Låt mig försöka förtydliga genom att svara på dina frågor.
1. Finns en lånehandling och i så fall, vem är angiven som låntagare (gäldenär) i handlingen
Svar: Privatpersonen. Underskrivet med namn, personnummer, privat address osv.
2. Finns en revershandling? I så fall måste även samma saker som anges 1 ovan tydliggöras
Svar: Ja det finns reverser och skuldebrev som står på privatpersonen med personnummer namn osv.
3. Är bolaget AB (eller vad)?
Svar: Ja det är ett AB
4. Vet du någon om bolagets respektive ägarens ekonomiska ställning?
Svar: Ja, nu gör jag det.
"Teoretiskt sett kan ju ägaren lånat medlen och sedan i sin tur lånat ut pengarna till sitt bolag."
Precis så här tolkar jag detta också!
Revisorerna är de som säger att skuldebreven är "fel" då de står på personen och inte bolaget. För grundidén var ju att bolaget skulle låna pengarna. Eftersom varken jag eller den som lånat pengar kan dessa formaliteter har skuldebreven skrivits direkt på personen, det var jag som skrev dessa skuldebrev och använde mallar.
Då verkar jag kunna gå direkt på personen och inte behöva blanda in ABt över huvud taget.
Tack för tipsen. Det som vart oklart var om handlingarna var fel eller inte.
Att prioritera fordringsägare blir aktuellt endast vid obestånd hos gäldenären.
Vad menar du med detta? Mao om denne inte kan betala?
Jag tror jag vänder mig till KFM istället för privatägda inkassobolag isåfall.