Procent-resonemang

I en stor veckotidning står följande:

-- I studien uppmättes 2,0 procent transfett (per 100 gram) i pommes frites ...

Det har gått snabbt där – eller värre – skribenten har dimmiga begrepp om procenträkning. Fetthalten är förstås 2,0 procent även i 50 gram eller 100 gram eller ett helt kilo. Parentesen är onödig, för att inte säga vilseledande.

Ibland är det intressant att skilja på viktsprocent och volymsprocent. Möjligen är det viktsprocent som föresvävar pommes-reportern. Men, i livsmedel anger man alltid viktsprocent. I vissa drycker anges volymsprocent i folkhälsobefrämjande syfte.

Så har vi frågan om procent kontra procentenheter. Procentenheter bör anges om det finns minsta risk för att läsaren av misstag skulle börja räkna procent av procent. Om räntan stiger från 2 procent till 2,5 procent så stiger den med 0,5 procentenheter, men faktiskt med 25 procent.

Susning.nu reder ut begreppen: http://susning.nu/Procentenhet

Intressant!

Man funderar ju lite vad de lär ut på journalisthögskolan. Fast det har man ju gjort länge...

Lite samma problematik är det kring decimalanvändandet tycker jag. Särskillt vid marknadsföring verka man tycka att det låter bra att ange ngt med två decimalers exaktehet. Är de verkligen säkra på att - juicen, eller vad det kan tänkas vara - innehåller exakt 17,00 % färskpressad apelsinesaft. Taskigt exemplel, men ni förstår poängen.

Många skribenter tar sig före att ange ålder med decimaltal. Exempel:

-- Pelles lillasyster är 1,5 år [gammal].

Det förbryllar lyssnaren/läsaren som försöker gissa sig till om 1,5 år är 547,5 eller 548 dagar. Man får plocka fram almanackan och kolla in närmaste skottdag. Oftast är svaret 547 dagar och 12 timmar (de flesta barn föds på natten).

Det finns ett mycket enklare sätt:

-- Pelles lillasyster är 18 månader [gammal].

Den största anledningen till att läsaren blir förbryllad är väl i så fall att man normalt delar upp året i månader, som är tolv stycken, och därmed skapas en osäkerhet om man syftar på ett år och fem månader eller ett och ett halvt år. Problemet är dock ganska snart ur världen, åtminstone när det gäller personers ålder räknat i år, eftersom inte speciellt många över sju-åtta år bryr sig om att räkna närmare precist än i hela år.

Samma problem finns när man anger delar av minuter eller timmar som decimaltal. Det är väl helt enkelt vårt moderna räknesystem som har kommit lite på kant med det gamla som jag har för mig användes av romarna bland annat (minns dock ej det exakta ursprunget) och som byggde mer på tal som 6 och 12 än 10. I och för sig motsägs ju det av de romerska siffrorna som bygger på 5, 10, 50, 100, etc... ett klargörande, någon?

Först en notering om avgränsning: På detta språkforum skall vi väl undvika att gå djupare in på den matematiska aspekten av talsystem. Men behovet av att uttrycka kvantiteter och mätetal i språk är just en språklig fråga. I vår ekonomistiska kultur betyder kanske mätetal mera än någonsin.

Det romerska talsystemet är definitivt decimalt. Det hindrar inte att själva ordet dussin kommer av latin duodecim 'tolv'. Våra 2×12 timmar per dygn har fördelen att vara jämnt delbart med 2, 3 och 4. En dekad kan inte delas i 3 eller 4 delar utan problem. För en fot med 12 tum gäller motsvarande, att 3 tum är 1/4 fot.

Ett talsystem med basen 12 kallas duodecimalt. Ett talsystem med basen 60 kallas sexagesimalt. Minuter och sekunder följer det senare.

Det vore intressant att veta mera om romarnas förhållande till procenten, om man säger så. Själva ordet procent är förstås latin pro centum 'för, på hundra'. Men det var nog si och så med notationen för bråktal i det gamla imperiet, eller?

Ett rationellt sätt att ange åldern på den där lillasystern vore förstås 1:6 år, men det finns varken akademiskt eller folkligt stöd för den notationen. Tiden för ett maratonlopp kan däremot utan problem anges som 2:05:42 timmar.

Okej, där ser man!
Jag har för mig att jag hört vem som "uppfann" decimalkommat. Å andra sidan kommer jag inte ihåg det, så egentligen finns ingen anledning att posta Men tack för info iaf.

Om du hört att det var Muhammad ibn Musa al-Khwarizmi så är du ursäktad. Jag kommer att ha glömt efternamnet imorgon.

Principen för positionsnotationen, med tiondelar efter heltalssiffran, skulle alltså vara persisk (från Iran). Uppfinningen skedde tydligen ca år 800. Betydelsen för den vetenskapliga, tekniska och ekonomiska utvecklingen kan inte överskattas. En ödets ironi är att vi kanske inte heller hade vetat vad anrikning av uran är – i Iran och annorstädes – eller levt under atomvapenhot, utan dessa "framsteg".

Ända fram till 1700-talet försökte många framställa talet PI som kvoten mellan två heltal, men nu vet vi att PI är ett oändligt decimaltal. Det hjälper inte heller att välja basen 12 eller 16 eller 60. PI har oändligt många fraktionssiffror i alla talbaser.

Skiljetecknet mellan heltalet och första decimalsiffran är en stor liten fråga i sig. Se Wikipedia: Decimal separator

Därav följer att vill man vara tydlig i tidsangivelser så anger man klockslag som 22:45 med kolon som skiljetecken (enligt ISO).

Ja och nej... Då 1,5 är ett tal med två värdesiffror, ska det rimligtvis kunna innefatta samtliga åldrar x år för 1,45 <= x < 1,55 med hänsyn till avrundningen. Skulle åldern däremot anges som 1½, där bråktalet är en exakt angivelse, är dina bryderier berättigade!

Uttrycket 1½ år ger mig inga bryderier eftersom det är exakt 1 + 6/12 år, eller 18 månader som man gärna säger i engelskan.

Så du menar att 1,5 år måste utläsas i exakta dagar, medan 1½ år räcker det med att läsa ut i månader?

1.50000 hade kunnat ge bryderier om vad man menar, men 1,5 år läser i alla fall jag ut som cirka 18 månader. 17 eller 19 hade fallit in där också.

Om man menar en exakt tidsangivelse, kanske man inte skall använda sig av år, utan den finare tid i dagar, timmar eller minuter man menar.

På samma sätt man ger ungefärliga avstånd i mil och mer exakta i meter o.s.v. Säger någon till mig att svänga in på avfarten mot X-stad efter en och en halv mil, förväntar jag mig inte att det är exakt 15000 meter till avfarten..

Jag tycker inte att man behöver skapa språkliga problem där de inte finns.

Trådskaparen belyser ett reellt problem med journalister som inte förstår vad de skriver.

1,5 accepteras ju som en avrundning av allt mellan 1,25 och 1,75, alltså 15 till 21 månader. F.ö. så är det inte obligatoriskt att tala om kalenderdagar. Skottåren varar ju inte längre tid än andra år, utan är nära 365,25 dygn långa också de.

Det är mycket riktigt likvärdigt med t.ex. 20 miljoner ton transfett per miljard ton pommes frites.

Det man lite väl omständigt vill belysa, är nog att det handlar om viktprocent, inte volymprocent eller procent av kaloriinnehållet (som faktiskt anges i speciella sammanhang). Just användandet av ordet "viktprocent" vore då att föredra.