2021-05-15, 19:59
  #1
Medlem
Oftast när jag för en gångs skull mår ok(menar inte att jag vill ha medlidande) så får jag fruktansvärda skuldkänslor för närstående personer i mitt liv. Det gör så ont i bröstet av sorg och smärta att jag nätt och jämt klarar av det.

Varför då kanske ni undrar, finns det nån grund till skuldkänslorna?
Och det gör det väl visserligen Min pojkvän tillåter inte mig att träffa min mor och far och mitt syskon så ofta, min far är sjuk och de blir så ledsna när de tror att jag inte vill träffa dem för de vet inte om mitt delvis destruktiva förhållande och att det beror på att jag inte FÅR träffa dem så ofta.
Så det finns ju en grund till mina skuldkänslor absolut, men grejen är att även min familj har svikit mig ,sårat mig och en i familjen har faktiskt förstört mycket för mig, så jag frågar mig själv varför får jag såna fruktansvärda skuldkänslor ? Är jag för empatisk ? Hur ska jag tänka för att få bort skuldkänslorna ? Kan det rent av bero på min medicin?(abilify) någon som lider av samma grej? Det har varit så det senaste året. Vips så ploppar en närstående upp i mitt huvud och jag tycker så synd om denne att jag knappt kan andas, sen när jag har släppt det så dyker en annan närstående upp i tanken och så blir det samma grej . Blir tokig av detta..
Citera
2021-05-15, 20:11
  #2
Moderator
Maviels avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Midnightbloom
Oftast när jag för en gångs skull mår ok(menar inte att jag vill ha medlidande) så får jag fruktansvärda skuldkänslor för närstående personer i mitt liv. Det gör så ont i bröstet av sorg och smärta att jag nätt och jämt klarar av det.

Varför då kanske ni undrar, finns det nån grund till skuldkänslorna?
Och det gör det väl visserligen Min pojkvän tillåter inte mig att träffa min mor och far och mitt syskon så ofta, min far är sjuk och de blir så ledsna när de tror att jag inte vill träffa dem för de vet inte om mitt delvis destruktiva förhållande och att det beror på att jag inte FÅR träffa dem så ofta.
Så det finns ju en grund till mina skuldkänslor absolut, men grejen är att även min familj har svikit mig ,sårat mig och en i familjen har faktiskt förstört mycket för mig, så jag frågar mig själv varför får jag såna fruktansvärda skuldkänslor ? Är jag för empatisk ? Hur ska jag tänka för att få bort skuldkänslorna ? Kan det rent av bero på min medicin?(abilify) någon som lider av samma grej? Det har varit så det senaste året. Vips så ploppar en närstående upp i mitt huvud och jag tycker så synd om denne att jag knappt kan andas, sen när jag har släppt det så dyker en annan närstående upp i tanken och så blir det samma grej . Blir tokig av detta..

Jag blir så när jag är på väg in i en depression. Kan få tunga skuldkänslor som egentligen inte är helt verklighetsförankrade dvs när jag mår bra känner jag inte skuld över den aktuella situationen. Hur mår du för övrigt?

Du nämner liksom lite som i förbifarten att din pojkvän inte låter dig träffa dina föräldrar - och du kallar er relation för destruktiv. Hur har du det egentligen? Är skuldkänslorna egentligen ett symptom på något annat?
Citera
2021-05-15, 20:25
  #3
Medlem
Citat:
Ursprungligen postat av Maviel
Jag blir så när jag är på väg in i en depression. Kan få tunga skuldkänslor som egentligen inte är helt verklighetsförankrade dvs när jag mår bra känner jag inte skuld över den aktuella situationen. Hur mår du för övrigt?

Du nämner liksom lite som i förbifarten att din pojkvän inte låter dig träffa dina föräldrar - och du kallar er relation för destruktiv. Hur har du det egentligen? Är skuldkänslorna egentligen ett symptom på något annat?
Jag har det jobbigt den saken är säker, men jag svälter inte, jag har inte ont,jag har tak över huvudet, jag är inte missbildad, jag lever inte i krig.. men jag har otrolig stress och press på mig att dölja hur jag har det och att hantera min pojkvän.Han säger att han ska sluta ta ”vitt pulver” knark alltså( vill inte säga vilket sorts knark) ,som gör att han blir paranoid, håller mig vaken om nätterna han blir aggressiv, men han tar om och om igen. Sen har jag min egna psykiska ohälsa och 50000 andra problem oj vad jag klagar nu förlåt, men det var mitt svar på din fråga,
Citera
2021-05-15, 20:26
  #4
Medlem
xposures avatar
Du får väl skuldkänslor för att du innerst inne vet att din pojkvän förstör ditt liv.
Citera
2021-05-15, 20:31
  #5
Moderator
Maviels avatar
Citat:
Ursprungligen postat av Midnightbloom
Jag har det jobbigt den saken är säker, men jag svälter inte, jag har inte ont,jag har tak över huvudet, jag är inte missbildad, jag lever inte i krig.. men jag har otrolig stress och press på mig att dölja hur jag har det och att hantera min pojkvän.Han säger att han ska sluta ta ”vitt pulver” knark alltså( vill inte säga vilket sorts knark) ,som gör att han blir paranoid, håller mig vaken om nätterna han blir aggressiv, men han tar om och om igen. Sen har jag min egna psykiska ohälsa och 50000 andra problem oj vad jag klagar nu förlåt, men det var mitt svar på din fråga,

Det fetade... du bör läsa på om normaliseringsprocessen... bifogar lite länkar.

https://scholar.google.se/scholar?q=...=1&oi=scholart

Skam och skuld är djupa känslor som inte är logiska som kan poppa upp när vi är nergångna.

Jag tänker inte säga till dig vad du ska göra. Du kommer antagligen inte att följa det rådet ändå. Men du vet nog själv vad du behöver göra. Läs det du skrivit, som säkerligen bara är ett skrap på ytan, men tänk dig att den som skriver det är din bästa och närmsta vän. Tycker du att hon förtjänar att ha det så? Vilket råd hade du gett henne? Varför skulle du vara värd mindre än henne?

Om du någon gång är ensam så behöver du försöka kontakta din familj. Jag är övertygad om att de hjälper dig om du bara räcker ut minsta lilla lillfinger.
Citera

Skapa ett konto eller logga in för att kommentera

Du måste vara medlem för att kunna kommentera

Skapa ett konto

Det är enkelt att registrera ett nytt konto

Bli medlem

Logga in

Har du redan ett konto? Logga in här

Logga in