Först och främst får man skilja på Jour och Beredskap.
Bägge innebär att man på tid utanför ordinarie arbetstid skall vara beredd att med kort varsel utföra arbete åt sin arbetsgivare.
Jour innebär att man befinner sig på arbetsplatsen, redo att när så krävs hoppa in och arbeta.
Som tack för detta ersätts man med jourersättning för de timmar man "gått på jour". Den tid man utfört arbete skall ersättas som vanligt. Och eftersom det rör sig om arbete utanför ordinarie arbetstid så rör det sig om övertid.
Beroende på vilket kollektivavtal man lyder under så gäller olika antal jourtimmar man får lov att ha per kalendermånad, samt när dessa får lov att förläggas. Vanliga siffror jag sett är max 50h jourtid per månad.
Beredskap (eller beredskapstjänstgöring) innebär att man ska hoppa in och jobba när så krävs, men man behöver inte befinna sig på arbetsplatsen. Beroende på företag och arbetets art (t.ex. beredskapsavtalet företaget har sålt in till kunden) kan det vara olika krav på inställelsetid.
Som tack för detta ersätts man med beredskapsersättning för de timmar man haft beredskap. Den tid man utfört arbete skall ersättas som vanligt (övertid). Dessutom brukar man ha ett "minsta antal timmar" som man blir ersatt för (3h), t.ex. att man under beredskapstjänstgöring får lämna hemmet (eller var man för tillfället befinner sig) för att åka iväg och trycka på en knapp. Totalt tar uppdraget (inkl. resa dit och tillbaka) 1h 35min. Då är man ändå berättigad till 3h ersättning för övertidsarbete.
Tidigare arbetade jag under avtalet mellan Teknikarbetsgivarna och Unionen ("Teknikavtalet"). Där är ersättningarna som följer:
Som man kan se så är den avtalsenliga ersättningen för jourtid högre än för beredskapstid.
På stället där jag jobbade tidigare var det däremot svårt att få folk att ställa upp och ta beredskap, så man höjde ersättningen så att beredskapsersättningen motsvarade en kollektivavtalsenlig ersättning som man skulle haft om man hade 100.000 kr i månadslön(!).
Bägge innebär att man på tid utanför ordinarie arbetstid skall vara beredd att med kort varsel utföra arbete åt sin arbetsgivare.
Jour innebär att man befinner sig på arbetsplatsen, redo att när så krävs hoppa in och arbeta.
Som tack för detta ersätts man med jourersättning för de timmar man "gått på jour". Den tid man utfört arbete skall ersättas som vanligt. Och eftersom det rör sig om arbete utanför ordinarie arbetstid så rör det sig om övertid.
Beroende på vilket kollektivavtal man lyder under så gäller olika antal jourtimmar man får lov att ha per kalendermånad, samt när dessa får lov att förläggas. Vanliga siffror jag sett är max 50h jourtid per månad.
Beredskap (eller beredskapstjänstgöring) innebär att man ska hoppa in och jobba när så krävs, men man behöver inte befinna sig på arbetsplatsen. Beroende på företag och arbetets art (t.ex. beredskapsavtalet företaget har sålt in till kunden) kan det vara olika krav på inställelsetid.
Som tack för detta ersätts man med beredskapsersättning för de timmar man haft beredskap. Den tid man utfört arbete skall ersättas som vanligt (övertid). Dessutom brukar man ha ett "minsta antal timmar" som man blir ersatt för (3h), t.ex. att man under beredskapstjänstgöring får lämna hemmet (eller var man för tillfället befinner sig) för att åka iväg och trycka på en knapp. Totalt tar uppdraget (inkl. resa dit och tillbaka) 1h 35min. Då är man ändå berättigad till 3h ersättning för övertidsarbete.
Tidigare arbetade jag under avtalet mellan Teknikarbetsgivarna och Unionen ("Teknikavtalet"). Där är ersättningarna som följer:
Citat:
Jourtid ersätts per jourtimme med månadslönen / 600
Tid från kl. 18 dag före arbetsfri dag till kl. 07 arbetsfri dag ersätts med månadslönen / 400
Tid från kl. 07 arbetsfri dag till kl. 00 nästkommande arbetsdag ersätts med månadslönen / 300
Tid från kl. 19 på skärtorsdagen, nyårsafton och dagen före julafton, från kl 07 på midsommarafton samt från kl. 00 första maj och nationaldagen till kl. 00 första vardagen efter respektive helger ersätts med månadslönen / 150
Tid från kl. 18 dag före arbetsfri dag till kl. 07 arbetsfri dag ersätts med månadslönen / 400
Tid från kl. 07 arbetsfri dag till kl. 00 nästkommande arbetsdag ersätts med månadslönen / 300
Tid från kl. 19 på skärtorsdagen, nyårsafton och dagen före julafton, från kl 07 på midsommarafton samt från kl. 00 första maj och nationaldagen till kl. 00 första vardagen efter respektive helger ersätts med månadslönen / 150
Citat:
Beredskapstjänst ersätts per beredskapstimme med månadslönen / 1400
Tid från kl.18 dag före arbetsfri dag till kl. 00 nästkommande arbetsdag ersätts med månadslönen / 700
Tid från kl. 19 på skärtorsdagen, nyårsafton och dagen före julafton, från kl. 07 på midsommarafton samt från kl. 00 första maj och nationaldagen till kl. 00 första vardagen efter respektive helger ersätts med månadslönen / 350
Tid från kl.18 dag före arbetsfri dag till kl. 00 nästkommande arbetsdag ersätts med månadslönen / 700
Tid från kl. 19 på skärtorsdagen, nyårsafton och dagen före julafton, från kl. 07 på midsommarafton samt från kl. 00 första maj och nationaldagen till kl. 00 första vardagen efter respektive helger ersätts med månadslönen / 350
Som man kan se så är den avtalsenliga ersättningen för jourtid högre än för beredskapstid.
På stället där jag jobbade tidigare var det däremot svårt att få folk att ställa upp och ta beredskap, så man höjde ersättningen så att beredskapsersättningen motsvarade en kollektivavtalsenlig ersättning som man skulle haft om man hade 100.000 kr i månadslön(!).