Dokument inifrån: De utvalda barnen

Att lära sig skriva och läsa är ett annat slag av verksamhet än att lära sig hoppa hopprep.
Just saying.

Hur då? Kan du räkna upp andra saker som hör till samma verksamhet som att lära sig läsa respektive hör till samma verksamhet som att hoppa hopprep?

Lära sig prata och veta namnet på färgerna, får man göra det innan sju år? Om ja varför?

Det är absolut felaktigt att se på läsinlärningen så fyrkantigt. Det finns ju barn som är nyfikna på att lära sig läsa mycket tidigare. Själv tyckte jag det var jättespännande att börja i skolan just för att lära mig läsa. Och det är det många barn som tycker.

Ska man då beröva barn som är nyfikna på detta bara för att man bestämmer sig utifrån en ovetenskaplig uppfattning om "när man är mogen" för läsning.
HUR kan man vara så fyrkantig när man vill att individerna ska bli fria?

Waldorf verkar verkligen motsatsen till fria då ni har massa förutbestämda uppfattningar om allt och att ALLT ska styras enligt massa konstiga regler.
Usch vilket förakt mot människor som egna individer!

Hur kan ni waldorfare vandra så vilsen i er lära när ni inte fattar att många människor har en hunger efter kunskap?

Japp, jag håller med Pär Ahlbom om att lek är extremt viktigt, men varför då, jo för att erövra språket. Med ett rikt språk, så lär man sig att klättra på sina egna tankar, nå sitt inre, och nå andra i kommunikation. Och lek är också att kommunicera. Om Waldorfare har sån kunskapsförakt som sägs så berövar ni människor att berika sitt intellekt och således att kommunicera med sin omvärld genom ökad kunskap, skrivande som också utvecklar ens språk och det är även en sorts lek i den kunskap man tillägnar i skolan med skrivande, läsande, matematik och koder, som gör att man kan möta sin omgivning på ett rikare sätt, när man tillägnat sig all den kunskapen.

Om Waldorf har ett sånt kunskapsförakt så berövar ni folk på att få ett rikare liv. De får ett svagare liv, endast med massa akrobatik, förenklade målningar, teater, och allt vad ni fokuserar på.

Visst, folk kan gå ner i sina grödor, i miljön, hoppa omkring i naturen, dans och konst,
men de är ju berövade på att få intellektuell stimulans. Och det gör deras liv fattigt.

Kunskap och bildning är lycka, vad Waldorfare än tror. Dessutom så kan det vara ett verktyg om man vill få ett stimulerande jobb.

Jag gissar på att det är så få waldorfare som ändå kan komma in och försvara sin lärosyn, just för att de inte tillägnat sig tillräckligt rikt språk och förmåga att uttrycka sig i tankar och skrift, just på grund av sin magra skolgång? Eller kan jag ha fel där?

Du förstod inget av det jag skrev.

När ointresset blir för stort och insinuationerna alltför korkade tappar man lätt intresset. Känns inte seriöst liksom.

Klarar du av att utveckla din mening?

Jag håller med dig om läsni gen..jag började själv läsa när jag var 5 år. Håller också med dig i din slutkläm om kunskap och bildning. Det övriga är bara okunskap
från din sida. Obs jag stöder inte Solviksskolans pedagogik.

Du menar att Waldorfskolor inte har en sån kunskapsförakt som jag tror, utan ni har kvalitet på kärnämnena också?

I så fall är det ju inte mycket att bråka om.

Men du sa något annat tidigare om när läsmognaden inträder, vid 7-årsåldern


Du har ändrat dig och håller med om att detta är inskränkt eller?

Jag tror inte man ska betrakta barn som små vuxna utan barn är på väg att bli vuxna.
På vägen finns olika utvecklinhsstadier som läraren måste möta på ett adekvat sätt. En viktig del har ju varit frågan om skolmognaden som jag skrev om tidigare..i Europa har man varit överens om, så även i Sverige, att den inträder vid ca 7 årsåldern ..lämpligt att då börja skriv och läsinlärningen med att presentera bokstäverna. Vi gör det på ett konstnärligt vis att även barn som kan skriva och läsa uppskattar det. En viktig del i pedagogiken är ju att inte bara intellektet ska aktiveras utan även känslan och viljan. Att betrakta det som en inskränkthet kan jag naturligtvis inte hålla med om då jag sett att metoden fungerar.

Men det där är ju bullshit. Man behöver inte presentera bokstäverna "på ett konstnärligt sätt" för att det ska väcka intresse.
Det där kommer ändå.

Och det där med 7 år och mogen för bokstäverna är ju också bullshit.

Sluta att ha en föreställning om när den utvecklingen träder in.

Tänk, jag satt själv och skrev väldigt mycket då min dotter var liten (dagbok alltså) och hon såg det. Och redan då hon var liten plutte, så tog hon efter mitt skrivande med pennan och bokstäver och ritade streck efter varandra. Det var rörelsen och ritandet av bokstäver hon tog efter (ungefär som barnet börjar rita och teckna överhuvudtaget då det är litet). Varför skulle man "vara mogen för bokstäver" i en sån sen ålder som 7?

Är det inte lite knepigt att grunda sina metoder på vad en teosof kom fram till för ca 100 år sedan? Det görs en massa forskning kring barns utveckling och hur man bäst lär sig. Metoder utvecklas och prövas. Hans idéer kan ha varit banbrytande för sin tid men det verkar korkat att fastna i att följa vad EN gubbe ansåg i början av 1900-talet.

Min drivkraft att lära mig läsa var att kunna fortsätta läsa spännande böcker. Om kapitlet slutade med en cliff hanger ville man inte vänta tills mamma skulle fortsätta läsa för mig.