Svenska filosofer

Jag påstår att Heidegger ägnade sig åt fördunkling och obskurantism och menar du att man i och med det kan "allt" om honom, så är det tydligen hans fulla väsen.

Jag har för övrigt utsatts för orimligt mycket av denna fördunkling i kraft av en innerlig läsning av Lars Noréns tusentals sidor dagböcker och som i stora delar är upptagna med läsning av den Heidegger han var närmast besatt av.

Har läst "Deep Utopia" av Boström som behandlar existentiella aspekter på en fullbordad transhumanism, om det är det som avses, och om Heidegger, förborgat bakom dimridåerna, säger något konkret av relevans för detta så är det, och förblir tydligen, okänt för mig. Noterar honom inte i referenslistan.

Först var Tännsjö inte en filosof och nu är han en gigant som filosof. Det innebär ju snärtig stilistik att kunna variera sarkasmerna så flyhänt. Jag som är torr och tråkig påstår blott och bart att han rimligen kan benämnas filosof.

Jaha, trodde du menade tyska filosofer med fötter i båda traditionerna. Uppfattningen är inte riktigt så autistisk som att benämningen kontinental filosofi skulle innebära att det inte kan existera analytiskt lagda filosofer på kontinenten.


Här skiljer sig traditionernas metoder åt. I den kontinentala är beläsenhet avgörande eftersom begrepp och texter tolkas historiskt och kontextuellt. I den analytiska är det argumentets giltighet som är avgörande (vilket givetvis inte står i strid mot breda kunskaper på området).

Nej, man behöver inte förläsa sig på hur den ena gubben påverkade den andra gällande förståelsen av något begrepp för att kunna lämna bidrag av betydelse till filosofin. Åtminstone inte inom den tradition som verkar i andan att försöka klargöra tillvaron genom systematisk prövning av argument.

Du hävdar en massa som jag inte hävdat. Läser du mina inlägg? Ja, det gör du, men med ett väldigt misstolkande öga. Och så lägger du in lite begrepp på det för att låta smart. Trams!

Var säger jag att jag du med din uppfattning KAN allt om Heidegger, det är ju rätt uppenbart att jag menar att du TROR dig kunna honom genom att du avfärdar honom. Samtidigt har du vad det verkar inte ens läst honom utan kommit i kontakt med honom via Norèns dagböcker. Orimligt mycket då i och för sig, så det räcker kanske och blir över för att mer än bara nuddat vid Heideggers filosofi?

Och var skriver jag att Boström ägnat sig åt Heidegger? Varför ska du finna honom i referenslistan?

Heideggers filosofi har många beröringspunkter med transhumanism, även om han inte använde eller kände till begreppet, och han tar sig an frågan människa vs teknik nästan motsatt Boström och ur existentiellt perspektiv. Man har, enligt mig, mycket ut av att läsa Heidegger som motpol när man tar del av Boströms transhumanism. Heidegger svävar för övrigt som en ande över debatten och forskningen om exempelvis AI, och det är inte för inte. Även för en tekniker eller naturvetare har det mer och mer blivit viktigare att förstå det, och där gör sig inte minst Heidegger aktuell.

Går du utanför Boström kan du rent av finna ganska många inte bara filosofer utan också natur - och teknikforskare inom området som inte bara kan utan använder Heidegger och har han i referenslistan. Teknik är inte bara fråga om teknik, den har också en existentiell dimension, detta var Heidegger tidigt ute med att förstå, för att uttrycka det enkelt och utan att ”fördunkla”.

I mitt förra inlägg skrev jag att det finns både nutida analytiska filosofer och de med fötterna i båda traditionerna. Vad du frågade efter där i form av tyska nutida filosofer var inget du alls klargjorde. Men visst, en med fötterna i båda: Julian Nida-Rümelin.

Ja, jag har fattat att du kom in tråden för att tjafsa om att Tännsjö är filosof för att torrt och tråkigt fastslå att rimligen borde kallas filosof. Men går tråden ut på att torrt och tråkigt fastslå fastslå vilka som rimligen borde kallas filosofer? Lista dom då och var nöjd.

Någon i tråden skrev att vi inte har eller haft några filosofer alls. Jag håller i stort med. Vad säger du om det? Hur ska du ”avkoda” det? Inte konstigt att du tycker Heidegger står för fördunkling när du inte fattar att läsa det mest uppenbara både mellan men också på raderna.

Några svenska filosofer har jag aldrig läst eller fördjupat mig i.
Betyder givetvis inte att de saknar kvalitet, eller ens existerar.
Men kanske är det ändå lite talande.

När det gäller Heidegger och Lars Norén så är det förstås två giganter, väl värda att studera.
Jag har inte läst väldigt mycket av Lars men uppskattar hans verk på scen väldigt mycket.

Det jag läst gav mig en bättre insikt i Lars verk, så det finns på min att göra lista att läsa mer.
Som tyvärr är ack så lång…

Jag har ett minne av att jag för många är sedan såg en intervju på CNN med en amerikansk privatdetektiv och deckarförfattare,
Han uppgav att han hade skrivit en doktorsavhandling om Hägerström.

Googlar man hittar man faktiskt en del internationella akademiska artiklar om Hägerström, de flesta inte alltför gamla. Verkar finnas ett visst intresse för honom och hans danska arvtagare, Alf Ross, utomlands.

Min ytterst ytliga bedömning om Hägerström har varit att han mest typ tolkade Nietzsche. Efter att ha gjort lite hemläxa verkar han vara en åtminstone rätt så egensinnig tänkare, inte minst inom rättsfilosofi.

Någon artikel hade titeln ”Axel Hägerfors, Alf Ross and the attack on Nature Law”. Det låter det!

Jag anmärker på just det det du torgför: att kunna uttrycka en uppfattning om exempelvis Heideggers filosofi skulle förutsätta en djup beläsenhet i hans produktion. Kännedom om hans metod på till exempel så vis att skapa ett nytt språk att bedriva undersökningar med kräver dock inte att mala sig igenom hans produktion. Det räcker att ta del av textexempel och diskussioner om tillvägagångssättet. Att ta del av en kvalificerad läsning av densamma, Noréns, ger fördjupade, och ofrivilliga, insikter i tillägg till det och som jag gissar överstiger flertalets här.

Var påstår jag att du menar att Boström "ägnat sig" åt Heidegger? Jag kollade bara apropå det som dryftades om han nämndes i boken. Beklagar detta övergrepp. "Deep Utopia" tar sig an transhumanism och digital integrering ur just ett existentiellt perspektiv och utifrån så kallad mening. På vilket sätt Heidegger gör detta på ett motsatt vis är jag okunnig om. Gällande en Heidegger-ande så har jag aldrig noterat en uttalad sådan i någon av de böcker av AI-teoretiker jag råkat konsumera, men denna andes skepnad är förvisso oklar för min del.

Jag har inte efterfrågat något, det är du som av någon anledning bevisar att det finns analytiska filosofer i Tyskland.

Vilka är "vi" som "inte haft några filosofer alls"? Om man nu vill angripa ämnet systematiskt och med någon precision, så får man väl börja med att klargöra frågeställningen. Vad man tycker om olika filosofer (är det ens filosofer när de tycker fel) verkar återkomma som ett kriterium. Jag förstår frågan snarare som vilka filosofer finns det som haft något inte obetydligt genomslag.

---

Tre förslag i utmarkerna.

Christopher Jacob Boström. Är nämnd i anslutning till Hägerström, men kan förtjäna att nämnas i egen rätt. Var en ganska betydande figur i sin tid.

von Wright. Om man förstår saken som det svenska språkområdet.

Linné. Om man använder hans samtids synsätt: naturfilosof.

Jag vet inte om jag skulle rekommendera dagböckerna till någon, men om kombinationen Norén och Heidegger framstår som tilltalande så kanske någon volym. Om man vill läsa Norén föreslår jag annars de korta prosaböckerna Biskötarna och I den underjordiska himlen.

Var Norén filosof själv? Njä, men en mycket filosofiskt orienterad författare. Kontinentalfilosofiskt. Något annat skulle han aldrig kallat filosofi eller någonsin befattat sig med.

Nej, någon filosof har jag aldrig sett honom som.
Jag har gillat hans verk länge, utan att läst särskilt mycket om och av honom.

Jag tyckte det fanns mycket Camus i hans verk, nu förstår jag att han förmodligen ligger närmre Heidegger.

Både Camus och heideggers filosofi har gjort stort intryck på mig och jag har alltid intresserat mig för när filosofiska idéer tar konstnärliga eller litterära uttryck.

Men det kräver inte en djup beläsenhet i Heideggers produktion för att snoppa av honom som du gör med ord som ”fördunklande”? Då räcker det med att läst Lars Norén. Att jag ironiskt säger att du kan allt om Heidegger måste du väl kunnat ”avkoda” att det är just det jag angriper.

Säger inte att Boström inte berör existentialistiska frågor.

Jo, du efterfrågade exempel på tyska filosofer.

Det finns rent av en bok i ämnet: Lars Norén och filosofin av Hans Ruin, Ulf Olsson och Carin Franzén. Inte läst men verkar mycket inte intressant.

Om du inte läst Noréns pjäser, gör det. De passar ypperligt även för läsning.

Nej, det kräver inte en djup beläsenhet i hans verk för att konstatera att språket är fundamentalt dunkelt, gåtfullt och.. poetiskt för att vara generös. Behöver jag rada upp dylika grepp han praktiserar och som innebär detta? Varför är han närmast omöjlig att översätta? Varför förklarar han själv att detta är nödvändigt?

Att somliga på olika vis uppskattar praktiken och rentav finner möjlighet till en djupare och sannare förståelse av tillvaron på detta än på traditionellt vis är en annan sak.

Jag gör det icke och avfärdar metoden som bärgande av någon klarhet om tillvaron utan ser den som en sådan strävans raka motsats.

Som det framstod för mig menade du att Boström påstår något om transhumanism och att Heidegger påstår (eller vad han gör) något som är relaterat till den sakens existentiella villkor. Men det gör alltså båda i sådana fall och Boström på ett omfattande vis och det vore därför intressant att vederfaras någon aning om vad Heidegger menar i motsats till Boström.


skrev du och jag svarade, jaha, vilka då (nån kunde ju vara intressant). Men därefter handlade det tydligen om att bevisa att det fanns analytiska filosofer inom Tysklands gränser.

Nej du, den gubben går inte. Du sa från början att han ägnade sig åt fördunkling. Skillnad på att fördunkla och skriva dunkelt, men det är ju inte heller det han ägnade sig åt.

Heidegger förklarade själv att det var nödvändigt? Vad då, att fördunkla språket eller skriva dunkelt? Snarare ville han lösgöra språket från den ”fördunkling” som redan finns.

Jag skrev att Heideggers filosofi har beröringspunkter med det som ofta diskuteras inom transhumanism, detta eftersom han såg teknik som mer än en teknisk fråga. Men det är inte så stor mening att diskutera Heidegger med någon som inte ens förstår honom ytligt och som dessutom inte är intresserad av det.

Det jag skriver är klart som källvatten, men du har en osedvanlig förmåga att göra det grumligt för dig själv.