Citat:
Ursprungligen postat av
Pankeborg
Nu pratar vi ju alltså som sagt om 25-åringar, utan barn, i Stockholms innerstad, som jag vet med säkerhet skulle ha råd med bil.
Jag lovar dig, i den situationen ”behöver” man ingen bil, och det är inte ”låg status” att inte ha det. Och det sparar definitivt inte någon tid. Om du bor i stan, dina kompisar bor i stan, ditt universitet eller kontor ligger i stan och dina nattklubbar och caféer ligger i stan är det väldigt sällan man en bil skulle spara tid. Ska man åka långt hyr man en bil eller lånar föräldrarnas.
Om du själv inte bott eller umgåtts i Stockholms innerstad så är det dumt att uttala dig.
Du är den enda som yrar om status, jag har inte sagt ett ord om det. Upplever du dig själv ha lägre status för att du inte har bil kanske?
Det är nästan alltid mer tidseffektivt att ha bil. Och de få gångerna det inte är det så har man alternativet att lämna man bilen hemma. Att ha bil handlar om värdighet. Att inte vara beroende av någon annan än en själv för ens transport från A till B. Att inte behöva strula med tidtabeller, bussar, tunnelbanor, och liknande. Värderar man sin tid har man bil. Är man en vuxenbäbis vars livs handlar om att fika på stan två gator bort från lådan man bor i så förstår jag att man inte behöver bil.
Lol på folk vars liv kretsar kring cafeer, nattklubbar, och liknande. Och lol på att låna föräldrarnas bil. Då kvalificerar man inte in i kategorin "vuxen". "Jag behöver ju inte bil, har ju 5 cafeer och restauranger och stans hippaste nattklubb två hållplatser bort ju!!" Definitionen av ovärdigt liv.
När min far var 25 år hade han 3 barn. Jag förstår inte varför 25 åringar ska ha mindre behov av bil.