Varför är Erik Niva fortfarande så populär hos fotbollsintresserade svenskar?

Han prenumererar fortfarande på Guldsköldar och har gjort detta i 15 års tid nu. Vad är det svenska folket hyser så stor aktning för hos honom och hans journalistik? Eller är det konkurrensen som är dålig?

Vad är er "take" på detta? Vad är det som gör att Niva fortfarande går hem i stugorna?

Jag tycker han är överskattad, han är bra på att berätta historier så det får man ge honom. Men stör mig enormt på hur allt är "säsongsdefinierande", "karrirärdefinierande" eller tom "klubbdefinierande"..

Han är mycket kunnig om än lite tjatig. Han är den bäste, om det bero på dålig konkurrens är upp till var och en.

Han är bäst. Så enkelt är det.

Tycker peter antoine är bättre.

Hans passion för fotbollen och dess utövare är smittsam. En historieberättare!

Han är kunnig och tänkvärd. Sen har han en skön avslappad trygg dialekt !

Jag gillar Niva skarpt. Han har ett djup många andra sportjournalister saknar. Men även till er som kanske inte tycker om honom vilka skulle ni anser som bättre?

Känns som att varje gång man lyssnar på Niva så lär man sig något nytt, egentligen ointressant men rolig fakta.

Tycker Erik är duktig historiker, Kan väldigt mycket fakta bakom många spelare eller klubbar, Vet egentligen inte om han kan så väldans mycket om fotbollstaktik, och statistik
Sen blandar han in sin politiska agenda med fotbollen också vilket jag ogillar skarpt.

Jag är av den uppfattningen att man ska inte blanda ihop idrott med politik eller musik med politik heller.

Podden med Erik, When We Was King's var ju bra tills Erik började skönmåla alla blattar som var kriminella och rörde en fotboll.
Hans agenda lyser igenom mer och mer tills det inte gick och lyssna mer!

Detta fick mig att släppa honom med. Innan det tycker jag han var en av de intressantaste fotbollsjournalister att lyssna på.

Jag gillar Niva av två olika anledningar: han är en historieberättsare och han är ett genuint fotbollsfans. Det förra exemplifieras tydligt genom hans texter om det bosniska landslaget, jag minns en fantastisk text han skrev inför något play off som gjorde mig närmast gråtfärdig och man förstod verkligen att fotbollen handlar om så mycket mer än en boll och ett par mål.
Den senare exemplifieras av när Spurs gick till CL-final efter den magiska vändningen mot Ajax. Att sedan se Niva i studion med en total black out var fantastisk igenkänning.