Hur ser det ideala samhället ut?

Konstigt nog tänker jag att de flesta människor delar samma uppfattning om det ideala samhället; ett samhälle som prioriterar forskning, innovation, välmående och frihet över allt annat. Har jag glömt något?

Uppenbarligen delar människor olika syn på hur man uppnår detta; det är där debatten befinner sig. Kommer den någonsin få ett slut? Det är både teoretiskt och praktiskt möjligt att uppnå optimeringen av dessa fyra egenskaper - där kombinationen har nått den blomstrande punkt då de uttrycks i närheten av full kraft.

Hur uppnår man ett friskt välmående i ett samhälle? Till hur stor grad bör frihet vara oreglerad? I vilken typ av miljö innoveras det som bäst?

Forskning och innovationer är idag redan ett stort fokus, däremot är har utvecklingen av vapen blivit något av ett problem för människans överlevnad, i och med att vi har möjligheten att utrota det mesta av livet på Jorden inom en timme... Aja. Vi är alla uppfödda i en minst sagt komplicerad situation. Som tur är är människans överlevnadsinstinkt större än dess destruktivitet! Eller har jag fel? Är vi dömda att utrota oss själva?

Hur ser ditt ideala samhälle ut? Och hur ser det samhälle ut som fungerar lämpligast för den större majoriteten?

I ett idealsamhälle finns ingen som tror sig veta något.

Ingen som tror sig veta vad som är verkligt.
Ingen som tror sig veta betydelsen av något.
Ingen som tror sig veta värdet av något.
Ingen som tror sig veta något om någon.

Ingen tro alls, bara rent intresse.
I ett idealsamhälle är alla intresserade av kunskap, samverkan och makt att optimera livet.

I ett idealsamhälle delar man prestigelöst synpunkter i både sakfrågor och varandras person.

I ett idealsamhälle är alltså alla filosofer med diversifierade intressen.

Meh! Tråkigt att jag håller med dig till fullo. Inget gnäll här inte.

Hur väl speglar verkligheten ditt ideala samhälle? Ös på med kritik nu!

Om verkligheten vet jag ingenting -
Men det mesta jag observerar är otyg.

En del av min lösning är att införa filosofi som grundämne från tolv års ålder, fram till slutet av gymnasiet. Syftet med filosofin är att lära sig tänka kritiskt, upptäcka sig själv, lära sig att handskas med frågor, och inte minst läsa, lära sig och diskutera en varierad blandning av filosofer, och så vidare. Ge lärarna en lön på minst en halv mille om året - de största hjältarna i samhället ska ha betalt.

Hur skulle du se en sådan utveckling av framtiden? Säg från idag och tjugo år framåt.

Förutom att ungarna alls skall gå i skola låter det som ett idealsamhälle.

Det svåra med kritiskt tänkande är att man behöver domänkunskaper för att kritisera sakligt.
Det är sällan bra att kritisera sådant man inte förstår.

Att samhället lider brist på verklig filosofi håller jag med om fullständigt, men min faroanalys predicerar en risk för att filosofin urvattnas till ren sofism om filosofiintresse blir ett tvång. Få är intresserade av att verkligen leva för kunskapssökande, det är så mycket enklare att hävda kunskap än att utforska den ordentligt och inse att man inget vet.

Filosofi som akademiskt ämne är inte för alla.
Men det vore fint om alla var öppna för dialektiken!

Själv förespråkar jag att formell utbildning bör ske enligt det klassiska snittet trivium/quadrivium.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Trivium_(utbildning)
Det viktigaste är trivialiteterna!

I ett idealsamhälle brukar alla välutvecklade trivialiteter och de fria konsterna värderas högst.
https://sv.wikipedia.org/wiki/De_fria_konsterna

Eller så omfamnar man verkligheten så som den faktiskt ser ut.

Se 30-talets Tyskland.

Vara schysst, aldrig ljuga, hjälpas åt, lyssna på bra rock och dricka bärs. Vi hade ideala samhällen i både USA och Europa förr. Finns förmodligen kvar i Kanada, Finland, Polen, Ungern delar av Ryssland...

Eller så håller du dig till trådens ämne.