Optimism / Pessimism

Optimisten ser framtida möjligheter /
Pessimisten ser begångna kränkningar.

Inskränkandet av makt är det som avgör en person.

Att vara optimist eller pessimist handlar om framtiden, inte om hur man ser på det förgångna. Du blandar ihop pessimism med negativism.

Kan du utveckla? Din sats säger mig ingenting.

Givetvis är det för sin egen framtid ens känslor avgörs.

Det jag menar är att pessimister ser tillbaka på sådant de redan tror sig veta.
Optimister däremot ser framåt och möjligheter att utöva makt.

Optimism och pessimism handlar inte om vad som har hänt, utan vad man tror kommer att hända, hur man ser på livet och framtiden, inte hur man minns dåtid.
"optimism: hopefulness and confidence about the future or the success of something."

För övrigt är frågan om inte både optimism och pessimism, i den mån de respektive känslorna avviker från verkligheten, inte är desillusion. Ett korrekt antagande av framtiden eller inställning till livet ska varken vara positivt eller negativt influerat.

Exakt. Hoppfullhet och självsäkerhet är till fördel om det balanseras med sans.
Men ibland måste man få släppa lite, det är så jobbigt när överherren är ignorans. Alla är vi slavar. Om man är trygg i sin position får man bättre fokus och perspektiv.
Om man är svag och inte styr sitt eget liv är det svårt att vara optimist.
Va? Menar du att man kan vara oinfluerad i sina tankar om framtiden? Luktar snömos..

Naturligtvis Är man sin historia! Man är i
inte sina menlösa abstrakta tankar om framtiden, utan en Person, med filosofisk positionering.

Människan är sin genealogi, inte sina värderingar.
Våra tankar om framtiden baserar vi på historisk empiri, inte framtida.
Vi Är vår kropp! Inte våra siande-tyckanden.

Pessimist = besviken

Vissa är så besvikna att deras enda försvar är neutralitet.

Om vi tar det klassiska havfulla eller halvtomma glaset så handlar det om vilken attityd man väljer att ha i förhållande till omvärlden.

Om det är hälften kvar spelar det ingen roll; jag brukar se det som att jag kan fylla på glaset.

Alltså är du optimist och förespråkar optimering?

Kanske utgörs denna attityd av epistemiskt intressanta trossatser man antagit baserat på erfarenheter man haft?

Pessimist när jag bedömer andra och optimist när jag bedömer mig själv.

Det brukar vara så...
Det psykologiska fenomenet har beskrivits av Dunning och Kruger och kallas för att "stå på mt. Studip".
Se: (FB) När man är en idiot - förstår man det då?

Vad tror du om ämnet?
Utgörs ens attityd inför framtiden av epistemologiskt intresannta trossatser man antager baserat på tidigare erfarenheter?

Denna tråd är inte en namnlista på optimister/pessimister - din person hör inte heller till ämnet.