Funktionalitet mellan grundval av optimism & pessimism, öppensinnighet & skepticism

Till vilken gräns bör dessa grundval appliceras? Hur går du tillväga för att finna sanning? För att finna sanning: hur öppensinnad, gentemot skeptisk bör man vara?

Jag är allmänt nyfiken hur ni skulle uppdela er personlighet ur dessa fyra egenskaper. Jag, till exempel, skulle beskriva mig bestå av: 20% optimism, 10% pessimism, 40% öppensinnighet och 30% skepticism i förhållande till allmän information, och mitt sätt att vara.

Hur har du kommit fram till att endast dessa faktorer ska vägas in och att de alls kan ställas relativt mot varandra med någon sorts 100%-tak?

En ideal filosof bör vara: 100% optimist, 100% pessimist, 100% öppensinnig och 100% skeptisk. Växelverkan!

För att ge ett perspektiv, kan jag ställa dig frågan: hur har du har du reagerat, förhållit dig och påverkats av information under de senaste åren? Information i detta syftet menas med samtlig extern stimuli, som orsakar intern stimuli. Det är självklart inte endast dessa faktorer som avgör ens förhållande till saker och ting, men de utgör en stor del, och är intressanta motsatser. De kan ställas relativt mot varandra på grund av deras motsatser, där en skala kan bildas. Två skalor, för att vara exakt. Men de två kan slå samman till en skala, på grund av att du varken behöver se dig själv som optimistisk eller pessimistisk. Däremot kan alla människor placeras in på skalan mellan öppensinnighet och skepticism. Men personlighetstestet var inte helt igenomtänkt. Den kan möjligtvis innebära inkonsistenta resultat. Vad säger du?

Hur skiljer sig det från 25% i alla fyra egenskaper?

25% skeptisk är inte skeptiskt nog, lika med övriga nämnda egenskaper.

Jag är 25% skeptiskt, och 75% öppensinnig till det antagandet.

Prova att alternera mellan 100% skeptisk och 100% öppensinnlig så märker du att växelverkan är synergisk.

100+100>25+75

Okej. Jag börjar prova med det skeptiska tillståndet. [Aktivera 100% skepticism]

Vänta här nu... Vad är det som händer? Plötsligt är jag skeptiskt till allt, inklusive min egna skepticism. Jag är fast i en evig paradox. Det är en omöjlighet att ta sig ur detta. För helvete.

Du måste vara skeptisk till paradoxen också. Och att du skulle vara fast i den. Och att den är evig. Och att det är en omöjlighet att ta sig ur detta. För bövelen.

Det där är jag allt skeptiskt till. Eller är jag det? Ja, det är såklart jag är. Fast vänta här nu... Jo, men det är jag.

Hur kan du veta det?