Adoptivföräldrar ångrade sig - lämnade tillbaka barnet.

Vore schysst om man kunde få ett provår. Tänk om ungjäveln är en idiot?

Gud menade inte att dem ska vara föräldrar helt enkelt. Borde ha skaffat en hund istället.

Här skulle man vilja ha mer detaljer. Hur gammalt var barnet? Om det var ett stort barn, som var i princip omöjligt att om-uppfostra, så kanske man inte ska döma adoptivföräldrarna..?

Jag känner själv ett par som adopterade ett par bröder från Bolivia (det här var länge sedan), pojkarna var 6 och 8 då om jag minns rätt. De var redan små macho-män, ville bonda med pappan men behandla mamman som något slags personal - beordra henne att hämta saker åt dem och sådant, och tala nedlåtande till och om henne. Och de visste dessutom för sin ålder alldeles för mycket om det sexuella, pratade öppet och grovt om detta överallt, och skämde ut familjen... Kanske hade de varit tvungna att sälja sex på gatan? Synd om pojkarna såklart, men även adoptivföräldrar är ju också människor, som måste få leva ett drägligt liv...

Även om man såklart måste tänka på sådana scenarior INNAN man fattar ett så stort beslut, som att adoptera ett barn. Och detta borde även ha tagits upp i den obligatoriska föräldrakursen, för folk som ansöker om medgivande till adoption från sina kommuner.

Hur ser deras (föräldrarna/barnen) relation ut idag?
Är barnen välartade som vuxna eller var deras väg utstakad från start så att säga?
Mycket jävulskap man ställer till med som barn läker tiden både mot vuxenvärlden & de i egen ålder.

Förstår absolut att man lämnade tillbaka ungen. Jag skulle ALDRIG adoptera för jag är en "liten" människa och inte altruistisk ÖHT! Illa att dessa föräldrar mådde så dåligt och fattade så dåliga beslut och ett barn KANSKE blev lidande eller så fick ungen andra som kunde ta hand om det på ett bra sätt!?

Vet inte, jag har ingen kontakt med den familjen längre. Men så länge som jag följde dem, så blev det bara värre och värre. Pojkarna var liksom helt gränslösa. Följde inga normala regler alls. När de blev större var även lärarna i skolan rädda för dem, och sådana saker.

Detta är en stor risk när man adopterar barn, särskilt från utlandet. Jag känner även en familj som fick ett barn med grav FAS ifrån Ukraina... och det är inte heller sant, att kärlek och stabilitet läker allting, som i de där solskenshistorierna man får se i dokumentärer. Det kräver OERHÖRT mycket av de nya föräldrarna, i så fall.

Tror inte man adopterar pga altruistiska orsaker, de flesta gör det väl för att man inte kan få biologiska barn. Sedan tror jag generellt att det är svårare att bonda med ett adopterat barn eller tar iaf längre tid, blod är tjockare än vatten.