Citat:
Ursprungligen postat av
outoftheblue
Som jag förstått det var det EA själv som stod för dröjsmålet. Först ville hon visst inte medverka i utredningen. Sen dröjde det ytterligare innan hon "kom ihåg" inspelningen. Kanske var det först då åklagaren tyckte sig ha något konkret att gå på.
Varför EA ville förhala kan man undra. Hur kunde hon glömma (gömma) ljudfilerna så länge när hon tidigare använt såna för att försöka sätta dit en man för våldtäkt?
Citat:
Ursprungligen postat av
outoftheblue
Eller så trodde hon det skulle funka om hon fick någon annan att anmäla, spelade motvillig till en början, och sen inte verkade alltför ivrig att lämna in inspelningen till polisen. Hon liksom bara råkade komma ihåg att hon satt på det heta "beviset". Det fick ju inte verka planerat.
Vi vet nog inte hela historien, det kan ju hända att hon drev en egen linje mot GL, alltså utpressning av något slag.
Antingen känslomässigt eller ekonomiskt. Hon kom troligen att hävda att hon mådde dåligt och därför fick åka ambulans till sjukan. Och att det var GLs fel.
När utpressningsmöjligheterna sinade och GL tröttnade på att skicka henne pengar, så tog hon upp tråden med Polis och åklagaren igen. Sedan rullade utredningen igång.
Vilka uppgifter som GL sitter inne på det vet vi inte ?
Verkligen bisarr historia, men också en klassisk honey-trap, dvs honungsfälla.
Såvitt som vad som har framkommit så kände GL och EA möjligen varandra sedan ganska lång tid tillbaka.
Jag vet inte vilken termin hon skrev in sig på Universitetet i och för sig, men de kan ha känt varandra sedan dess.
Uppsala och Stockholms Universitet är inte jättestora och det är vanligen möjligt att träffa
föreläsarna IRL.
Antagligen måste väl GLs varningsklockor ha ringt men dels hade han ju blivit nedsablad i media för hans
inställning till Quick-fallet (*), och dessutom att hans hustru gått bort.
Så kanhända att han inte haft kvinnligt sällskap på ett bra tag.
Och så det är väl därför det kunde kännas okej att tillbringa julaftonen ihop ?
Haha storyn är ju fan superkomisk.
Presskonferensen av GL själv är ju bara den en riktig höjdare.
(*) Alltså Quick-fallet är ju inte så anmärkningsvärt i den meningen att Göran Lambertz hävdade
att vad som var känt just då så utifrån den "bevisning" som fanns just då var domen mot Quick riktig.
Han behöver inte hävda mer, det fanns ju fler höga jurister som ansåg Quick vara skyldig.
Som åklagare så behöver du inte göra annat än att kolla vad Polisen har kommit fram till.
Att sedan Hannes Rådstam orkade snoka igenom allt är ju helt enormt. Och på sätt och vis en fantastisk
historia i sig självt.
Man måste förstå Polisen också att de kände sig mycket pressade att hitta någon skyldig.
Då passade ju Thomas Quick perfekt in i den rollen som seriemördare.
Quick-fallet har vissa likheter med Dreyfus-affären:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Dreyfusaff%C3%A4ren
En fransk officer Alfred Dreyfus anklagades för högförräderi och spioneri åt den tyska krigsmakten.
Frankrike och Tyskland låg ju inte i krig då 1894, men de hade ett spänt läge dem emellan.
En del av den "bevisning" som förevisades domstolen visade sig sedan vara förfalskningar.
Franska krigsmakten var uppenbarligen så maktkåta på att sätta dit någon, oavsett vem.
De var så besvärade av läget att de producerade falska bevis för att ha någon att sätta dit.
Ännu så finns det många frågetecken kvar sedan dess.
Och det torde vara bevisat att det fanns läckor innan WW1 bröt ut år 1914.
Dreyfus-affären kom att påverka alla länders sätt att hantera säkerhetsklassad information,
att dela upp informationen i små bitar och i ordningen som en lök är uppdelad i olika skikt.
Men med datoriseringen så glömde man bort sådana fundamentala principer, vilket gav upphov till
Assange-Manning-läckan med Wikileaks.
Mannings datorer kördes på enligt uppgift på standardhårdvara som troligen var öppna för tex USB-minnen.
Det behövdes inte vara mera avancerat än så.