Är det detta som är hjärndimma/brain fog? Någon som känner igen sig?

Märkte när jag var cirka 14 år att jag helt plötsligt började tänka mindre klart, det blev lite svårare att läsa saker och ting och ibland läsa om flera saker för att kunna greppa vad som stod, och processa olika situationer i huvudet blev svårare, även närminnet kändes lite försämrat, musik kändes inte lika levande, man känner sig ibland som en robot som existerar och går runt och allt sker på automatik utan att man på riktigt är där och närvarande så att säga, det kändes i början som att man tappade sig själv... Känslor "Känns" inte lika mycket, som att hjärnan har gått ner i energisparläge, detta har jag nu haft i cirka 7 år, dock vant mig, är det detta som är hjärndimma? Känner någon igen sig?

Kallas derealisation. Jag har också haft det konstant i 7 år. Så jag vet hur det känns.
Här har du min tråd.

(FB) 7 år med derealisation. Kommer jag nånsin bli av med åkomman?

Jag tror det kan ha att göra med sorg, man stänger ner känslorna helt för att det inte ska göra ont. Kanske har någon i din absoluta närhet dött eller att du blivit dumpad av någon kille eller tjej.
Man stänger av känslorna helt enkelt, det kan triggas igång när som helst och inget man kan kontrollera.
Finns ju dom som blir helt apatiska när deras flickvän dött eller gjort slut och aldrig blir densamma igen eller någon betydande person har dött, som tex mamma eller pappa. För en del blir saknaden att man stänger ner känslorna och går in i en dimma utan glädje eller sorg.
Har själv varit med om detta.

Den här personen säger att den har ”autism , ptsd , borderline som diagnoser.” samt att personen talar om hur den blev våldtagen och misshandlad om och om igen.

Är det något som du känner igen ts?

Jag känner igen mig själv mycket i det du skriver. Att gå som en robot och göra saker per automatik och typ känna sig utanför sitt yttre själv.

Men min hjärna dimma kommer oftast av nät man är i en svacka i livet och man har grova motgångar eller är deprimerad nere saknar syfte och motivation, eller har tagit droger.

Men har du haft det i 7 år! Då borde du nog gå till en psykiater och beskriva dina symptom, du kanske behöver medicin?

Låter som Depersonalisation/Derealisation.

Kan utlösas av lite olika saker, bl. a. sömnbrist, stress, ångest, social isolering och droger.

För att bli av med det så kan det vara klokt att försöka lista ut vad som kan ha triggat igång det.

Jag har haft en ganska traumatisk barndom med mycket stress och sömnbesvär samt annat som jag inte vill gå in på.. Samt är en väldigt ångestfylld och orolig person... Vet inte om det har med saken att göra..

Jag lider oxå av DR/DP och har gjort det konstant i sju år.
Vad som utlöst mitt exakt vet jag inte. Det jag vet är att det bara slog till från klar himmel en dag när jag satt framför datorn. Alltså det sa bara pang som att det då flög in nåt i huvudet på mig.

Mitt kan ha med trauma att göra då jag blivit mycket utsatt som barn. Osäker dock.

Ring vårdcentralen i morgon bitti och be dem kolla dig kroppsligt, alltså om det går att utesluta eller bekräfta någon brist av något. Eller för all del överskott av något om du käkar tillskott. Även om du äter som du ska så kan upptagningsförmågan vara dålig eller i värsta fall obefintlig. B-12 brist kan tex ge vidriga symptom och det påverkar nervsystemet och psyket och kan gå riktigt illa till sist. Be om ett blodtest där dem prickar för alla rutor i remissen till labbet. Därefter kan du kolla om du behöver lösa något psykiatriskt.

Det har jag gjort, allt såg bra ut.

Någon mer som känner igen sig?