Citat:
Ursprungligen postat av
Swordomer
Ligger mycket i detta. Bra infallsvinkel, tycker jag.
Att leva innebär för mej att göra det jag gör i den enda tid som finns. Det kallas för nuet och jag sitter och skriver på flashback. Det är vad Livet vill jag skall göra. Någon mening i det finns inte mer än att the show must go on!
Mer intressant att fundera över vem det är som lever. Vad du gör är objektet du upplever och vad är subjektet som upplever olika saker på filmen du kallar ditt liv. Subjektet upplever objekten och är skilt från det du upplever. Vad du gör är att du ÄR och inget annat. Lika för alla, var så god total rättvisa!
Du ÄR och livet gör vad det gör i skapelsen. Blanda inte ihop det för det finns inget samband. Du blir galen av stress att försöka lyfta dej själv i håret, jaga din egen svans eller försöka förstå med ord det som inte häger ihop då subjektet är helhet och inte delbart, finns inga delar att sammanfoga, att förstå.
DU noterar en inbillning, en flyktig fantasi värld som inte går att lösa LIKt en gammal dröm som försvunnit och det kommer alltid att vara en krigs zon av motsatser. Din personlighet kommer att följa med dej tills den löses upp och kroppen återanvänds till nya kroppar i livets tjänst. Stoppa det om du kan, haha. Se det med humor vetja alltid skönt att le och skratta!
Var uppmärksam på nuet som är så litet att du gör ingenting men i din värld händer allt. Kolla själv då och då tills du ser att det är så. Dina tankar skapar illusionen och ingen, inget annan. Tankarnas källa är Livet som lever och du är DET som alltid finns. Har du någonsin inte funnits? Hur vet du det om du försökte att slingra dej? Du är fast i din egen evighet kompis!
Du vill leva med andra som du vill de skall leva med dej då allt annat gör ont i dej i längden och vi är vår egen lyckas smed och baneman i det relativa. I det absoluta DU händer ingenting mer än tidlös stillhet. Allt komplett, klappat och klart utan att någon frågat dej.
Livet händer nu och du är och kommer alltid att vara fångad av livet tills du slutar att försöka komma ur illusionen. Jäkla drama, men så är det när vi vill öppna porten som inte finns! Livet kan öppna porten men inte du lilla byggkloss med skruv och mutter.
/ett försök till samtal