Atlantic crossing

Jag har tröttnat på serien nu. När hon kom till USA slutade det vara spännande.

Tack! Jättebra att du länkade artikeln. Vad jag tycker är spännande och häftigt är hennes relation till president Franklin Roosvelt och hur de båda hanterar denna när det nästan blir offentligt känt.

Ja, efter den punkten saknas det ju också tydliga och påtagliga skurkar/fiender som tar plats i serien. Visserligen är tanken att Märtha kämpar mot tvenne drakar, patriarkatet och nazismen, men ingendera känns speciellt farliga i den här serien och framförallt är det svårt att köpa att Märtha på nåt sätt skulle vara deras viktigaste offer, eller en viktig motståndare till dem.

Att både Quisling och Churchill är närmast helt utraderade ur seriens bild av kriget känns inte heller rimligt.

DET LÅG INGA HANGARFARTYG I PEARL HARBOR NÄR JAPANERNA ANFÖLL!!!!! Den scenen förstörde hela avsnittet.

När FDR hade sin julfest var Churchill där, han tände till och med Vita husets julgran. Tvivlar på att han hade tid att vänslas med en norsk prinsessa då.

De tar ut svängarna alldeles för mycket, det utan att det ökar dramatiken.
Tyckte först att Helin var rätt bra, hon kunde göra annat än verklighetsfrämmande autistisk polis. Men tycker hon stelnat efterhand och blir närmast som en aningen aspergers prinsessa.

Fast nu var ju Märtha dock sjuk i cancer och hon spelar henne rätt på det sättet.

Fick de inte filma på något slagskepp eller varför visar inte serien att hon enligt wikipedia faktiskt var med på första mötet i Nordatlanten mellan Churchill och FDR?

Jag slutade se efter 10 minuter in i del 1.

Konduktören var en svart man - SURE SVT.

Det var för övrigt 2 år sen jag sist kollade ngt från svt, så nu kommer jag att pausa svt i 4 år. Se vad för lögner de producerar om 4 år.

Churchill, FDR och Märtha hade väl varit ett scoop.
Var hon påtagligt sjuk i cancer redan då? Hennes näsblod säger de är för att visualisera hennes problem med migränanfall.

"Exakt hur det gick till på riktigt mellan Märtha och Roosevelt är en fråga för historiker och läroböcker. Att "Atlantic crossing" misslyckas med att berätta en spännande historia är däremot glasklart. Faktum är att den pendlar mellan sövande tråkig till pinsam nästan hela tiden. Att se Kyle MacLachlan förvandla Roosevelt till en flörtig pilsnerfilmsgubbe är direkt plågsamt."

Jag var optimistisk från början men allt eftersom är det bara att hålla med.
Undrar om Helin gör Märtha rättvisa, hur var hon i verkligheten, privat? Jag har svårt att förstå varför FDR skulle bli så betuttad i Helins Märtha.

Inte klokt vad många gnäller på Atlantic crossing. Serien är ju jättebra och den har ju en historisk bakgrund. Men det är ju en kvinna med en position det handlar om. Och bevisligen betydde hon en hel del för Norge. Inte minst genom sin nära kontakt med president Roosvelt.

Att fru Elizas försök att kidnappa Märthas barn var ren fiktion förstod man redan medan man såg det; hade detta inträffat i verkligheten hade det varit en sensation och något man definitivt hört om tidigare. Hela det inslaget är ett stickspår byggt på ett förfluget memo till Roosevelt från ett par FBI-agenter eller liknande, som pekade ut Eliza Forbes som en säkerhetsrisk och misstänkt nazistsympatisör. Hon hade bott i USA sedan 1920, och hennes familj och släktingar sade senare att de aldrig uppfattat några tecken på att hon skulle vara smygnazist.

Och jag köper inte att Olav var så desperat svartsjuk att han försökte avkräva sin fru ett löfte att aldrig mer träffa Roosevelt.

Ingen vet om FDR och Märtha hade en sexuell relation. FDR var inte i bästa fysiska form de sista åren av sitt liv.
Vad vet man om Olavs och Märtas relation, var den så ansträngd som det visas i serien?
När Märthas relation till FDR kommer upp mellan henne och Olav ger hon bara undanglidande svar, aldrig ett förnekande. Vilket i praktiken är att hon bekräftar.