Jag blir upprörd när folk tar bort mig som vän på Facebook

Jo, fast om man ser personen i fråga när man söker på dens namn så betyder det ju att de tagit bort en.

Det enda man kan vara säker på är att personer som spenderar så mycket tid på FB att de hittar saker att störa sig på har för lite att göra.

Precis. Men risken blir att man får byta stad. Inte världens undergång, men ändå. Det är ganska lätt att bygga upp nytt om man flyttar till en ny stad.

Kan man alltså kolla det? Trodde det var en myt.

jag bryr mig inte så särskilt mycket. tänker att ni förlorade och jag vann. jag tar inte bort någon, jag blockerar dom direkt istället.

Mitt ex tog bort mig från sin mammas(!) facebook konto samma kväll som vi gjorde slut... Jag hade en bra kontakt med hans mamma, så jag fattade inte vad det skulle vara bra för. Han skyllde på att hon lade upp en bild på honom och som han inte ville att jag skulle se...

Visst kan det sticka till i hjärtat för ett ögonblick: "betydde jag inte mer för honom/henne, så många intressanta diskussioner som vi har haft?", liksom. Det går att bygga ett band - ja KÄNSLOR - även till människor som man aldrig träffat IRL. Om man hänger mycket på ett socialt media eller forum, kan det kännas som att man är tillsammans med dem inne i huvudet ändå. Så jag tycker inte att du är konstig, TS.

...och varje sådan erfarenhet gör ju också att man blir mer "guarded", att man undviker att bygga intresse och band och klänslor till andra medlemmar, för man vill inte bli besviken igen. Man måste hela tiden ha beredskapen att "nästa gång jag loggar in så kan han/hon ha tagit bort mig".

Jag tycker att man ska tänka sig för innan man tar bort någon, just för att det kan såra så mycket. "Är det verkligen nödvändigt?", kan man ju fråga sig. Ibland kan det faktiskt vara det, jag säger inte annat, typ om någon har blivit helt fixerad vid en. Vare sig det är ständiga ifrågasättanden av allt man skriver, eller sliskiga komplimanger och ständiga privatmess som man känner sig skyldig att svara på av artighet. Då MÅSTE man ju få bryta när man känner att gränsen är nådd.

Facebook är ju superfjantigt, mest idioter som lägger upp bilder på sina fula ungar, tror ni någon bryr sig? Även diverse semesterbilder som dock ör något bättre än bilder på ungar. Politiskt har det blivit något bättre på Facebook men det är inget jag bryr mig om.

Sen bryr jag mig inte ett endaste dugg på om någon avvännar mig. Påverkar mig noll och inget. Å andra sidan så har mitt sociala liv inget att göra med Facebook.

Faktiskt så upptäckte min bästa vän att vi inte längre var vänner på Facebook av en slump och han frågade om jag avvännat, men det hade jag inte, och det hade ju inte han heller. Vi kom fram till att det nog kan "hoppa ur" utan att man gör något aktivt eller så hade någon av oss bara klicka klumpigt. Men det var ingen av oss som brydde oss. Vi är båda ganska lite aktiva på Facebook.

Facebook är ju inte alls samma typ av centrala plattform idag som det var när det kom till så det gör ju varken från eller till.
Det är inte ovanligt att man inte alls lägger till varandra när man får nya bekantskaper nuförtiden på Facebook per automatik som det var förr helt enkelt då det är inget man funderar över i första taget längre. Det blir först aktuellt längre fram om det skulle vara bra av praktiska skäl.

Det är faktiskt ett jävla sätt. Unfrienda borde bara ske vid något riktigt dåligt beteende.