Beräkning av dagsböter i tingsrätten

När det gäller dagsböter som döms ut av åklagare i ett strafföreläggande, finns ju riktlinjer från riksåklagaren hur dessa ska beräknas:

https://www.aklagare.se/globalassets.../rar-20072.pdf
https://www.aklagare.se/globalassets...otespraxis.pdf

De allra flesta dagsböter som döms ut torde vara i strafförelägganden, men ofta dömer även tingsrätten ut dagsböter. Finns det några motsvarande riktlinjer för domstolar att följa?

Jag undrar eftersom jag blivit dömd till dagsböter av tingsrätten, men man tycks ha använt någon annan metod än den som anges i riksåklagarens riktlinjer. Det hela var klart till min fördel, så jag vill absolut inte klaga, men har ändå blivit lite nyfiken på vad det är som gäller.

Mitt fall var till en början för stort för dagsböter, så det var därför jag blev åtalad och hamnade i tingsrätten. En dag när jag var tvärförbannad, hade jag provocerat och hotat en vakt (hot mot tjänsteman). Därefter blev det våld mot tjänsteman, och så hade jag avrundat det hela med en mer rejäl form av våldsamt motstånd, där jag blev nedbrottad av ett helt gäng vakter och försedd med handfängsel. Så där satt jag med handfängsel när polisbilarna kom med blåljus på.

När jag kom hem efteråt gjorde jag naturligtvis som alla moderna människor, sökte information på nätet och hittade riksåklagarens riktlinjer ovan. Tänkte att detta skulle kunna bli ordentligt dyrt när jag såg hur man räknade ut ett dagsbotsbelopp. Jag försörjer mig nämligen som aktieinvesterare, och marknadsvärdet på min aktieportfölj skulle göra en dagsbot väldigt stor. Men så upptäckte jag att det fanns en maxgräns på 1000 kr, och då blev det genast lite mer rimligt.

Advokaten som jag kontaktade sa dock att straffvärdet för detta helt klart låg på fängelse. Det där med dagsböter kunde jag sluta drömma om.

Så kom då polisförhöret, och jag var helt ärlig om min ekonomi. Korrekta uppgifter hamnade i förundersökningsprotokollet.

När förundersökningen var klar, kunde jag konstatera att vaktbolaget hade utelämnat större delen av händelsen i sin anmälan. Resten var en rövarhistoria som inte direkt bar sannolikhetens prägel. Endast en vakt var kvar som målsägande, och det var inte den som hade råkat värst ut. I efterhand har jag fått reda på orsaken till vaktbolagets något märkliga agerande. Man ville inte att polisen, som man har ett nära samarbete med, skulle få kunskap om diverse misstag&missförhållanden i verksamheten. Min tur hade bara börjat.

Åklagaren bedömde nog också att vaktbolagets rövarhistoria inte var alltför trovärdig, så åtalspunkterna täckte bara en del av anklagelserna. Fallet krympte ytterligare. Min tur fortsatte.

När det var dags för huvudförhandling i tingsrätten, hade mitt utgångsläge förbättrats avsevärt, och dagsböter hade trots allt börjat hägra. Efter nära två timmars förhandling tyckte jag det mesta hade gått min väg. Efteråt skulle domaren på vanligt sätt fråga om min ekonomi. Han började med att fråga om min lön. Eftersom jag även har en anställning som jag får en mindre del av mina inkomster ifrån, gav jag denna siffra. Men sedan kom inga mer frågor om min ekonomi, så jag fick ingen möjlighet att lämna någon uppgift om marknadsvärdet av min aktieportfölj!

Två veckor senare kom domen. Enbart dagsböter samt betala kostnaden för min offentliga försvarare. Om man jämför med riksåklagarens riktlinjer för beräkning av dagsbotsbelopp, verkar man ha satt värdet på min aktieportfölj till noll, och vad gäller lönedelen hade man avrundat dagsbotsbeloppet nedåt till närmaste hela hundratal kronor. Totalt blev det därför bara en ytterst modest summa att betala.

Frågan är nu alltså vad som gäller för tingsrättens beräkning av dagsböter. Hur stor frihet har man? Får domaren lov att vara så snäll som i mitt fall? Och som sagt, jag klagar inte.

Varje dagsbot ska därefter fastställas till minst femtio kronor och högst ettusen kronor. Det betyder att lägsta dagsbötesstraff är trettio dagsböter om femtio kronor, alltså 1 500 kr och högsta bötesstraff är tvåhundra dagsböter om ettusen kronor, alltså 200 000 kr.

Källa: https://www.domarbloggen.se/dagsboter/

Jag föredrar Finlands modell som dömer en procentsats istället, utan maxtak.

Och hur mycket blev det att betala i skadestånd?

Inte ett öre. Tingsrätten bedömde nog vaktens historia som lite väl osannolik. Hade rätt vakt varit målsägande och berättat sanningen, så hade troligen utgången blivit en annan. Men nu ville vaktbolaget som sagt inte berätta för polisen vad som hänt, vilket var en väldig tur för mig.

Men finns det verkligen inte någon här som kan tala om ifall domaren verkligen fick lov att bortse från värdet av min aktieportfölj vid beräkningen av ett dagsbotsbelopp? Marknadsvärdet av aktieportföljen gjorde ju ensamt att en dagsbot skulle kostat mig maxbeloppet 1000 kr enligt riksåklagarens riktlinjer.

Domstolen dömer på de uppgifter som framkommer. Har åklagaren varit medveten om omständigheter som påverkar dagsbotsbeloppet men inte ställt någon fråga om saken eller fört fram uppgiften kan inte domstolen beakta detta. Jag har aldrig varit med om att domstolen på egenhand har ställt en fråga om en åtalads förmögenhet.

Domstolen läser sällan igenom förundersökningsprotokollet i den typen av ärenden. Det var alltså en miss för åklagaren att denne inte ställde någon fråga om din över 11 miljoner kronors aktieportfölj efter skatt.

Edit: Det ska sägas att domstolen inte är bunden av Riksåklagarens allmänna råd men de följs normalt sett. Det hade varit väldigt märkligt om man tillämpade olika beräkningsgrunder.

Tack. Det var klargörande.

Jo, utan att avslöja alltför mycket om min privatekonomi, kan jag säga att marknadsvärdet av min aktieportfölj överstiger 11 miljoner kr. Bara idag steg visst marknadsvärdet cirka en kvarts miljon. Min huvudsakliga inkomst är aktieutdelningar, men har alltså även lön från en anställning.

På något sätt fick jag en känsla av att jag fick domarens sympati, och trodde det var därför jag fick en så generös beräkning av dagsbotsbeloppet. Först bortse från marknadsvärdet av aktieportföljen, och sedan avrunda nedåt till närmaste hela hundratal kronor vad avser lönedelen.

Jag hade trott att frågorna om min privatekonomi skulle bli desamma som de jag fick vid polisförhöret, men så är det alltså inte. Domaren frågar endast efter vilken lön man har.

Åklagaren som närvarade vid huvudförhandlingen sa att hon var biträdande åklagare, och inte samma åklagare som skrivit stämningsansökan. Hon verkade ung och oerfaren, och ställde som tur var inte några elaka följdfrågor. Kanske därför hon inte sa något om min förmögenhet? Och inte blev det något överklagande till hovrätten heller på grund av den här missen, varken av den biträdande åklagaren eller han som skrev stämningsansökan.

Dagen efter att tiden för överklagande gått ut, ringde jag till tingsrätten och kollade så att ingen överklagat. Sedan betalade jag in det lilla beloppet så fort jag kunde.

Det är inte ovanligt att åklagare hoppar in för att enbart hålla huvudförhandlingen istället för den som har lett förundersökningen. Av förklarliga skäl brukar de vara sämre förberedda.

Nej jag tror som sagt att domaren inte hade någon information om värdepapperna men det är ju bara en gissning, jag var inte där. Det är möjligt att jämka beloppet med men det bör ha framgått av domen i sådana fall. Du hade helt enkelt tur. Just beloppet brukar man lägga lite tid på och ofta är underlaget i förundersökningen undermåligt med.