Citat:
Ursprungligen postat av
Pederley
För en som inte vet vore det intressant om du förklarade hur man ser skillnad på skrift gjort av en reservoarpenna vs en kulspets?
Jag syftar på skriften i blått.
När man skriver med kulspetspenna blir det alltid lite hackigt, och bläcket flyter inte ut - utan det blir jämntjockt i alla linjer (om man inte fyller i förstås, med flera penndrag, men det syns). Från en reservoarpenna blir det ett
flöde, och bläcket flyter ofta ut lite i linjerna. Detta kan man när man är van reglera, så att det blir finare respektive tjockare linjer. Man skriver ofta förbindelsestrecket mellan bokstäverna svagare, t.ex.. Mycket vackert!
Ibland kan man även se när personen har läskat papperet, att de sista orden är svagare, för där har bläcket inte hunnit sugas upp av papperet riktigt ännu, utan läskas upp.
Jag har förstorat upp dokumentet till max nu, och jag kan - utan att vara någon officiell expert - nästan svära på att det där är skrivet med en dyrare reservoarpenna med fyllig spets. Det är inte en enkel stålpenna i alla fall, för då blir det "raspigare", samt man kan se när personen har doppat pennan i bläckhornet (skriften flytar ut mest i början, sedan när bläcket tar slut blir linjerna finare och svagare, och då har personen doppat igen och det kommer åter mycket bläck). Det här är en dyr reservoarpenna med jämnt och bra flöde, som man inte behöver trycka hårt mot papperet för att bläcket ska rinna till.
Jag ser inget blått? Det handskrivna i bläck är svart?
Jag tror som sagt att det är fejk. Skriften borde även vara mer blekt efter nästan 80 år. Till och med om dokumentet legat skyddat med rätt temperatur och luftfuktighet i ett arkiv i alla år, så borde i alla fall maskinskriften vara lite blekt. Den ser helt ny ut.