I dagens P1-morgon kunde vi höra en hjärtevärmande historia från Sveriges Radios korrespondent i Kairo, Cecilia Uddén.
Uddén åkte taxi när taxichauffören fick ett samtal på telefonen. Det framgick att chaufförens fru blivit akut sjuk och behövde en spruta för att överleva, men pengar saknades. Efter ett tag halade Cecilia fram lädret och gav chauffören den saknade summan och lämnade taxin.
I mina öron låter detta som ett klassiskt bondfångeri: Taxichauffören ser ett lämpligt offer, en äldre, empatisk, arabisktalande västerländsk kvinna och skickar en signal till en meadrbetare via WhattsApp eller liknande. Medhjälparen ringer upp och bedrägeriet är igång.
Några klassiska detaljer som talar för ett bedrägeri:
1. En akut nödsituation med potentiell dödlig utgång "uppstår"
2. Det rör sig om en relativt liten summa pengar (ca 400kr)
3. Offret får känna sig god och vet inte ens om att hon lurats, "win-win"
4. Om bedrägeriet misslyckas är ingen skada skedd. Offret vet inte ens om att hon utsatts för ett bedrägeriförsök.
Citat från krönikan:
Citat:
Ursprungligen postat av Cecilia Uddén
Dottern skriker till chauffören som förtvivlat slår sig på pannan med handflatan. Och så får han doktorn i luren och börjar kippa efter andan. NEJ nej, 800 pund, var ska jag få dem ifrån, snälla doktorn, ge henne sprutan, jag är framme vid sjukhuset om en kvart, du får min klocka i pant, jag kysser dina fötter, du får mitt ID-kort, låt mig få betala senare, men snälla doktorn ge henne sprutan.
Det verkar som om läkaren säger nej, för chauffören fortsätter att böna och be. 800 pund är drygt 400 kronor. Lika mycket som julklappsböckerna jag beställde häromdan.
Jag tar fram plånboken, tar fram 800 pund och ger dem till den förtvivlade mannen och går ur bilen innan han hinner tacka mig.
Vad tror ni om detta? Är Cecilia lurad eller helt enkelt en godhjärtad människa som hjälpte en man i nöd?
Inslaget gick i dagens P1-morgon.
https://sverigesradio.se/avsnitt/1634631