Bortsett ifrån att det är alltid nyttigt att få sin hjärta att pumpa extra, så undrar jag om min träning på gymmet varit helt bortkastat.
Jag har alltid varit rädd för att ta i för mycket, så jag inte skadar någonting och/eller bränner muskler. Jag har helt enkelt fått rekommendationen av att inte träna för mycket. 30 minuter som max, har jag fått som tips. Vilket jag har alltid satsat på 30-45 minuter + uppvärmning. Så kanske 60 minuter som max har jag alltid varit ute och tränat.
Jag blev så missnöjd med min kropp och bekymrad varför inte min kropp gjort något som helst skillnad sedan jag har införskaffat en träningsschema som hållit sig i två år. Jag har både joggat och styrketränat. Sedan jag kände mig bara fet (När det i själva verket var uppsvälld mage), så blev jag motiverat att köra hårdare. Jag sket i musklerna för att jag kände att jag i princip inte får några i alla fall.
Så jag körde hårt både med joggingen och styrketräningen. Joggingen kunde jag klara av längre än vad jag trodde + vila/motionera en bit för att sedan börja springa igen.
På gymmet var det samma sak där, jag tog i ordentligt. Jag satsade på armar och körde olika tränings positioner för armarna och använde olika maskiner. Innan kanske jag körde bara hantlar en dag och bänkpress en annan dag. Så jag inte tränar för länge och bränner/skadar muskler tänkte jag.
Men jag var så motiverat att bränna kalorier och struntade i princip att få musklerna.
Nu efter träningen som var för någon dag sedan så känner jag bara av vilken värk jag har. Jag känner mig nästan stel och det känns bara fantastiskt! Som om jag har tränat helt korrekt för en gång skull och allt som behövdes var att bara ta i.
Jag kommer fortsätta träna såhär hårt. Trots ''fettet''/uppsvälld mage försvunnit.
Detta fick mig att tänka. Den tiden som jag har haft på gymmet i två år, har det varit bortkastat?
Har musklerna inte uppskattat överhuvudtaget att den har använts? Kunde jag liga gärna motionera i två år istället för att vara på gymmet. Om man nu skall hålla detsamma nivå av hälsan som uppskattar en. För det är ju trots allt alltid nyttigt att göra fysiska aktiviteter.
Mitt mål med träningen är god hälsa och det har jag ju ändå fått även om jag tränat mjukt.
Den andra målet var att få större muskler.
Men om en av mitt mål var för god hälsa och dessutom har jag inte fått muskler vad jag har märkt via spegeln. Kunde jag alltså låtit bli att dra till ett gym och istället motionera/jogga?
Jag har verkligen lärt mig nu hur man tränar ordentligt. Två år känns dock som om det är för länge för att komma till det punkt jag är nu. Hur länge tog det för er, tills det begrep på att det är ingen fara att träna för hårt?
Jag har alltid varit rädd för att ta i för mycket, så jag inte skadar någonting och/eller bränner muskler. Jag har helt enkelt fått rekommendationen av att inte träna för mycket. 30 minuter som max, har jag fått som tips. Vilket jag har alltid satsat på 30-45 minuter + uppvärmning. Så kanske 60 minuter som max har jag alltid varit ute och tränat.
Jag blev så missnöjd med min kropp och bekymrad varför inte min kropp gjort något som helst skillnad sedan jag har införskaffat en träningsschema som hållit sig i två år. Jag har både joggat och styrketränat. Sedan jag kände mig bara fet (När det i själva verket var uppsvälld mage), så blev jag motiverat att köra hårdare. Jag sket i musklerna för att jag kände att jag i princip inte får några i alla fall.
Så jag körde hårt både med joggingen och styrketräningen. Joggingen kunde jag klara av längre än vad jag trodde + vila/motionera en bit för att sedan börja springa igen.
På gymmet var det samma sak där, jag tog i ordentligt. Jag satsade på armar och körde olika tränings positioner för armarna och använde olika maskiner. Innan kanske jag körde bara hantlar en dag och bänkpress en annan dag. Så jag inte tränar för länge och bränner/skadar muskler tänkte jag.
Men jag var så motiverat att bränna kalorier och struntade i princip att få musklerna.
Nu efter träningen som var för någon dag sedan så känner jag bara av vilken värk jag har. Jag känner mig nästan stel och det känns bara fantastiskt! Som om jag har tränat helt korrekt för en gång skull och allt som behövdes var att bara ta i.
Jag kommer fortsätta träna såhär hårt. Trots ''fettet''/uppsvälld mage försvunnit.
Detta fick mig att tänka. Den tiden som jag har haft på gymmet i två år, har det varit bortkastat?
Har musklerna inte uppskattat överhuvudtaget att den har använts? Kunde jag liga gärna motionera i två år istället för att vara på gymmet. Om man nu skall hålla detsamma nivå av hälsan som uppskattar en. För det är ju trots allt alltid nyttigt att göra fysiska aktiviteter.
Mitt mål med träningen är god hälsa och det har jag ju ändå fått även om jag tränat mjukt.
Den andra målet var att få större muskler.
Men om en av mitt mål var för god hälsa och dessutom har jag inte fått muskler vad jag har märkt via spegeln. Kunde jag alltså låtit bli att dra till ett gym och istället motionera/jogga?
Jag har verkligen lärt mig nu hur man tränar ordentligt. Två år känns dock som om det är för länge för att komma till det punkt jag är nu. Hur länge tog det för er, tills det begrep på att det är ingen fara att träna för hårt?