Citat:
Ursprungligen postat av
Ziaya
Ja du, komplicerat ämne som du måste läsa in dig på, ingen kan förklara det enkelt. Börja med nån grundläggande bok i ämnet. För att förstå kritisk diskursanalys, CDA, behöver du förstå Norman Fairclough och hans tredimensionella analysmetod. Text, som tal, skrift och det visuella), diskursiv praktik (produktion och
konsumtion av texter) och social praktik (handling inom ramen för en verksamhet). Kritisk diskursanalys handlar om relationen mellan hur vi skriver och talar om vissa sociala fenomen och deras relation till makt.
Den är mer praktisk till sin natur än ren diskursanalys.
Om du vill analysera någonting specifikt, låt säga hur vi talar och skriver om Federlays relation med sin exsambo, behöver du analysera ett specifikt antal texter och hitta sammanhängande diskurser, eller diskursiva praktiker i dem. Det vill säga olika sätt att förstå världen, i detta fall homosexualitet. Sedan behöver du analysera hur dessa diskursiva praktiker används inom specifika sociala sammanhang och vad de kan få för konsekvenser i samhället.
Sorry, kan inte förklara det lättare. Läs några uppsatser på grundnivå.
Först och främst 1000 tack!
Några frågor som intresserar mig.
1. Kan man säga att kritisk diskursanalys är; kritisk och vill vissa maktstrukturer?
vilket ren diskurs (Laclou och moffes) inte vill?
2. Om du vill analysera någonting specifikt, låt säga hur vi talar och skriver om "Federlays relation med sin exsambo", behöver du analysera ett specifikt antal texter och hitta sammanhängande diskurser, eller diskursiva praktiker i dem. Det vill säga olika sätt att förstå världen, i detta fall homosexualitet. Sedan behöver du analysera hur dessa diskursiva praktiker används inom specifika sociala sammanhang och vad de kan få för konsekvenser i samhället.
Nu vill jag göra om detta till mitt exempel för att se om jag har förstått det rätt:
säga hur vi talar och skriver om "Saddams diplomati mot väst", jag tar och analyserar ett antal Aftonbladets texter och hittar diskursiva praktiker. "hot mot världsfriheten" är diskursiva praktikern.
Sedan analysera jag hur "hot mot världsfriheten" används inom specifika sociala sammanhang såsom inom tidningsartiklar som berör Iraks kärnvapenprogram (från Aftonbladet igen) och vad de kan få för konsekvenser i det irakiska eller det "västliga" samhället.
har jag förstått rätt , rätta mig gärna!
3. Måste kritisk diskursanalys innehålla två parter??? Eftersom du använder "Federlays relation med sin exsambo". Här ser jag två parter. Federley och exsambon.
4. En total OFF-TOPIC.
Nu över till ren diskursanalys (lacou och moffes). Är "Japans politik" , "japanska presidentvalet 1981",
Nodalapunkterna i texten nedan? om inte vad är det då?
Och är
Ekvivalenskedjorna, ""japanerna" och "japanska ideologier" eller har jag tokfel??? vad är rätt svar här?
”Japan gick på fredagen till val av ny president .[…]Alla tecken tyder på att efterträdaren till den i augusti vid ett attentat omkomne president Kaiifu blir den hårdföre högre prästen Kiichi Miyazawa , […]” (TT. 1981. Presidentval i Japan. Göteborgs-Posten, 3 oktober, s.1.)
”Alltsedan den shintoianska revolutionen för två år sedan har Miyazawa varit nära maktens centrum.[…]. Miyazawa är medveten om att makt i dagens Japan också innebär ett ständigt dödshot.[…]” (TT. 1981. "Shintoskapet" i Japan lär fortsätta. Göteborgs-Posten, 3 oktober, s.16.)
”Jpans nye president kommer att heta Kiichi Miyazawa, 42-årig präst, lärjunge till Hiroshi Ogasawara. Miyazawa vann predisentalvalet med sifforna 95 % av rösterna” (AP. 1981. Presidentval i Japan. Göteborgs-Posten, 4 oktober, s.12.)