Kunskap

SÅ.. då sätter vi igång en liten kunskaps diskussion

Hur tror ni att man får kunskap?
Vad är rätt och fel i kunskapsteorierna?
Vilka konsekvenser får kunskapssynen?

Alla människor föds med olika potential till att lära sig saker. Då utgår jag från att kunskap och intelligens inte är samma sak, även om samband kan påvisas.
Därmed är det inte säkert att en person som "kan" mycket har större kunskapspotential än en person som anses "kunna" lite. Det handlar helt enkelt om hur intresse för kunskap och kunskapspotentialen förhåller sig.

Man får kunskap genom att återerinra sig det som redan finns inom en


Hela epistemologin bygger på dialogen "Teaitetus", Platon.
Man har således inom epistemologin tänkt sig att kunskap är
sann rättfärdigad tro ( eller. justified true belief ). Kunskap kan inte
bygga på enbart tro, den kan inte vara sann tro; alltså måste den
vara rättfärdigad sann tro. Men man tar fel. Redan på 60-talet visade
Gettier att sålunda är fallet med ett exempel:http://www.ditext.com/gettier/gettier.html


Kunskap har vi inom oss och hämtas upp i återerinringen. Den bygger på tro som ständigt måste rättfärdigas/bekräftas/verifieras, alltså är kunskap rättfärdiga tro.

Vi kan inte veta något alls med 100% säkerhet, vi måste vara beredda att ifrågasätta dom mest grundläggande hypoteserna, ex att 1 + 1 = 2. Vi kan närma oss sanningen. Sanningen måste förstås som någon slags "ljus", en slags "upplysning" och inte satslogiskt.

Kunskap... inte ot utan bara en liten modifiering, hoppas det är ok
Intelligens; kunskap + vishet där kunskapen representerar minnet och vishet är lite mer svårdefinirad då man kan välja mellan om den är medfödd, upptränad eller en blandning? och framförallt om precis vad den är.
Min bestämda menning om visheten, förlåt men känns som det måste tjatas lite, är att den är en medfödd egenskap som kan byggas upp utan rena livserfarenheter. Visheten byggs inte upp på minnet utan snarare på hur man hanterar en situation man aldrig varit i innan. Visheten jobbar i varje situation där minnet (kunskapen) inte räcker till, den jobbar även i kunskapen fast blir undantryckt av kunskapen. Visheten kan kallas mycket, av visa kallas den det omedvetna och av andra kallas den själ en del kallar den även moral. Kan ju hålla på hur länge som helst med visheten men det får räcka, kunskapen är minnet alltså kan jag inte möjligtvis fatta varför den skulle vara det minsta intressant att prata om? Därför gör jag modifiering. Nån kanske förstår mig och fortsätter på samma linje, om inte så ska jag inte förslösa min tid på teorier som ingen här e intresserad av.

Intelligens (kunskap+vishet) är enligt mig att se sin tanke och veta vad den leder till, veta vad allt som pågår i din hjärna betyder. Intelligens är att veta hjärnans storhet och dess möjligheter men även att veta dess svagheter och begränsningar, fortsätter om någon är intresserad...

Jag misstänker att denna tråd kommer att handla mest om olika definitioner av kunskap och annat som kan relateras till sådan. Jag tror att jag förstår vad du menar och din tanke (inte helt olik min) är inte helt dum.