Är Dave Ramseys metoder applicerbart i Sverige?

Vissa av er känner säkert till Dave Ramsey men för er som inte gör det så är det en känd finans/ekonomiprofil i USA som har sin egna show på YouTube m.m. vars verksamhet går ut på att hjälpa amerikaner att gå ur sina skuldfällor och på sikt bli "everyday millionaires".

Detta görs genom att förespråka och vägleda folk genom sina 7 baby steps:

Baby Step 1 – $1,000 to start an Emergency Fund
En liten startbuffert för att täcka upp sig för eventuella mindre utgifter.

Baby Step 2 – Pay off all debt (except the house) using the Debt Snowball
Börja beta av alla skulder utöver bolånet där man budgeterar och lägger allt man kan på det lägsta lånet (oavsett ränta), och sen gå över till det näst lägsta där man lägger pengarna man la på att betala av det första lånet plus pengarna man sparar av att inte behöva betala av på det första lånet. Upprepas till man blir skuldfri.

Baby Step 3 – 3 to 6 months of expenses in savings
Spara ihop till en "riktig" buffert

Baby Step 4 – Invest 15% of household income into Roth IRAs and pre-tax retirement
Kan nog översättas till att man ska se till att 15% av ens inkomst avsätts till ens pension via tjänstepensionen och IPS/individuellt pensionssparande via stabila/långsiktiga fonder/indexfonder.

Baby Step 5 – College funding for children
Inte direkt applicerbart i Sverige men man skulle kunna räkna in CSN lån här, att se till att spara så ens barn kan leva på endast CSN-bidrag och ev extrajobb när de ev pluggar vidare på högskola genom att låta dom leva delvis på sparade pengar för att slippa ta lån för hyran.

Baby Step 6 – Pay off home early

Baby Step 7 – Build wealth and give!

Utöver det finns det andra regler/rekommendationer som att under inga omständigheter ta nya lån, inkl användning av kreditkort oavsett eventuella bonusar. Ens bil bör inte vara värd mer än max din halvårsinkomst och givetvis ska framtida bilar betalas kontant. Vid framtida bostadsköp är det 20% handpenning som gäller och max 15 års bolån/avbetalningsplan. Samt att avbetalningen på huset inte bör vara mer än 25% av hushållets inkomster. Han är även principiellt emot investeringar i enskilda aktier pga högrisken och förespråkar istället fonder och indexfonder som har presterat bra långsiktigt över tid. Givetvis så är även budgetering av stor vikt. Han förespråkar ofta att varje krona ska ha en medveten plan/placering redan innan inkomsten trillar in på kontot.

Grundtanken med strategin är ju främst att ändra gemene mans ovanor och frigöra en från att vara beroende av lån (han är enligt trosuppfattningen att the borrower is slave to the lender-principen) och börja göra smartare val och på lång sikt kunna bli rik nog att leva gott och kunna dela med sig av ens tillgångar utan att det svider om så önskas. Och argumentet är att det sistnämnda ska gå både lättare och fortfarande om man får in ett större cash flow genom att inte längre har några nämnvärda fasta utgifter utan lån och bolån. För att inte nämna den psykologiska boosten man får av att vara skuldfri. Man blir dessutom mindre känslig för lågkonjunkturer/bostadsbubblor och liknande.

Frågeställning
I grunden kan jag tycka att det är en intressant och god strategi och filosofi i största allmänhet, men hur applicerbart är den i Sverige egentligen och varför ser man i stort sett inga finansprofiler i Sverige förespråka något liknande?

Det känns som att i princip alla svenska finansbloggar och "hur man blir rik" artiklar inte alls lägger samma fokus på att beta av skulder oavsett räntesats eller att man ska prioritera pensionsparande och avbetalning av bolån före investeringar på börsen (såvida det inte är en del av baby step 4).

Är det helt enkelt för att avkastningen rent finansiellt har chansen av att bli mycket högre på börsen då räntorna för CSN och bolån ändå är så pass låga i Sverige? Eller är vi helt enkelt för otåliga här för en långsiktig strategi med en sparhorisont på 20+ år?

Vore intressant att höra dels vad ni andra tycker om Dave Ramseys strategi och vad ni ev rekommenderar istället och kan motivera varför. Hur hade ni anpassat den om ni känner att den inte är riktigt applicerbar i Sverige?

Egna spontana tankar
Nu vet jag att Dave Ramsey är väldigt fast i sina principer och baby steps då han har förespråkat dom i över 30 år och har intervjuat tusentals miljonärer i USA och ser det som en beprövad och stabil metod.

Men mina spontana tankar säger ändå att jag personligen hade nog själv valt att lägga baby step 3 före 2, såvida jag inte hade några extrema blancolån eller liknande förstås som bör släckas så fort som möjligt. Speciellt i dessa tider. För blir man av med sitt jobb/inkomst så är ju risken att man ändå trillar tillbaka till att behöva ta lån och krediter om man inte har en tillräcklig god buffert och handledningstiden för a-kassan är lång. Här är förvisso Ramseys tanke/argument att man måste kunna vara aggressiv och gå all in för att attackera och bli av med sina skulder och att man får stå beredd att hoppa in och ta skitjobb om man blir av med sitt jobb. Såvida man inte vet om att man är på väg att bli av med sin inkomst, endast då ser han det som okej att pausa stegen.

Samt så har jag själv svårt att lägga fokus på pensionen när jag vet att den är ca 30 år bort och med tanke på det höga skattetrycket i Sverige känns det inte direkt aktuellt att be sin arbetsgivare avsätta mer till ens pension åt en i detta läge i livet. Här ses väl sparande på börsen som ett indirekt pensionssparande för många men det är ju knappast det man tänker på (med handen på hjärtat) i första hand när man investerar. Och det kanske är dumt egentligen med tanke på hur pass många fattigpensionärer vi har och lär få i framtiden. Min farsa närmar sig pensionen och brukar "varna" mig att hålla koll på min pension redan nu i 30 års åldern. Och egentligen är det väl kanske en mer vettig och stabil plan jämfört med alla "så lever du på din avkastning inom 10 år" förespråkare.

När det kommer till baby step 5 så tycker jag faktiskt det är en poäng om man har barn att se till att spara åt dom så de slipper antingen ta CSN lån eller åtminstone ha en färdig kontantinsats när de blivit vuxna. Börjar man tidigt så man ju verkligen tiden på sin sida och det krävs ju inga stora belopp för att se effekten på ränta på ränta effekten över tid. Oavsett CSN så kommer de iaf dra nytta av pengarna antingen inför sitt framtida bostadsköp eller för att få ett rejält försprång till sin egen "pengamaskin".

Sen när det kommer till bolånet/baby step 6, det är egentligen här som jag blir mest demoraliserad av tanken. Är vi för högt belånade i Sverige jämfört med utlandet? De allra flesta av oss som äger sin bostad så känns det så extremt avlägset att betala av sitt bolån helt och jag skulle tippa på att majoriteten aldrig gör det innan de hinner sälja eller dö. Det känns som att om jag ska satsa på att bli av med bolånet så kommer jag aldrig hinna bygga upp en nämnvärd portfölj på börsen.. förvisso så kan man ju göra det parallellt i samband med steg 4. Och på tal om steg 4 så ligger väl svenska tjänstepensioner mellan 4-5%. Så att avsätta 10% utöver det till börsen går ju spontant hand i hand med vad svenska finansförespråkare brukar tipsa om när det säger att man ska investera minst 10% av sin inkomst.

Vad tänker ni andra?

Steg 1 är bra. Jag skulle inte investera någonting innan jag har åtminstone 10 000 sek liggandes någonstans.
Steg 2 är inte applicerbart i Sverige på grund av CSN-lånet. Att betala av det lånet tidigare än nödvändigt är katastrofalt ur ekonomisk syn, även om det givetvis kan göra gott för den mentala hälsan för vissa.
Steg 3 är alldeles för generellt men är i grunden ett gott råd. Jag tänker mig att en sjuksköterska som är singel och bor i hyresrätt behöver inte så mycket på ett vanligt sparkonto, medan en industriarbetare som bor i villa och har 3 barn bör nog följa rådet. Helt enkelt för generaliserat för att vara ett "bra allmänt råd".
Steg 4 är även det för generellt. Varför vara nöjd med 15% om 30% går lika bra utan att livet blir sämre för det.
Steg 5 är inte heller applicerbart i Sverige. Dock skulle jag (om jag hade barn) ha ett särskilt sparande för att hjälpa barnet att flytta ut i rimlig ålder, även för min egen skull. Jag vet inte hur svårt det är att skaffa bostad om 30 år och om jag då har en unge som är 25 år och inte kan flytta hemifrån skulle jag önskat att jag hade sparat för det ändamålet.
Steg 6 är även det för generellt. Så länge det är billigt att låna pengar är jag mer än gärna belånad. Och även om räntan på bolån blir högre vill jag inte ha ett allt för stort kapital bundet i bostaden.
Steg 7 kan man inte klaga på.

Sammanfattningsvis tycker jag att råden behöver modifieras lite för att passa en svensk och att råden är goda för någon som är ekonomiskt inkompetent. En som har lite koll kan dock ha en mycket bättre strategi.

Stegen 1-3 tycker jag är direkt applicerbara till svenska förhållanden och är sunda och bra. Steg fyra är inte direkt applicerbart då vårt och USAs pensionssystem är uppbyggda på olika sätt (exempelvis är Roth IRAs väldigt bra, då det är skattefria pengar o.s.v). Steg 5 är inte heller aktuellt i Sverige tycker jag, då utbildning i Sverige är kostnadsfritt för studenten och räntan på CSN väldigt låg. 6 och 7 är väl applicerbara, kanske med den brasklappen att USA har en helt annan charitykultur (andra ledet i steg 7) medan vi i Sverige betalar högre skatt och utsatta får betydligt mer hjälp av staten här.

Sedan håller jag inte med honom, om jag fattar honom rätt, om att man ska betala av huset innan man börjar "bygga förmögenhet". Detta är väl dock inte en avvikande uppfattning som direkt har med USA och Sverige att göra, även om bostadslånen ser annorlunda ut i USA jämfört med Sverige. Skulle jag översätta hans steg skulle jag nog säga:

1. Ha en nödfond, storlek beroende på boende (äldre villa, kanske 30 000 kr iaf, bostadsrätt, 15 tkr, hyresrätt, 10 tkr, eller så).

2. Betala av alla skulder, förutom de med låg ränta (bolån och CSN).

3. Spara ihop en buffert, 3-9 månaders kostnader beroende på främst boendeform.

4. Få koll på dina pensioner (se till så att din arbetsgivare har kollektivavtal eller betalar minst lika mycket som kollektivavtal hade gett).

5. Amortera minst en-två procent per år på ditt bolån och investera resterande överskott (minst 10 % av nettolönen), gärna i breda, billiga indexfonder.

6. Försök hela tiden öka ditt investeringsbara överskott (öka inkomster, minska utgifter)

De stora förändringarna ovan är landsberoende, men vissa är möjligen "personliga".

Steg 6 innebär att amortera månadsvis (så mycket man anser man har råd med), inte att lägga alla pengar man har över på att betala av lånet. Så man befinner sig på steg 6&7 parallellt tolkar jag det.

Jag tycker det är sunt att amortera om man befinner sig på det steget, och gör det själv förutsatt det inte är några andra extraordinära utgifter en given månad.
Vi försöker hålla en takt på ca 0,25% av våra bostadslån (lägenhet & fritidshus) per månad, vilket blir i runda slängar ca 5000kr/månad. I alla fall tills vi kommer ner i en lägre belåning, vilken just nu är ca 45%.
Nuvarande mål är att ha max 50% på lägenheten, samt fritidshuset lånefritt, vilket är möjligt inom en 5-årsperiod.

Däremot vet jag att det finns bra argument för att i stället investera pengar som annars lagts på amortering då räntan är låg, men det innebär såklart en högre risk.

Du har missförstått steg 4.

Sätt undan "endast" 15% av lönen för att det främsta syftet är att betala av huset/lägenheten, se steg 6.

Med anledning av det är hans steg alltså inte applicerbara i sverige. Här har vi gratislån men i usa är ett mortgage typ 4-5% i ränta och man MÅSTE amortera av hela lånet inom 30 års tid, dave ramsey rekommenderar att man gör det inom loppet av 15 år. Så där handlar det väldigt mycket om att slippa betala ränta innan man investerar mer på börsen.

5% i 15 år borde bli lägre totalkostnad än 1% i en livstid.

Håller med andra om att våra huslån och studielån är så vansinnigt mycket billigare än motsvarande i Amerika. Dessutom är vår disponibla inkomst mycket lägre om man ser till löneläget och skattetrycket (amerikansk sjukförsäkring inräknad) att om vi ska hinna få något kapital i våra investeringar så måste vi börja investera långt innan vi betalar av huset.

Rikatillsammans har en artikel om huruvida man bör betala av huslånet innan man investerar eller om man bör investera i börsen för att kunna betala av huslånet.

Amerikaner har mer pengar än svenskar och mer frestelser att skuldsätta sig. De har en konstig syn på bilar, prylar och kreditkortsskulder. För att nå de resultat som Ramsey pratar om måste man som svensk tänka mycket på att få en bra inkomst, förutom att man bör investera innan man betalar av sina studieskulder (och sitt huslån).

Edit: självklart finns det fattiga amerikaner men amerikaner med rimligt stabil bakgrund - medelklass-svensson, har mer pengar än svensk motsvarighet.

Allt utom att betala av bolånet tidigt är sjukt bra tips som fler borde leva efter. Skaffa en sparkvot på minst 20% och investera hellre än amortera bolån med de pengarna. För att kunna spara mycket drar man ned på saker som kreditköp och att låta vanorna _automatiskt_ följa med inkomsten upp.

Investera konservativt. Du tjänar mer på 5-10% avkastning om året och låta åren ha sin gång än att söka 10-100-1000%. Jag har följt de där försöken hos vänner och det fungerar helt enkelt inte.

Konsumera för all del gott med god mat, restauranger och fina kläder men inte på slentrian eller för att du är en jävla slapptask. Det behövs inte särskilt många år av detta för att "plötsligt" ha mer pengar än man någonsin haft.

Du ska investera 15% av din inkomst samt 20,000/år och barn innan du börjar extra amortera. Vet inte hur alla lyckas tyda det till att amortera först, investera sedan. Borde bli ganska bra sparkvot redan där.

Sedan är ordningen mer baserad på sociala faktorer och beteende än matematik och ekonomi. Det är helt enkelt mycket lättare att säga till kollegorna att du börjat snåla med utelunchen för att ni sparar till barnen än att dra till med att det blir knäckebrödslunch för du ska klippa på dig massa aktiefonder.

Yes det är det då jag lever efter hans metod o har gjort det senaste 7 åren bor dock i "sämre" bostad än vad de flesta med min inkomst har då jag ej håller på o lånar pengar så är en del uppoffringar man gör men för mig är det en slags frihet art vara skuldri sen nu när mitt boende kostar totalt 3k i månaden sp kan jag lägga undan 50 procent i andra investeringar som man kan få ränta på ränta effekt med istället.