Kollektivboende & "Kombo's"

2020 och framåt verkar följa samma trend som de senaste 40 åren. Dyrare och dyrare att leva men stagnerade löner. Räntor och i taket samt allmänt dyrare som fan. Så varför går inte fler in i kollektivboende eller bor med kompisar?

Vore det inte rätt satans skönt att äga mark tillsammans med bekanta och ha t.ex varsitt hus på tomten? Eller varför inte byggtillstånd sedan rätta upp ett litet radhus 10min pendling från stan? Eller skaffa en bostadsrätt's lägenhet inne i stan, typ en 5:a som 2 par delar på?

Det funkar (är själv "kombo" och har varit sedan år 2000), och grova stålar sparade. Speciellt 2020+ då det verkar som samhället anpassar sig mer och mer till levnadsmodellen att alla ska vara i skuld ända in i graven.

Men nej, det skulle antagligen aldrig fungera för 99% av Skandinaver speciellt, för vi kommer helt enkelt inte överens. Eller skulle vi? Att vi ska finna någon form av stolthet i att leva själva är en väldigt märklig mentalitet kan tyckas. Låter som misär faktiskt.

Men vad vet jag.

/ Skuldfri

Dom flesta bor väl ändå med sambo eller fru/man och det är ju ett slags kombo. Jag tror inte kollektiv fungera för många i längden då man efter en tid vill bryta sig loss till något eget eller med sin funna kärlek. Men kanon om det funkar bra för dej! Klart det är ekonomiskt fördelaktigt.

Vill man bo flera tillsammans i ett hus, men ha varsitt boende, så kanske det smidigaste är att köpa vad som brukar kallas för generationsboende eller flerfamiljshus/tvåfamiljshus. Eller så köper man hus som redan har en gäststuga eller attefallshus på tomten, eller så fixar man det själv. Det går ju att köpa mark och bygga två hus också, precis som ts föreslog. Men det kan bli svårt att hitta rätt tomt. Det kan finnas en tydlig detaljplan för området, och tydliga regler för vad man får bygga på tomten. Har man tur så kan man köpa flera avstyckade tomter intill varandra, så blir det lättare att bygga två hus.

Sedan kan det bli komplicerat av andra skäl. Säg att två par nu köper en bostadsrätt med 5 rum, likt ts exempel. Efter ett tag så gör båda paren slut, och exen vill inte bo tillsammans även om det finns 4 sovrum så att de kan få varsitt sovrum. Det kan bli problem med bodelning, och bestämma vem/vilka som ska ha bostaden efteråt. En person kanske inte kan köpa ut de andra osv. Det kan ibland bli komplicerat med bara ett par, nu har man två par (eller före detta) att ta hänsyn till. Eller så kan boendet funka bra så länge båda paren är barnfria. Men så skaffar båda paren barn, och boendet uppfattas kanske inte längre som idealiskt för alla då.

Att bo tillsammans skulle absolut kunna funka. Men det finns olika faktorer att ta hänsyn till. Vissa vill bara bo tillsammans med andra så länge det finns dålig ekonomi. Finns ju exempelvis folk som hyr ut ett rum, eller två, främst av ekonomiska skäl. Om/när deras ekonomi blir bättre, så kanske de inte vill ha inneboende längre. Samma sak gäller omvänt, för den inneboende. Att de vill flytta till eget boende när de har möjlighet till detta. Eller så blir de tillsammans med någon, och vill bli sambos. Eller liknande.

Att bo tillsammans kan funka så länge man är vänner eller ett par. Men det händer att folk gör slut, att de blir ovänner eller av andra skäl inte vill fortsätta bo tillsammans. Eller att deras ekonomi blir bättre, så att de har råd att bo ensamma (eller endast med sambos/make/maka och/eller barn).

Helt ovanligt är det nog inte. Finns ju folk som bor tillsammans, av ekonomiska skäl. Allt från vuxna personer som bor kvar hos sina föräldrar, till folk som bor inneboende hos andra eller som delar bostad med vänner.


Bygga radhus i vilket typ av bostadsområde? Att köpa en tomt i ett mindre samhälle (eller liknande) utanför stan, där majoriteten består av villatomter med villor, och bygga radhus. Tja, det kan kännas felplacerat. Radhus brukar ju finnas i radhusområden, där det finns fler radhus. Sedan beror det på detaljplanen och bygglov osv.

Alla har för övrigt inte råd eller möjlighet att antingen köpa tomt och bygga nytt, eller köpa befintligt boende. Vilket kan leda till problem. Exempelvis om bara ena paret har råd att köpa bostadsrätt, men inte det andra paret.

Som jag har förstått det så är det svårt att få lån på en sådan konstellation. Det brukar bara tillåtas två låntagare. Och fördelen med ditt föreslagna upplägg är väl fräsmt att om t.ex två par tar lånet tillsamamns kan man få låna mycket mer och få mer boyta än om de köpt varsin tvåa istället.

Har hört om flera som försökt genomföra ditt förslag men alltså fått brutalnobben av banken och det har inte gått. Det kräver i så fall att två personer ensamma klarar att stå på lånen och att de andra sen inbördes betalar dem, men ett sådant upplägg är riskabelt och plockar i princip bort fördelarna.

Parhus blir allt vanligare, och de ser man nu i väldigt många villaområden. Så det är ju tekniskt sett en lösning som två par skulle kunna göra och dela på kostnaden för tomten.

Tror det finns flera anledningar till varför inte vänner köper hus, lägenheter eller tomter tillsammans. Sen däremot så är det vanligt att man flyttar in som inneboende med en vän istället. Eller bor med sin tjej/fru, etc.

Vad gäller vanliga knegares reallöner, disponibla inkomster och köpkraft så är de tvärt emot vad du tror och påstår sjuhelvetes mycket högre nu än för 30-40 år sedan!

Det är många som inte har någon förståelse alls för hur saker varit längre bakåt än 2-3 år...

Går ju att köpa ett större villa/herrgård på låt säga 250-400 kvm och dela upp det i 2 till 4 separata bostäder med egen ingång. Sätta upp det som en BRF.

Ett annat alternativ är att köpa ett hus med större tomt och bygga ett eller två Attefalls hus och skapa en BRF.

Annars kan man ju köpa ett hyreshus, tvåfamiljshus eller liknande. Då kan man välja om man vill bo där själv också, eller om allt hyrs ut till andra. Dessutom finns det emellanåt hus till salu, där attefallshus/gästhus finns. Köper man två familjshus, hyreshus eller liknande, så slipper man syssla med ombyggnation eller att bygga nytt.

Särskilt hyreshuset kan ju omvandlas till BRF. Sedan är det ju krav på att brf ska ha minst 3 lägenheter. Man kanske inte uppfyller det kravet om man exempelvis bara har 2 attefallshus att hyra ut. Dessutom blir bostäderna ganska små om man bygger två attefallshus (typ runt 10-15 kvm vardera). Finns kanske inte en stor marknad för att köpa det, och bo under en längre period. Då kanske det skulle funka bättre att köpa eller bygga parhus, och sedan bygga ett attefallshus.

Sedan kanske det inte blir ekonomiskt lönsamt på samma sätt. Bland annat för att mindre BRF kan få svårt att få banklån etc. Det förekommer även att bankerna nekar köparna banklån, om de vill köpa BRF i en liten förening. Bland annat för att risken helt enkelt bedöms vara hög. Sedan blir det färre personer i en liten förening som ska stå för underhåll etc, så det kan innebära högre kostnader per person. Dessutom kan det leda till att månadsavgiften höjs. Så enklast är kanske att köpa ett hyreshus eller liknande och endast hyra ut.

Exakt, trenden går i samma fart, på samma sätt. Lönerna/Bidragen/Stipendier etcetera ligger stagnerat jämte all kostnad och spenderande. Med andra ord, allt blir dyrare, men vi tjänar 1990-tals löner fortfarande. Det är inte hållbart och vi är ett skuldsamhälle.

Men behöver vi vara ett? Verkligen?

Fast tvärt om! Lönen räcker till mycket mer nu än 1980-1990 tack vare reallöneökningar och jobbskatteavdrag. Ni som tror npgot annat jobbade uppenbarligen inte på 80-talet!

Lite fakta:

"Under perioden 1995-2018 har situationen varit den omvända. De nominella löneökningarna har varit väsentligt lägre, i genomsnitt 3,3 procent per år. Men eftersom även inflationen hållits på en låg nivå, och inte heller drivits upp av höga nominella löneökningar, har reallönerna kunnat öka med i genomsnitt 2,1 procent om året. Totalt har reallönerna stigit med 66 procent mellan 1995-2019."