Vad hör hemma i Feminism? Deltagarnas kommentarer

Feminism är diskriminering baserat på kön, per definition. Det ser man på ordet.

Feminism påstår sig vara liktydigt med jämställdhet, vilket jag gett ganska många motargument till är ganska långt från med sanningen överensstämmande.

Den är falsifierad på precis varje argument feminismen någonsin haft.

Jämställdhet och jämlikhet används också väldigt slarvigt i den här hegemonin.
Det verkar som att man använder termer lite hur som helst och ingen av dem som framför dessa kan svara på om de är ute efter lika möjligheter eller lika utfall, för det sistnämnda är en synnerligen dålig idé som varje gång kostat hundratusentals liv att reda ut.

Kan feminister inte lära sig av vår historia?
Måste ni driva detta för långt för att det ska gå att reparera utan blodsspillan?

Alla "ismer" har bias åt sitt eget håll, det är själva definitionen av en ism. Har inget till över för den svenska avarten feminizm. För övrigt så är den bästa kvinnorörelsen motjucket.

Feminism är sekteristisk, den gynnar sig själv och sina medlemmar, den går upp i skydd för rasifierade (tex batikhäxor), hbtq och judar- Feminism är en metod att göra kariär och få makt, feminismen innehåller samma typ av graderingssystem som hbtq. Feminismen vill skada vita heterosexuella män, provocerat eller oprovocerat. Feminister går inte under svensk lagstiftning, bryter man mot svensk lag när man gynnar feministiska nätverket vinner man sina medsystrars respekt.

Har alltid tyckt att en feminist är en kvinna, som tycker om att sminka sig och se feminin ut för att attrahera män.

https://apansattigranen.files.wordpress.com/2011/08/pinup.jpg


Var de där manliga damerna får det ifrån att de är feminister fattar jag inte. De ser ju för jävliga ut.

https://www.girltalkhq.com/oitnbs-lea-delaria-on-feminism-being-butch-her-body-whats-not-to-love/

Dom får döpa om sig till något annat.

Nu är jag iof. humanist Men tänker att jag kan svara ändå?

Om vi säger att Petter har en stor fin gård som han äger själv, rösträtt och kan försörja sig själv. Och Beata bor i ett skjul, har ingen rösträtt och måste hitta en man eller sälja sex för att ha mat på bordet. Men Beata vill komma upp till en bättre nivå. Hon behöver kanske inte ha en gård, men iaf. en fin stuga, rösträtt och en egen försörjning. Eller så vill hon ha det precis som Petter. (jag missunnar henne inget av dessa två alternativ).

Om vi sedan tänker att nästan samtliga män hade det i princip lika förspänt som Petter, eller iaf. bättre levnadsstandard än Beata och alla kvinnor hade det ungefär som Beata (inte så mycket att säga till om). Om då kvinnor likt Beata såg att deras levnadsöden berodde enbart på könstillhörigheten, att de är kvinnor, så kanske de vill göra något åt detta. De skapar en rörelse: feminism. för jämställdhet med männen. För att ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som männen. Dvs. bli jämställda med männen. Då kanske det inte är så konstigt att deras kamp för jämställdhet kallas just "feminism"?

Som humanist kan jag se orättvisor som främst drabbar kvinnor. Och orättvisor som främst drabbar män. Etc. Jag kan då tycka att de orättvisor som främst drabbar män också skulle behöva sin egen kamp för jämställdhet, en "maskulinism". Så kan "maskulinisterna" fokusera på de orättvisor som drabbar främst män och försöka få till jämställdhet för männen inom dessa områden. Och "feministerna" fokusera på de orättvisor som drabbar främst kvinnor och försöka få till jämställdhet för kvinnor inom dessa områden. Det härligaste vore om dessa ibland kunde kämpa sida vid sida!

Eller kanske inte. Majoriteten av männen hade det förjävligt, och var drängar som fick slita i sitt anletes svett var dag för att kunna ställa mat på bordet. Inte sällan arbeta 12+ timmars arbetsdagar 6 dagar i veckan. Tänk Karl-Oskar och vad nu de andra hette i Utvandrarna.
Och bara hoppas att det inte blir krig för då var de tvingade att ge sig ut som kanonmat och dö skrikandes i någon leråker för ett syfte de inte ens kände till.

Det enda som hör hemma i feminismen är psykiskt sjuka människor och det är många.

Männen slet i gruvorna för att försörja sin familj och kvinnorna gick hemma och städade och klagade på sitt enkla liv. Men stackars arma kvinna!

Det är precis som idag. Kvinnor är vuxna barn som levt med silversked i mun hela livet.

Ja, nåt är inte rätt med dem. Frågan är om vi ska se dem som förövare eller offer.. Ibland har jag dåligt samvete för att jag går så hårt åt dem.

Men vad är lika möjligheter då enligt dig? Räcker det med att man blivit född och existerar tex?

Många gånger rent utsagt manshat.

Är detta en rättvisande bild av hur det har sett ut historiskt?

Detta är feminismens grund och vad ordet står för: "Feminism är en samling rörelser och ideologier vars målsättning är att kvinnor ska ha samma rättigheter, möjligheter och skyldigheter som män och där feminismen verkar för kvinnors politiska, ekonomiska och sociala rättigheter." (Min fetning)

Det är väl inte mycket man kan ha emot ovanstående definition utan det är bara att haka på. Eller hur?

Att det känns för dig som om ordet "feminism" betyder något helt annat än vad det faktiskt betyder handlar alltså om dig och inte om feminismen.

Sen finns det olika tolkningar av hur detta ska omsättas i praktiken och, precis som i de flesta rörelser, finns det diverse fanatiker som anser att målet helgar medlen, ända in i kaklet "män är bara ett nödvändigt ont som det vore skönt att slippa". Men bara för att en antifeminist skriver i ett PM att han vill skära halsen av mig, tror ju inte jag automatiskt att det är vad alla som diskuterar emot feministiska skribenter/åsikter i detta forum också vill. Jag tror inte ens att alla antifeminster här anser att deras fruar, syskon, döttrar, mödrar borde tvingas in i hemmen och fråntas sina tillkämpade rättigheter inklusive rösträtt, även om det argumentet förs fram som en självklar lösning på det hemska problemet "Kvinnor har fräckheten att yttra en egen åsikt om sin egen tillvaro".

På samma sätt vore det sympatiskt om skribenter här inne kunde se att åsikter om hur man löser problem faktiskt varierar också bland feminister, trots det gemensamma grundparaplyet så att säga, men ja ja, jag vet - det kommer inte att hända under min livstid.