Flytta från storstad till liten stad?

Tjena fb.
Ni som flyttat från en större svensk stad, tänker typ Göteborg/Stockholm till något mindre: tänk Jönköping, Karlstad men även ännu mindre. Vad ser ni för fördelar/nackdelar?
Tanken är isf att jag köper radhus/hus och flyttar med min dotter i 7-8 års ålder.
Svårt att få lån som ensam trots ok inkomst och huspriserna är för sjuka för att fixa med endast sparade ca$h här.

Känner ni er ensamma? Är det skönt? Vad saknAr ni? Vill ni tbx till storstad sen? Ja ni fattar grejen

Hittade nu liknande trådar där jag fått svar! Om MOD ser kan den ta bort det här. Jag vet inte hur man gör

Låt tråden ligga, relevant frågeställning för många småbarnsföräldrar.

Jag och min familj flyttade nyligen från Göteborg till Västerås, för att få närmare till familjen och tillgång till arbetsmarknaden i STHLM/Uppsala utan att för den sakens skull behöva bo i de städerna.

Fördelar för oss är:
-Närmare familjen.
-Enklare vardagsrutiner kring förskolelämning/hämtning.
-På sikt, lägre huspriser jämfört med GBG.
-Bättre väder (jävligt trött på +2-6c och regn åtta månader om året. Här finns åtminstone en teoretisk chans till riktig vinter).
-Inga bilköer.

Nackdelar:
-40 mil till kompisarna
-Sämre utbud på kultur, mat och upplevelser.
-Andra långgatans motsvarighet finns ej i Västerås.

Jag utesluter absolut inte en flytt till en storstad i framtiden, men då måste våra inkomster öka explosionsartat och prisutvecklingen på huset vi i framtiden ska köpa måste vara hög.

Det är en intressant fråga. Som jag ser det handlar det om att väga reella fördelar mot mer subtila nackdelar.

I praktiken vinner småstaden på alla områden: bättre boende, tryggare miljö, kortare resor, billigare parkering... om man ska starta en familj är det en no-brainer. Restauranger och pubar brukar också finnas så att det räcker, så argumentet om "utbud" är ganska tunt (många småstäder har faktiskt påfallande trevliga uteställen). Här finns alla förutsättningar för ett bättre och enklare liv.

Nackdelen är att småstaden snabbt känns trång om man vant sig vid Stockholm eller Gbg. Det finns ingen "stadskänsla" i Karlstad eller Jönköping, och det blir uppenbart väldigt fort. Efter ett tag känner man igen varenda hus och orten börjar kännas instängd. Det är väl därför som hipsterfamiljerna envisas med att tränga in sig med 3 barn i trånga lägenheter på Hornstull, fastän att de kunde fått en villa i Kumla för samma pengar.

Storstadens miljö har en rymlighet och en frihetskänsla som vissa inte kan vara utan, helt enkelt. Fundera på vad som är viktigt för dig.

Flyttade ifrån Stockholm, min födelse stad, till en liten stad med 14 000 innevånare som ligger på pendlingsavstånd från huvudstaden men inte speciellt nära.
Det som är bra här är att allt finns på gångavstånd. Man klarar sig bra utan bil.
Nu bor jag mycket tryggt mitt i centrum i den medeltida stadskärnan och nära vattnet. Otroligt vackert och lugnt. Två bra mataffärer utanför min dörr.
I många år bodde jag i minighettot här och det var mindre kul. Men ändå betydligt mera lätt hanterat än områdena på Södra Järva där jag arbetade och bodde i många år.

Mitt yngsta barn som följde med mig hit som 12 åring har en fil kand och studerar nu på distans till ämneslärare. Hon har haft en egen lägenhet i 6 år. Det var en lång och svår kamp för att hon skulle få en framtid. Vi hade inget kapital, inga pengar och det har vi fortfarande inte. Ingenstans får man någonting gratis(om man inte är ifrån en "mest synd om folkgrupp"). I Stockholm hade vi ingen framtid.

Fördelar med småstaden är ju uppenbara. Nackdelar: jobbig "svågerpolitik" i kommunen. Ankdamm. Hat mot Stockholmare. Fördomar och inskränkthet.

Jag är uppväxt i en mellanstor stad men bodde flera år i Stockholm och flyttade efter det till en småstad med bara några tusen invånare. Jag har även bott på en rad andra platser, så har erfarenhet av orter av alla möjliga storlekar: från Stockholm med 2 miljoner i storstadsområdet till små villasamhällen med ett par hundra eller tusen invånare.

Jag tycker detta är något som inte nog kan betonas: Allting utanför storstäderna är inte detsamma!!!

För en infödd stockholmare kan det kanske verka som att både Örebro och Ulricehamn är "småstäder", men skillnaden mellan de städerna är definitivt större än skillnaden mellan Stockholm och Örebro. I Örebro finns allt du rimligen behöver inom bekvämt avstånd, du kan äta på en ny restaurang varje vecka under ett år och händer det inte så mycket kulturellt som i Stockholm så nog tusan händer det i alla fall saker. (Och erbjuds det inte just precis den kultur du föredrar, då kanske du som en positiv bieffekt får lite vidgade vyer när du tvingas välja något annat?) Å andra sidan har du inget tillbakalutat småstadslugn i Örebro, som du har i Ulricehamn, även om en inflyttad stockholmare möjligen kan uppleva det så i en vecka eller två.

Sedan har vi alla de skillnader som inte beror på just storleken. Linköping och Norrköping är till exempel ungefär lika stora grannstäder, men ändå med helt annorlunda atmosfär. Det är av goda skäl Linköping har kallats för "en stor småstad" och Norrköping för "en liten storstad". Linköping är dessutom betydligt mer medelklassig, medan Norrköping ännu har kvar en del av sin gamla arbetarklassprägel. (Har du storstaden som ideal och bara vill bo någonstans lite mer småskaligt och billigt är Norrköping staden för dig!)

Sedan har vi dessutom frågan om läge. Det magra utbudet i en småstad behöver ju inte vara något större problem om den ligger så nära en storstad att du lätt kan ta dig tid över dagen, eller hur?

Hat mot stockholmare, är inte det mest en myt? Jag har då aldrig sett några exempel på sådant. (Men kanske är det något kännetecknande för just mindre kommuner precis utanför Stor-Stockholm?)

Och beträffande att småstadsmänniskor skulle vara mer fördomsfulla och inskränkta så är jag helt säker på att det är en myt. Man är bara fördomsfulla gentemot andra grupper.