Stockholms största misstaget var något man aldrig gjorde, men länge planerade för; att bygga en bred Sveavägsboulevard mellan Gustav Adolfs Torg och Sveaplan.
Man hade då kunnat stå vid Slottet och se ända bort till Haga.
Den skulle vara bred också, 70 meter, som en riktig paradgata likt Champs Elysees i Paris.
Idén kom från Albert Lindhagen och ingick i hans Lindhagenplan från 1866 som la grunden för mycket av hur Stockholms innerstad utformades. Tyvärr blev den inte av då, men idén ville inte dö än, både på 1920-talet och 1965 föreslogs Sveavägen förlängas till Slottet, dock som bekant blev det aldrig av.
Idén dödades med Kulturhusets byggde och Wenner-Grencentret vid Sveaplan.
Så här skulle den se ut enligt Lindhagen:
https://upload.wikimedia.org/wikiped...agenplanen.jpg
Han sträckte gatan lite till höger för att den skulle hamna lite bättre mellan Brunkebergsåsens två ådror som sträcker sig längs med Sveavägen.
Mitt förslag
Skulle man dra den utefter som det ser ut idag så hade det gått, men det hade varit väldigt krångligt.
Jag knåpade lite i Eniros kartfunktion och gav mig på ett försök:
Gatan skulle vara 70 meter. Den utgår ifrån Gustav Adolfs Torg som är 104,4 meter brett mellan Arvfurstens Palats (Utrikesdepartementet) och Kungliga Operan. Jag försökte förlägga gatan så mycket i mitten som möjligt från detta så det blir symetriskt, samt utgå ifrån Sveavägens östra sida; breddningen blir alltså till vänster.
Det som ryker först är det fina kvarteret norr om torget, samt en liten bit av kvarteret till höger.
Bakom detta ligger Galleriankvarteret, varav kanske två tredjedelar ryker.
Riksbanken och halva Kulturhuset måste bort, liksom mestadels av Sergelrondellen samt halva SEB-kvarteret till höger om denna.
Hela Hötorgsskrapornakvarteret ryker, liksom Konserthuset.
Nu är vi framme vid Kungsgatan och numera är östra Sveavägen helt fredat ändra fram till Sveaplan.
Allt mellan Olofsgatan och Sveavägen skulle ryka, även några av Olofsgatans hus närmast Hötorget.
Halva Adolf Fredriks Kyrka hade fått gå, samt allt mellan Saltmätargatan och Sveavägen.
Handelshögskolan, Skateparken och främre delen av Stadsbiblioteket hade fått maka på sig.
Slutligen hade halva kvarteren mellan Sveavägen och Hagagatan fått ryka.
Lustigt nog hade tegelhusen vid Sveaplan klarat sig då avståndet mellan dem och Vanadisparken är närmast exakt 70 meter.
Ganska mycket mer i City hade behövts rivas då Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan ligger på högre nivåer än Sveavägen och hade behövts jämnas så de möter gatan utan att gå i bro över (det är ju en paradgata). Det går även en puckel mellan Gustav Adolfs Torg och ungefär Olof Palmes Gata/Tunnelgatan, även denna hade behövts jämnas ut för att få till paradgatans raka siktlinje.
Det som är lite "tur i oturen" är att iallafall i City hade många av husen som hade behövts rivas vara väldigt fula skapelser från Klararivningarna. Husen mellan Odengatan och Sveaplan är ju fina, men inte oersättliga.
Värst är väl sträckan Kungsgatan Odengatan. En hel del väldigt fina hus. Sen skulle det bli lite knepigt med gatorna som Tegnérgatan och Odengatan som redan är lite branta, de hade behövt bli ännu brantare.
En lösning hade varit att ersätta rivningarna i City med höga hus kring avenyn. Skyskrapor, fast helst i traditionell stil. Typ Kungstornen eller äldre skyskrapor i New York/Chicago. Det hade ersatt de tappade kontorsplatserna, men skapat ett vackrare city.
Sträckan Kungsgatan/Kungstensgatan hade man kunnat spara en del hus och flytta in dem i den nya västra sidan. Riva fula hus som byggts från 40-talet och frammåt. Adolf Fredriks Kyrka är ett krux då halva kvarteret hade behövts skjutas innåt, men bakom kyrkan finns väldigt fina hus. Man hade nog fått riva delar av dem för att ge plats för kyrkan.
Kungstensgatan/Odengatan, dvs Observatorielunden hade man kunnat rädda genom att spränga upp en del av berget bakom Handels och flytta byggnaden inåt. Vid Stadsbiblioteket hade man kunnat riva en av flyglarna för att förflytta huvudbyggnaden inåt.
Odengatan-Sveaplan består av 20-talshus som hade kunnat ersättas/flyttas om man river gårdshusen och helt enkelt gör de enorma kvarteren smalare.
Just det, Wenner Gren Center hade såklart behöva rivas.
Förutom att stadens centrum nu hade varit enormt vackert så hade man kunnat dra om Centralbrons motorvägsdel i en tunnel under Gamla Stan och denna boulevard för att ansluta till Norra Länken.
Hade man dessutom förstorat Citybanan så hade man kunnat riva bron (skapat en enormt mycket vackrare Gamla Stan), men också kunnat bebygga Klarastrandsleden/Järnvägsområdet mellan Centralstationen och Karlsberg/Solna.
Förutom att staden hade kunnat växa så hade folk som blev av med hus vid Sveavägens breddning kunnat kompenseras med bostäder där.
Så; nu har man slösat bort en del av sin förmiddag på detta.
Det kommer såklart aldrig bli av, men jag kan inte hjälpa att tycka att detta hade varit enormt häftigt. Man hade dessutom kunna åtgärda en hel del fel som kom med Klararivningarna.
Karta med det hela:
https://kartor.eniro.se/m/QxwsN
Vad tycker ni?
Man hade då kunnat stå vid Slottet och se ända bort till Haga.
Den skulle vara bred också, 70 meter, som en riktig paradgata likt Champs Elysees i Paris.
Idén kom från Albert Lindhagen och ingick i hans Lindhagenplan från 1866 som la grunden för mycket av hur Stockholms innerstad utformades. Tyvärr blev den inte av då, men idén ville inte dö än, både på 1920-talet och 1965 föreslogs Sveavägen förlängas till Slottet, dock som bekant blev det aldrig av.
Idén dödades med Kulturhusets byggde och Wenner-Grencentret vid Sveaplan.
Så här skulle den se ut enligt Lindhagen:
https://upload.wikimedia.org/wikiped...agenplanen.jpg
Han sträckte gatan lite till höger för att den skulle hamna lite bättre mellan Brunkebergsåsens två ådror som sträcker sig längs med Sveavägen.
Mitt förslag
Skulle man dra den utefter som det ser ut idag så hade det gått, men det hade varit väldigt krångligt.
Jag knåpade lite i Eniros kartfunktion och gav mig på ett försök:
Gatan skulle vara 70 meter. Den utgår ifrån Gustav Adolfs Torg som är 104,4 meter brett mellan Arvfurstens Palats (Utrikesdepartementet) och Kungliga Operan. Jag försökte förlägga gatan så mycket i mitten som möjligt från detta så det blir symetriskt, samt utgå ifrån Sveavägens östra sida; breddningen blir alltså till vänster.
Det som ryker först är det fina kvarteret norr om torget, samt en liten bit av kvarteret till höger.
Bakom detta ligger Galleriankvarteret, varav kanske två tredjedelar ryker.
Riksbanken och halva Kulturhuset måste bort, liksom mestadels av Sergelrondellen samt halva SEB-kvarteret till höger om denna.
Hela Hötorgsskrapornakvarteret ryker, liksom Konserthuset.
Nu är vi framme vid Kungsgatan och numera är östra Sveavägen helt fredat ändra fram till Sveaplan.
Allt mellan Olofsgatan och Sveavägen skulle ryka, även några av Olofsgatans hus närmast Hötorget.
Halva Adolf Fredriks Kyrka hade fått gå, samt allt mellan Saltmätargatan och Sveavägen.
Handelshögskolan, Skateparken och främre delen av Stadsbiblioteket hade fått maka på sig.
Slutligen hade halva kvarteren mellan Sveavägen och Hagagatan fått ryka.
Lustigt nog hade tegelhusen vid Sveaplan klarat sig då avståndet mellan dem och Vanadisparken är närmast exakt 70 meter.
Ganska mycket mer i City hade behövts rivas då Malmskillnadsgatan och Mäster Samuelsgatan ligger på högre nivåer än Sveavägen och hade behövts jämnas så de möter gatan utan att gå i bro över (det är ju en paradgata). Det går även en puckel mellan Gustav Adolfs Torg och ungefär Olof Palmes Gata/Tunnelgatan, även denna hade behövts jämnas ut för att få till paradgatans raka siktlinje.
Det som är lite "tur i oturen" är att iallafall i City hade många av husen som hade behövts rivas vara väldigt fula skapelser från Klararivningarna. Husen mellan Odengatan och Sveaplan är ju fina, men inte oersättliga.
Värst är väl sträckan Kungsgatan Odengatan. En hel del väldigt fina hus. Sen skulle det bli lite knepigt med gatorna som Tegnérgatan och Odengatan som redan är lite branta, de hade behövt bli ännu brantare.
En lösning hade varit att ersätta rivningarna i City med höga hus kring avenyn. Skyskrapor, fast helst i traditionell stil. Typ Kungstornen eller äldre skyskrapor i New York/Chicago. Det hade ersatt de tappade kontorsplatserna, men skapat ett vackrare city.
Sträckan Kungsgatan/Kungstensgatan hade man kunnat spara en del hus och flytta in dem i den nya västra sidan. Riva fula hus som byggts från 40-talet och frammåt. Adolf Fredriks Kyrka är ett krux då halva kvarteret hade behövts skjutas innåt, men bakom kyrkan finns väldigt fina hus. Man hade nog fått riva delar av dem för att ge plats för kyrkan.
Kungstensgatan/Odengatan, dvs Observatorielunden hade man kunnat rädda genom att spränga upp en del av berget bakom Handels och flytta byggnaden inåt. Vid Stadsbiblioteket hade man kunnat riva en av flyglarna för att förflytta huvudbyggnaden inåt.
Odengatan-Sveaplan består av 20-talshus som hade kunnat ersättas/flyttas om man river gårdshusen och helt enkelt gör de enorma kvarteren smalare.
Just det, Wenner Gren Center hade såklart behöva rivas.
Förutom att stadens centrum nu hade varit enormt vackert så hade man kunnat dra om Centralbrons motorvägsdel i en tunnel under Gamla Stan och denna boulevard för att ansluta till Norra Länken.
Hade man dessutom förstorat Citybanan så hade man kunnat riva bron (skapat en enormt mycket vackrare Gamla Stan), men också kunnat bebygga Klarastrandsleden/Järnvägsområdet mellan Centralstationen och Karlsberg/Solna.
Förutom att staden hade kunnat växa så hade folk som blev av med hus vid Sveavägens breddning kunnat kompenseras med bostäder där.
Så; nu har man slösat bort en del av sin förmiddag på detta.
Det kommer såklart aldrig bli av, men jag kan inte hjälpa att tycka att detta hade varit enormt häftigt. Man hade dessutom kunna åtgärda en hel del fel som kom med Klararivningarna.
Karta med det hela:
https://kartor.eniro.se/m/QxwsN
Vad tycker ni?
