Vilka är bruksortens/byhålans arketyper?

Hejni!

Jag börjar med lite bakgrund: Jag bor i en liten by utanför en lite större by utanför en klassisk bruksort. Bruket är sedan länge nedlagt och de gamla lokalerna står antingen tomma eller hyrs av småföretagare, ofta med någon slags industriell tillverkning eller verkstäder av olika slag. I orten finns två pizzerior (en med fullständiga rättigheter), en Thai-kiosk, ICA nära, Apotek, ett knippe frisörer, ett konditori och en kooperativt driven bensinpump. Det finns också en förskola och ett F-9 högstadium och av någon anledning en butik som säljer ramar, framkallar fotografier, sytillbehör, blommor och annat krafs. Slutligen finns det en Röda Korset second hand.

På mina resor från hembyn till affärn, bussen och konditoriet i bruksorten brukar jag lägga märke till ett antal olika typer som jag tycker mig träffa på i väldigt många andra bruksorter som jag har besökt genom åren (i mitt jobb reser jag runt väldigt mycket på landsbygden, från Småland till Västerbotten ungefär). Ett klassiskt exempel är ju EPA-Raggaren i sin ombyggda Volvo 740 som så snart den fyllt 18 (och kanske lite tidigare) byter upp den till en toktrimmad dito.

Men det finns så klart många fler vilket leder mig till min huvudsakliga fråga: Vilka är de typer av människor som ni stött på i bruksorten? Märk väl att jag är ute efter beskrivningar baserade på erfarenheter av möten med dessa typer, och inte fördomar från folk som aldrig satt sin fot utanför tullarna. Jag kan börja med ett exempel på en kategori

Butiksbänkssittaren:
Denna typ är ofta en man i 60-75 års åldern. Han heter gärna saker som Roine, Benke eller Hasse och spenderar sina dagar sittandes på en bänk utanför ICA eller, om det är dåligt väder, inne vid det rangliga cafébordet som står inträngt vid butikens ATG och postutlämningsområde. Där häller han i sig pappmuggskaffe eller kanske en folköl samtidigt som han suger på en riktigt torr mandelkubb från "Halvaprisethyllan". Roine är pensionär med knaper pension som han drygar ut genom att göra småhugg svart här och där. Han började jobba på bruket som 16-åring och när bruket lades ned gick han över att jobba inom verkstadsindustrin som poppade upp på hans gamla arbetsplats. Han sitter sällan ensam, utan delar bänken eller cafébordet med två identiska gubbar varav en har rullator. Tillsammans drar de skämt och noterar vilka som rör in och ut ur butiken och de hälsar på de allra flesta. Om du slår dig ned inom rimligt samtalsavstånd med någon av gubbarna kommer de ganska snabbt starta upp en konversation som visserligen är trevlig, men som också punkteras av skämt på din bekostnad till mycket skrockande. Alternativt namn på kategorin skulle kunna vara Bänkljugare.

Den lokala och sluga bonden: motsättningar skapar en vad som det ser ut som girighet som är av nödvändigt ondo. Åkrar överodlas, regler kringgås där det går, och genom tillgång till verktyg som traktorer och annat maskineri gör en allians och vänskap med bonden åtråvärt för hela byar där bonden så att säga tillhör. Helt plötsligt kan en by bestå av två faktioner: en som backas upp av bonden, och den andra som har konflikt med bondens allierade. Har förmodligen familj med en icke-mellanöstisk utomeuropée.

Du har den lokala chefen för det statliga bolaget, typ Svevia, Vattenfall, Sveaskog eller motsvarande, där har han jobbat sedan han muckade från lumpen.

Han är ett jävla rövhål som ingen egentligen tycker om, men eftersom han har en inkomst av tjänst på 850 000 kr/år tycker folk att han är duktig och därför åtnjuter han respekt på byn.

Vilket leder oss till han som drev familjens jordbruk fram till slutet av 90-talet då han lade ned jordbruksverksamheten och startade entreprenadfirma.

Dessa två har bra kontakt sedan gammalt och den lokala chefen på det statliga bolaget har rätt att betala fakturor på upp till 500 000/styck utan att lägga ut arbetet på anbud, därför får den lokala entreprenören alla mindre jobb åt det statliga bolaget utan att blinka samt att alla större jobb så får han alltid veta vad den näst lägsta anbudsgivaren ligger på, om det ens finns några andra anbudsgivare, för alla andra tänkbara kandidater vet att det inte är någon mening.

Som tack för det goda samarbetet får inte den statliga chefen kontanter i ett kuvert, men han får till exempel låna ett tankkort som han kan nyttja för privat bruk.

Varje gång vi själva besöker Bruksorten (olika bruks-orter, nästan varje gång. Vi betar av orterna medvetet) så slås vi av häpnad över de type-castade karikatyr-karaktärerna som en möter där.

Alla (ja, samtliga) våra "Stora" Författare och samtidigt Kulturmarxister har slitit dessa arketyper upprepat hårt i otaliga av sina av röda kritiker hyllade och samtidigt märkligt tokbra säljande böcker. Märkligt, eftersom prosan ofta är platt och upprepar sig.

Vi vill själva lyfta fram Samhällsbärana. Förr hörde Apotekaren dit, men denne är nu utbytt emot en av franchise-avtalet ekonomiskt svårt uppbunden, en gång i ett annat land, ett annat liv bättre medelklass-nysvensk som nu sliter 16 h arbetsadagar och ses som en pizzablatte av 25% av kunderna och som luft av 80% av medlemmarna i kundklubben.

du kann te räkna de blir 105 pocent din lallare

Vi talar olika kundkategorier. Vänligen, läs om, läs rätt.

Numer har Samhällsbärarna i Bruksorten ofta administrativa chefsroller inom kommunala verksamheter, är kvinnor och lyfter fram HBTQIA+- och antirasism. De är fortfarande ur medelklassen och röstar främst (S) resp. (C).

De är plågsamt självgoda och lika övertygade om att de har rätt som deras långt hippare motsvarigheter i störstäderna (städer som mentalt stör de icke storstadsurbana).

Vi har i bruksorter genomlidit socialt umgänge med Lokala Samhällsbärare som varit intellektuellt mer plågsamt än vad motsvarande smalltalk med Roine i ICA-foajen hade varit.

Vi stöder trådämnet.

Raggarkillen ja.

Alltid nån sån där volvo, klassiskt "pimpad" ofta med hemmagjord baslåda med lösa delar. Dunket man hör är dom lösa delarna. 99% snusar och lägger in minst hallva dosan. Kepps... Alltid-

Dryg och konstig attityd som om den killen dykt upp på din arbetspass sa hade han fått gå efter en timme. Väldigt ofta på ytan värdens självförtroende.

Noll andra intressen än bilar och motorer... eventuellt fiske.

Påpekar om allt som han tycker är konstigt som nån liten detalj på dina kläder eller något mista intellektuellt du sagt som han tycker är fel.

Sen har vi gubben som tränat i ungdomen och sen rasten av livet är medlem i idrottsklubben. man går runt i samma träningsoverall dyggner runt. hemma i soffan, på jobbat, när man går till affären för att handla... Där syns han och han kan allt om sport till utan och innan.

Sport är enda intresset. Eventuellt fiske.

40 åriga lodisen, kan dyka upp i en äldre original sunkig Volvo eller något annat ras som man fått av någon. Kör och reparerar hjälpligt tills det är skrot. Går runt i träskor eller några utslitna träningsskor.

Har aldrig jobbat och är totalt omöjlig på det mesta, eventuellt jobbar någonstans med hjälp av föräldrar. Tvättar sig otroligt sällan. är oskuld... Eller kanske haft en tjej i ungdomen.


företagarna och dom med släkt som kanske gjort sig rika en gång med skog eller annat. man är välldigt välldigt rika förhållandevis men långt så rika att man duger bland städernas överklass. Håller sig helt för sig själva totalt... Visars direkt att dom ser ner på dig med förakt.

Dyker alltiod upp i nya " flashiga" stockholmsklöder.


Fjortisen... En snygg ung brudig tjej som börjar springa ute. hon och kanske tre lika budar går rundan... Runt runt på byn. Tyvärr i bland någon som mognat tidigare än så. kan vara så ung som tolv...

Dom vill ha KUK bokstavligt.

Brukar tyvärr vara en av bliraggarna som " knullar en fjortis" Eftersom att fjortisen bestämt att nu ska oskulden tas så tröttnar hon fort på den blyga unga killen i artonårsåldern.

Otroligt ofta tas oskullen av någon av 30+ raggaren-

Det är den killen som aldrig växer upp. Kör fortfarande i en Volvo med keps bakfram. Småbrudarna tycker att det är jättehäftigt och blir glad när man får åka bil i landsbygd så är körkort och bil ett fett krav, du är en nolla utan körkort...

Polisen lyser med sin frånvaro och det vet buset... Saker som polisanmäler direkt i storstad det skiter man i så buset kommer undan med mycket. man kan slå till folk utan att något händer. Man kan köra full i decennier utan att polisen har säkerhetskontroll om man undviker dansbandshelgen i grannbyn.

vuxna män uppåt förtioårsälldern kan vara ihop med småbudar under femton. Sist jag var hemma i byn så pratade jag med en gammal bekant. han sa plöttligt där kommer min dotter och går och hon är tillsammans med den där gubben...

Dom gick hand i hand helt öppet

En kul grej när man var uppe och hälsade på... Det rika gänget kom fram och umgicks lite...Det var lite kul men jag tänkte lite att jag skulle ignorera dom. men jag var tillräckigt nyfinken ändå at bekanta mig.

Dom sa rakt ut direkt att dom umgisk bara med mig för att jag hadde bott söderut, dom gillade inte alls "Dom lokala" sa dom... jag fattar faktiskt varför

Förövrigt tycker robert gustavsson gör kattaktärerna perfekt.. Det är på riktigt. Pölsa i Smala Sussie finns på riktigt. Torsk i tallin... Alla är från verkligheten rakt av.


Men vist finns det normal folk där också, med dom är ofta ytterst tråkiga... Jobbar och går hem och glor på tv och det är nästan bara det man snackar om förutom skvaller och någon vardagshändelse som att det är topp i fjärrvärmeverket. Man har ofta noll utmaning intellektuellt.

Det finns otroligt mycket snygga tjejer här om dom gått till frisören och satte på sig lite annat än dom gammal blåjeansen.

Vad sägs om Natta, hon som alltid går i mjukisbyxor med sin Amstaff (den heter Tyson) och har som hobby att färga håret hemma? Självklart har mjukisarna något lämpligt tryck på rumpan, typ ”juicy” eller ”bitch”.

Hemma är det furumöbler, Pepsi Max och cigg på den inglasade balkongen. Och snapchat! För Natta söker ständigt skjuts någonstans. Kan Jompa skjutsa? Eller Lenny? Kan någon köpa 4 cider??

I hallen står det Home. I köket Kitchen.

Bypolisen
En gubbe (det är alltid en gubbe) som, i brist på vettig sysselsättning efter pensionen, utsett sig själv till lokal upprätthållare av lag och ordning. Bygger lagvidriga farthinder och sätter upp egna vägskyltar där han anser att det behövs. Lägger sig i andras affärer och engagerar sig i lokala föreningar bara för att få bestämma och se till att allt "går rätt till". Är alltid först på plats när det sker något avvikande på byn. Blänger misstänksamt på varje okänd bil som kör förbi på vägen vid hans hus.

Chakratjejen och Kommunhandläggaren:

En kvinna i den undre medelåldern som har drömfångare över hela den halvmurkna altanen, som i övrigt täcks av prunkande grönska. Hon heter vanligen Therese. Huset ligger i utkanten av byn och har inte haft tjänligt vatten sedan man drog om avloppet i bygatan och den grävda brunnen blev översvämmad. Därför samlar hon regnvatten i en blå tunna vid knuten som hon sedan renar med kolloidalt silver. För 10 år sedan var hon chef på en mäklarfirma, var volontär på Friskisk och Svettis och såg till att familjen kom till Thailand en gång per år och passade på att gå på yogakurs medan hennes barn och man drällde runt på stranden. Då bodde hon i provinshuvudstaden men efter en extra intensiv vårsäsong gick hon in i väggen rejält. Hennes räddning ur värk och depression hittade hon inom alternativmedicien och även om hon fortfarande är skör så ordnar hon yogaklasser i sitt ombyggda garage. Hon är en hejjare på att odla tomater, vilket hon tror beror på att hon lägger tigeröga och kohornspulver i jorden.

Therese är gift med den 10 år äldre Göran, som arbetar med någon slags handläggning på kommunen i ett brunt kontor som luktar automatkaffe och snus. Han är tunnhårig, lite kutryggig och har en illsittande kavaj. Även om Göran stöttar Therese i hennes intressen och återhämtning, så är han i hemlighet skeptisk till hennes teorier om energiflöden, färgen orange och motstånd till att borra en ny brunn. Han vill inte heller tala om att nässelte ger honom en fruktansvärd klåda i hårbotten, utan skyller istället på psoriasis.

Byidioten som kan ställa ifrån sig sin gamla damcykel utanför affären och börja att skuggboxas mot skyltfönstret. Eller den lokala konstnären som utmärker sig genom att gå klädd i basker året runt. Eller kulturtanten som oftast är klädd i kaftan och som går på alla föreläsningar i biblioteket och fnyser högljutt åt allt som hon inte gillar, men hon går gärna på alla skolavslutningar och klappar takten, i lite otakt, till alla småkottarnas musikövningar. Samt byhoran som gick på heroin på sjuttitalet och stannat kvar där i klädsel och uppförande.

By-slampan
Kicki är runt 55 år men tror att hon är 19 fortfarande. Klär sig och sminkar sig som sin ungdomsidol Farrah Fawcett alternativt Agnetha Fältskog.
Jobbar inom hemtjänsten eller sitter i kassan på lokala Konsum. Röker blend och dricker lådvin, men är trots allt relativt välbehållen, vilket hon utnyttjar för att stilla sin höga libido. Hon har nämligen legat med alla byns karlar mellan 20 och 70 och till alla andra kvinnors förtret så bryr hon sig inte om deras civilstatus, tvärtom är det nästan en fördel om dom är gifta.

Idag är många bruksorter fulla av Muhammed och Ahmed istället.

Håkan, som var coola killen i plugget, med snyggaste moppen, rätta märkeskläderna och som var ihop med Maria, hon som alltid blev vald till Lucia och som aldrig behövde tandställning. Perfekta paret redan i 15 års åldern.

Håkan har nu blivit medelålders, har ett par barn som han träffar varannan helg. Hänger på Sibylla med barnen eftersom han inte kan laga någon annan mat än ugnsstekt falukorv. Lyxar till det med grillade revben från delidisken på fredagen när han har hämtat barnen. Med Rydbergs potatissallad original till. Lönnfet med tydlig kulmage. Kör fortfarande med Lacoste tröjor, som nu sitter mindre smickrande. Har förvånansvärt hög status i byn fortfarande, trots att han inte kom längre än till en fast anställning på Posten.

Maria har två havererade äktenskap bakom sig, ett med Håkan och ett med Fredrik.

Fredrik hände också med coola gänget i skolan, men var ett par år yngre än Maria och Håkan, så de umgicks aldrig på den gamla tiden. Blev lite knepigt där ett tag, när Håkan fick nys om deras relation. Idag funkar det bättre, Fredrik har blivit som en plastpappa åt Maria och Håkans barn. Maria och Fredrik fick inga gemensamma barn, men Fredrik har fått ett biologiskt barn med Mei nu. Mei är från Thailand, kan en del svenska, jobbar som lokalvårdare och lagar fantastisk mat.

Maria lever ensam nu, med sina barn som hon har ständigt, förutom varannan helg då de är hos Håkan. Marias långa hår har börjat bli grått, vilket hon effektivt döljer med ljusa slingor och extensions. Kråksparkarna runt ögonen trollas bort var tredje månad med en dos botox och ögonbrynen målas svarta med kolpenna varje morgon. Längden och färgen på naglarna skiftar regelbundet. På handleden hänger fortfarande bismarcklänken i guld som hon fick när hon konfirmerades. Maria jobbar som administratör på den lokala målerifirman och har gjort det sedan studenten. Hon var ett år som au-pair i USA efter studenten och ser sig fortfarande som en riktig globetrotter, trots att de senaste årens resmål inte har nått längre än till Danmark. Och en kryssning till Oslo, med buffé till kvällsmat. Det fanns obegränsat med räkor, lyxigt!