Ord och begrepp som inte existerar i verkligheten

Vilka begrepp vet inte en moogli i jungeln? Nämn starka ord eller begrepp som formar vår verklighetsuppfatrning. Trådens syfte är att genom andras svar bli inspirrerad till att bli ännu mer medveten om hur språket och kulturen har hjärntvättat mig

Mänskliga rättigheter
Allas lika värde
Meningen med livet
Familj
Avundsjuka
Driven av hat
Tom
Empati
Psykopat
Asperger
Självisk

Kan tänka mig att det finns kulturer där de inte har ord som självisk eller psykopat. I västvärlden har vi det, och då kan orden få stor plats och över exploateras så man kallar alla jävliga individer för psykater, vilket vida påverkar ens verklighetsuppfattning till den grad att det blir en kulturell grej att tjöta om psykopati. Dvs språket kam föda kulturella trender. Vi nämner också ofta begreppet empati i massa sammanhang, men i egypten för 3000 år sen så pratade dom aldrig om empati, vilker ger konversationerna en helt annan stämning och vibb.ä, även vid avsaknaden av ett ord som simpelt ord som.empati som vi tar för givet.

Det är intressant hur vi skapar olika uppfattningar men det ofta ej speglar till verkligheten. Den är svåra att få grepp om och beskriva med ord.

Det här med ADHD har blivit värsta grejen. När behövde vi människor använda adhd medicin aka amfetamin? Mycket bra att du tar upp detta. Det är sunt att se verkligheten som den är. Att inte tänka allt för mycket

Frispråkig Som att öppenhet och transparens på något sätt skulle vara fel och icke önskvärt.

Framgång Ett skitord som felaktigt insinuerar att vassa armbågar för en meningslös karriär på något sätt skulle implicera lycka. Den enda "framgången" för mig är om man lyckas äga sin tid och erövra sin frihet. Livet är enkelt, men vi måste låtsas att det är komplicerat av någon anledning.

Giftemål En kulturell hitte-på-grej som betraktas som något mycket större än så. Som om det är sanktionerat av naturen/Gud eller motsvarande. Som om det är integrerat i naturlagarna på något sätt. Nåväl, det har väl luckrats upp på senare år.

Klimatförnekare Tydligen är en person som söker fakta och en vetenskaplig diskurs rörande koldioxid i atmosfären en förnekare, om hen inte kommer fram till exakt samma slutsatser som etablissemanget och de så kallade klimataktivisterna. Ingen förnekar att vi har ett klimat, ändå är termen så etablerad.

Finns för övrigt många tveksamma termer med politik koppling – Populist, högerextrem, fake news, konspirationsteorier, förnekare(av diverse slag) etc

Missbruk Visserligen finns det missbruk av olika slag, men begreppet har breddats och innefattar även bruk som anses excentriskt av omgivningen. En person som väljer bort alkohol för moderat bruk av annan drog utan att inverkar negativt på hans välmående är ändå nödvändigtvis en drogmissbrukare. Samma sak kan appliceras på "sexmissbruk" etc. Ingen förstår att människor är olika och att vissa har aptit på livet och tar för sig utan att det inverkar skadligt för någon. Men vi vill tillföra det negativa konnotationer, tex missbruk av något slag.

Verklighetsflykt Någon som "flyr" samhällets imaginära normer, riktlinjer och konventioner. Snarare borde det kallas "Verklighetstörst" –,En person som lämnar det förljugna samhället fyllt av falska föreställningar och origenterar sig mot det som är verkligen sant aka den riktiga verkligheten.

Hjärnmodul. Det finns inte tillräckligt många för hjärnan tillgängliga gener för att bygga så många "hjärndelar" som psykiatrin tror på. Inte ens i närheten. Detta är en anledning till att många av orden ovan inte är realistiska de heller.

"Bias", "agenda", "bekräfta", "rättfärdiga" och så vidare. Det hade inte lönat sig att ha någon mekanism i hjärnan för att "söka bekräftelse" eller "rättfärdiga" ett redan bestämt beslut. Det hade bara slösat tid och energi, så ingen selektion för något sådant kan vara evolutionärt realistisk. Se även (FB) Augeaseffekten, leder antaganden om agendor för kritik till anhopning av dumheter?

Håller helt med om att språket och våra ordval har en väldigt stor betydelse hur vi organiserar och ser på omvärlden och oss själva.

Ytterligare en intressant del i det hela är ju hur inget ord i sig själv har en innebörd, utan bara i förhållande till andra ord. Om jag slår upp ordet "Glad" så beskrivs detta genom andra ord, som i sin tur beskrivs ytterligare genom andra ord.

Ja det är helt vannsinne vad språket skapar en helt verklighetsfeånvänd vänd, med massa osannigar som folk på fullaste allvar ser som.en sanning. Som du säger har delarna ingen del i hjärnan, men vi inbillar oss att de finns och är sanna.

Grön pudel. Denna finns inte alls ändå kan man referera till den och man hade kunnat rita en bild av den. Eller fyrkantig cirkel, oändlig fest, smal fet man m.m.

Vi kan ju komma på ord och begrepp som kännetecknar vad som helst oavsett om det finns eller inte.

Att fornegyptiska inte hade något ord för "empati" går även mot den nazistiska myten att forntida civilisationer skulle ha uppstått genom att "empatiska" "arier" spred sig söderut och påtvingade "oempatiska" infödingar sin "rättvisa". Om den nazistiska berättelsen stämde så skulle fornegyptiska ha haft ett ord för "empati" på grund av att "arierna" skulle ha märkt sådant som en skillnad mellan sig själva och infödingarna.

I detta sammanhang är det även värt att påpeka att latin, romarnas språk, inte hade något ord för "ras"!

Mowgli var uppfostrad av djur och som sådan bör ha varit utan språk. Om jag minns rätt, så går gränsen för att lära sig ett språk ungefär vid 12-13års åldern. Från det du är född fram till den åldern är hjärnan som mest plastisk och mottaglig: har du inte hunnit lära dig ett språk före dess så är det kört. Det ska finnas dokumenterade exempel på det också. (går förmodligen att googla på saken, jag orkar inte)

Mowgli kan alltså knappast haft något språk alls.

Rubriken på din tråd stämmer inte riktigt med innehållet i den. Min tolkning av din tråd (låt mig veta om jag har fel) är att du frågar efter abstrakta koncept som kanske inte har en fysisk representation eller lokalitet. Var är exempelvis tiden, rummet och vad i fridens dagar är centrum egentligen.

Centrum: är det en sak, en plats .. det verkar finnas många centrum (alla fysiska kroppar har ett) .. är det en oändligt liten punkt på ett torg så att det är omöjligt att befinna sig i centrum utan bara i närheten av det? Centrum är ett koncept baserat på relation till allt omgivande (där har du en ledtråd).

Alla ord du listar nedan är verkliga ord. De är förvisso vaga och personliga och några av punkterna är sammansatta av fler ord än ett.


Bästa exemplet jag vet på ett ord som är ett koncept och mkt vagt är "Tyngdpunkt". Det är ett fungerande begrepp som går att beräkna för vilken solid kropp som helst, men är omöjlig att hitta genom röntgen, eller att dela en pryl itu. Det är heller inte samma som centrum men kan vara det.

Det är en fungerande abstraktion. Det är så du måste tänka på ord. Men sen säger du följande:


Det är ingen tvekan att vissa ord och begrepp bara existerar i en kultur (låt säga). Säkerligen hade Egyptierna ord motsvarande "vänlig" och "inkännande" som är nära kopplade till empati.

Den bästa boken jag läst om hur språk påverkar hur vi ser på världen är Guy Deutschers bok "Through the Language Glass" Googla på detta ISBN nummer: ISBN-10 : 0312610491

I boken berättar han många enastående saker som skiljer kulturer åt och som ett exempel nämner han frånvaron av färgen "Blå" i Illiaden och Odysséen .. där är både himmel och hav Röda. Tydligen saknade Homeros likar ett ord för färgen på himlen .. vilket är djupt mystiskt. Det var inget fel på deras ögon, de saknade bara ett ord för det de såg.

Dagens Japaner ser inte skillnaden mellan blått och grönt på samma sätt som oss heller, de har trafikljus som går mer åt det blåa än gröna .. hur kommer det sig? (Han har till och med -- i första utgåvan åtminstone -- bifogade färgkartor att jämföra med.)

För att summera min hållning:

- Ord definieras av sin användning. Om användningen förändras så ändras även betydelsen.
- Vissa kulturer har ord för saker vi i väst saknar, samtidigt som de saknar motsvarande ord vi har.
- De två ovan borde leda till en något annorlunda upplevelse av världen beroende på var du är och vem du är.

Men jag är ingen språkkännare .. bara nyfiken och älskar att läsa böcker.

Fast att säga.någon är inte är vänlig, kontra att du inte har empati, så är det sistnända mer negativt laddat, då det är mer preciserat och målar upp som att du är lite efterbliven. Att säga att någon inte är vänlig, målar inte alls upp samma negativa bild, och känns mer jordnära.

Det är jättestora skillnader i bara så simpla ord.

I det andra som du skrev så håller jag med.

Det går inte att dra allt staten stämplar som "människor" över en kam. Det har uppstått fler mutationer de senaste tiotusen åren än hela den föregående årmiljonen och vissa av dem har dramatiska effekter på hjärnan. Det finns hjärnor som av genetiska skäl inte drar ner på synapsunderhållet i puberteten utan behåller hög synapstäthet hela livet. Sådana hjärnor drabbas inte heller av någon försämring av språkförståelsen i tonåren. Det kan mycket väl vara sådana hjärnor som gjorde uppkomsten av civilisation möjlig genom att bevara vetenskapligt tänkande hela livet, (FB) Moderna hjärnmutationer och överlevares skapande av nya civilisationer Det betyder inte att de synapsfattiga dumskallar som företagsledningar är fulla av har hjärnor som duger till det, och denna skillnad med enskilda gener med stor effekt bryter inte mot begränsningen av mängden informationsbärande gener.

Med andra ord, om Mowgli hade gener som dög till att skapa civilisationer så kunde han lära sig språk senare.

Att de kunde säga att någon uppträdde vänligt eller ovänligt mot en specifik annan person eller vid ett visst tillfälle betyder inte att de skulle ha generaliserat och antagit att en viss person skulle ha varit genomgående antingen vänlig eller ovänlig mot alla och alltid. Och det innebär inte att de skulle ha antagit att vänligt beteende berodde på närvaron av någon påhittad "mekanism" speciellt för vänligt beteende som ovänligt beteende skulle bero på "avsaknad" av.

Tyngdpunkter och liknande är inte jämförbara. Koncept som tyngdpunkt bygger inte på ett antagande om att det skulle finnas jättemånga moduler i hjärnan som bryter mot genetiska utrymmesbegränsningar många gånger om.