Citat:
Ursprungligen postat av
Merwinna
"en smula högre" kan jag köpa. Fast egentligen tycker jag inte att man ska dra gränsen mellan "friska" och "sjuka" försörjningsstödstagare i så fall, för i den gruppen är gränserna ofta flytande. Hellre då en långtidsnorm och en korttidsnorm. Tror att det fanns förr, men togs bort.
Just detta med huset som måste säljas, är annars en sak som man ofta får höra gnäll om. Folk verkar inte förstå, att bara för att man en gång har köpt ett hus (för lånta pengar), så har man ingen livslång garanti att få bo kvar där, medan skattebetalarna står för amorteringar och räntor. En massa människor bor aldrig i sina liv i något eget hus. Om det skulle vara någon rättvisa, så borde i så fall kommunerna även dela ut var sitt eget hus till alla försörjningsstödstagare (som önskar ett)...
Håller med om allt förutom bostadsfrågan. Det är mycket mer rimligt att staten betalar 2 000kr per månad för att bo kvar i villan än att socialen betalar 10 000kr för en hyresrätt. Det borde vara själva kostnaden som avgör.
Kommer soeciellt ihåg en gammal kollega som var sjukskriven i flera år för "stress". Hon var väldigt aktiv i olika föreningar och sågs ofta ute på krogen. Däremot var en annan kollega utförsäkrad efter svår cancer och utförde samma uppgifter som den "stressade", trots att alla kunde se att denne fortfarande var i mycket dåligt skick och på tung medicinering.
Socialbidrag, sjukersättning och allmän pension/äldreförsörjningsstöd kunde gott klumpas ihop till "fattigbidrag" som kunde ges till alla som tjänar mindre än en viss summa. Ingen bör givetvis behöva bli hemlös eller svälta.
Mindre byråkrati och mindre fusk.
Som svar till TS så kan denna anekdot beskriva vilket lotteri FK är.