Satt mig i klistret

Eller som Paolo Roberto egentligen kallar det: Fredagsmys! Bara när han blir ertappad heter det som du skrev.

Det löste sig lånade lite pengar från farsan. Tack för snabba och bra förslag men tråden verkar ha spårat ur så lås.

Jag gör det, blir ju knappt trött på den sträckan. Och då är jag inte speciellt tränad. Måste vara bra nergången om man inte pallar att cykla 4 mil på en dag uppdelat på två etapper.

Vet inte om jag börjar bli en konservativ surgubbe, men vad fan är det för fel på folk? Hört berättelser från en släkting som jobbat som boendestöd åt kommunen i 20-25 år och hon berättar att det börjat komma in massor av nya brukare i 20-årsåldern. Unga människor som är till synes friska och som skulle kunna haft ett jobb, men behöver hjälp av kommunen med att ta sig upp ur sängen. Ordagrant. Boendestöd som kommer och väcker personerna.

2 mil till jobbet och cykel är uteslutet... Herregud, har du nånsin varit utanför Stockholm?

Här är ett konkret tips, betydligt mer effektivt än att försöka få flashbackare att swisha dig:

https://i.redd.it/fe6x81ef4vpz.jpg

Om man behöver göra det EN gång på ett helt år så är det ett självklart alternativ ja.

Även om du inte suttit på en cykel på 20 år och har någorlunda fysik så snittar man c:a 10 km/h på asfalt. Dvs, två mil på två timmar och det är helt enkelt något man får leva med när man inte har några andra alternativ.

Jag själv är inte direkt ett cykelsvetto men jag kan avverka 20 km på en timme om jag måste.
Och har jag riktigt bråttom så kan det tillomed gå på 45 minuter, men då kommer jag ju fram i väldigt dåligt skick om man skall vara delikat... Luktar nog inte så gott efter en timme på jobbet då.

---------------------------

TS, oavsett vad du väljer att göra så måste du ju göra något åt saken. Att du frågade här först in på natten dagen innan du skall till jobbet säger i alla fall mig att du egentligen inte bryr dig.
Hade det varit jag så hade jag:

1) Plankat, det är värt risken och skulle jag få en bot så hinner jag få lön innan den skall betalas och jag utgår från att lönen är hög nog att täcka denna boten. Om inte så är inte jobbet värt besväret om jag skall vara ärlig.
2) Tagit kontakt med närmaste arbetskollega och bönat och bett om att få åka med från lämpligaste plats från hans/hennes perspektiv där du inte har lika lång resväg till mötesplatsen som till jobbet.
3) Cyklat. (bara låna en cykel av vem fan som helst om du inte har en egen liksom)
4) Gått hela jävla vägen till jobbet, då hade jag i alla fall kunnat berätta detta för chefen sedan att jag total spårat ur min ekonomi och att jag minsann ändå inte ville missa min arbetsdag!
Då kommer chefen också (om du är värd det) anordna förskott på din lön så du kan skaffa SL kortet.

Men eftersom du berättar att du varit sjukskriven redan och nu ovanpå detta inte har pengar på ditt SL kort så utgår jag från att du...

1) Slösat dina pengar på att kröka eller knarka under din "sjukskrivning". Eller lagt pengarna på spel eller prylar. Oavsett vad så har du missbrukat din ekonomi.
2) Eftersom du varit sjukskriven och dessutom inte har ekonomi för att ta dig till jobbet så utgår jag från att du egentligen inte bryr dig om ditt jobb. Det är nämligen saker man verkligen inte slarvar med, transport till och från arbetet och att ha krispengar om transportalternativ 1 inte är tillgängligt någon dag.

Är jobbet viktigt för dig så tar du dig dit även om du så måste krypa. Annars så kan du lika gärna söka ny tjänst där du i alla fall inte har två mil till arbetet.

Jag ÄR en konservativ surgubbe, och kan bekräfta detta.

En nära väns hustru arbetar som boendestödjare, och brukar uppgivet konstatera att numera är de unga brukarna ofta mer fungerande individer än hon själv, både fysiskt och psykiskt.

Men alltså lata eller lätt handlingsförlamade inför livets vanliga utmaningar på ett sätt som hon helt enkelt inte trodde var möjligt.

Hon åker alltså hem till dem och väcker dem, precis som du säger, eller hjälper dem att ta in posten, samt öppna posten. Till exempel. Eller handla mat.

Det här landet har sina utmaningar.

Bra alternativ, fint att det löste sig.

Ett tips är att framöver se till så att problem av det här slaget inte uppstår, spara ihop till en ekonomisk buffert. Börja med att sikta på att spara ihop 5000 kr som buffert, sen 10000 kr, sen en månadslön, sedan två månadslöner osv.

SMS lån? Det är nog det sämsta man kan göra
Du är inte mod.

Två mil till jobbet är ju lagom för en elcykel. Det kommer du att tjäna på i längden och får lite träning på köpet.

Kanske OT men kan vem som helst få det, måste man inte ha nån diagnos eller nåt fysiskt fel?

Vi får väl se till att göra det OnTopic genom att uppmana TS att söka.

Såhär säger de flesta kommuner på sina hemsidor:

Du som har behov av stöd i vardagen kan ha rätt till boendestöd. Boendestödet ska tillgodose hela ditt behov av stöd och hjälp i hemmet.

Boendestöd kan beviljas för dig med psykisk eller neuropsykiatrisk funktionsnedsättning, intellektuell funktionsnedsättning (se där TS, en öppning för dig!) eller förvärvad hjärnskada. Stödet beviljas utifrån socialtjänstlagen.

Så här fungerar boendestöd:

Boendestödet är i första hand motiverande och syftar till rehabilitering. Vilket stöd du har rätt till är individuellt och beror på ditt aktuella behov och din livssituation.

Vi arbetar enligt modellen vård- och stödsamordning. Det innebär att vi samverkar med vården och dina anhöriga för att ge dig rätt stöd och hjälpa dig att nå dina mål.

Stödet kan innefatta:

att bryta isolering med social träning och gemenskap
att ta sig till olika aktiviteter (Exempelvis till jobbet, TS, du är ju snart i hamn!)
att sköta städ, tvätt och måltider
att uträtta olika ärenden

Vad kostar det?

Boendestödet är kostnadsfritt. Däremot kan det förekomma omkostnader för till exempel bussbiljett och fika.

Så ansöker du:

Du kan ansöka via vår e-tjänst eller skriftligt på blankett. Du kan även kontakta en handläggare och göra en muntlig ansökan via telefon. (Borde även TS klara av!)

Vad händer sedan?

Du träffar en handläggare och ni går tillsammans igenom din situation. Därefter fattar handläggaren ett beslut som utgår från dina möjligheter och behov.

Stödet får du om dina behov inte kan tillgodoses på annat sätt. Du får ett skriftligt beslut från handläggaren där det står vilken hjälp du har rätt till eller varför du fått avslag på din ansökan.

Att överklaga

Om du inte beviljats det du ansökt om, har du rätt att överklaga. Din handläggare kan hjälpa dig att överklaga. (Fattas bara annat!)

Visst är det vackert? Ett socialt skyddsnät i all ära, men någonstans kanske det nätet blir i största laget, eller är jag orättvis?

Lite jobbigt när SL-kortet slutar funka så där mitt i månaden.