Nära vän har blivit galen.

Mycket älskad nära vän har från att ha umgåtts i vårat kompisgäng nästan varje dag innan, nu valt att helt bryta kontakt med precis alla människor i sin omgivning. Han var alltid den glada och framåtriktade i gruppen, aldrig tagit varken droger eller druckit alkohol, alltid varit väldigt nära sin familj osv.
Sen en dag för ett par månader sen när vi skulle ses efter jobbet så fick jag bara ett sms där det stod: Kan inte komma, hör av mig om några dagar.
2 veckor senare försöker både jag och hans andra vänner ringa honom utan svar, går och ringer på i lägenheten och ingen öppnar.
Får sen reda på av hans bror att han bara har lämnat sin lägenhet och flyttat hem till sin mamma, så efter ett par månader efter senaste sms'et så åker jag hem till hans mamma för att kolla vad som händer.
Han är då helt okontaktbar, han stirrar rakt igenom mig som att han varken ser eller hör mig i 5 minuter och går sedan ner i källaren.
Jag frågar hans mamma vad som hänt och hon vet inte då han inte sagt ett ord på flera veckor,
Från vad hon berättar så går han på nätterna och tömmer hennes frys och kyl och lämnar matvarorna i olika mönster på golvet för att sedan gå och öppna och stänga en dörr i flera timmar, och på dagarna ligger han okontaktbar i sängen eller tv'n. Han har inte ätit, och ser nu ut mest som ett skelett i skinn.
Vad kan man göra här, hans mamma vet inte heller.
Kan man på något sätt få honom att bli tvångsomhändertagen? Han behöver ju hjälp.
Och framför allt, vad kan ha orsakat detta totala psykbryt?
Vi vill bara få honom bättre och tillbaka till den han var.

Kontakta psykakuten ?

Är hans mamma handlingsförlamad tänker jag... Varför är han inte inlagd? Som anhörig ser man väl till köra person i behov av hjälp till psyk el ev ringer efter ambulans och de gör bedömning. Låter helmärkligt. Kan ju vara psykos.

Som jag förstod det så trodde hon att det skulle bli bättre bara han fick vila upp sig lite, tror hon är inne i någon sorts förnekelse. Jag blev lite ställd pga situationen under besöket så jag förslog ingen psykvård eller så, men det känns som det är något jag kanske borde tagit upp.

Nu spekulerar jag bara men......


Vad är ni för kompisgäng till att börja med? Berätta gärna lite om honom och er.

Gör en orosanmälan till socialkontoret. Beskriv vad du upplevt och be dem besöka honom. Är han en fara för sig själv ( svälter ihjäl) eller andra så kan en läkare komma och tala med honom och mamman och försöka få honom tvångsinlagd.

Risken är att han har en hjärntumör eller haft en stroke som orsakar detta. Låter ju som att det kom plötsligt och helt olikt hans tidigare person.

Jag skulle nog gå dit igen och kolla läget om jag var du. Är inte ditt ansvar såklart men rätt givet han behöver nån form av vård. Tala om för mamman att du är orolig. Sådär blir man inte utav "bara" utbrändhet. Kan va psykos (som redan skrivet), en stroke, hjärntumör, ja va fan som. Mamman lär ju få ett uppvaknande här. Kan ju alltid föreslå psykakuten iaf sen ligger det inte i dina händer. Kan ju alltid ringa 1177 och rådgöra med dem iofs. O va anonym menar jag om du vill det.

Sorgligt som fan att hans mamma inte reagerar. Du försöker iaf. Snacka med mamman och se till att killen får vård pronto! Verkar ju som ett långdraget självmordsförsök/psykos...

Kontakta mobila teamet så kan de göra hembesök omedelbums.
Kanske mamman inte fått iväg honom frivilligt till psykiatri eller distriktsläkare.
Läkare och sjukvård i någon form är absolut nödvändigt!

Ibland blir föräldrar/äkta hälfter handlingsförlamade. Inget konstigt. Du kan få igång henne.

Om han nu är er vän så måste ni ta tag i detta och köra in honom till sjukhuset. Han kan ju inte få gå hemma och självdö som någon misskött katt.

Det kan vara psykiskt, men som någon sa lika gärna vara en hjärtumör eller dylikt som gjort honom så förändrad.

Skulle det göra skillnad för er kompisar om han har en hjärntumör som ni nu nonchalerar?
Psykisk ohälsa är också sjukdom, inget att skämmas över, kräver också vård.

Se till att mannen får hjälp omgående!!

Om ni är riktiga polare, Då hoppas jag och önskar verkligen att ni försöker ert allra bästa med att ge honom ert stöd!

Du skriver att han inte nyttjar droger eller alkohol?, Som jag förstår det är det iallafall inom rimlig mängd? ( Inte mer än 0.7l vodka per dag och/eller typ 2g tjack per dag liksom.)

Ser inte riktigt HUR och VARFÖR han skulle fått en "flipp" från ingenstans?
Känns mer som att det kanske har skett något som faktist skulle kunna vara drogrelaterat!!

Kanske att han eventuellt undanhåller nåt?

Hoppas verkligen det löser sig för er alla!