En nära vän till mig är diagnostiserad med diagnosen emotionell instabil personlihetsstörning(EIPS) men jag undrar verkligen om detta är korrekt då han är paranoid/manisk och ljuger väldigt mycket.
Jag kan räkna upp några situationer.
Situation 1:
Han trodde att alla snackade skit om han. Han gillar inte stora folksamlingar där han ej känner folk. Han gillar absolut inte att bjuda hem folk som han ej känner. När han gick i skolan så valde han isolera sig hemma i vissa perioder för han sa till mig att han hörde folk snacka skit om han hela tiden. Egentligen så var han helt ny på skolan och kände absolut ingen, förutom mig. Det var dessutom ingen som snackade skit om han. Vi var ca 2000 elever på skolan, dock inte i samma lokal. Men han kände sig otrygg och osäker vid folksamlingar t.ex. skola. Nu gick vi ut skolan för 6 år sedan. Men han vågar inte stå inför folk som han ej känner och prata om det handlar om prestation.
Situation 2:
En gång när han och jag rökte lite gräs av riktigt dålig kvalité. Jag blev inte påverkad. Men tydligen så fick han för sig att någon tittade på oss igenom fönstret. Han fick panik och ville springa iväg. Jag försökte förklara att det var en blomkruka som stod i fönstret. Men han hävdade att denna blomkruka var ett huvud som tittade ned på oss igenom fönstret. Detta "det är någon som tittar på oss!" och det är en blomkruka, är andra gånger det inträffar. . Första gången var vid nyktert tillstånd.
Situation 3:
Han ljuger om sin anställningsform & lön då den är rätt kass och lågstatus. Han ljuger inför läkaren att han jobbar med andra saker än vad han egentligen gör. Han ljuger även om sina arbetsuppgifter för sina vänner och kollegor. Han blev konfronterad en gång av sina arbetskollegor och han skämdes inte riktigt, men han blev tyst dock ett tag.
Situation 4:
Han ljuger om sin ekonomiska status. Han är miljonär, hans far är miljonär, han ärver huset, han är högutbildad och klarade sin "tuffa" 1.5-åriga utbildning, hans bil är mer värd än vad blocket visar, hans hus är lyx. Inget av detta är sant. Han har inte klarat sin utbildning. Han hade drömmar att han skulle studera på SU inom ekonomivetenskap då han bor nära där. Han är enormt dålig självförtroende, men han verkar inte bry sig så mycket om att ljuga. Han bara säger det.
Situation 5:
Han litar inte på sina flickvänner. Han brukar ha hårt koll på vad sina flickvänner gör så fort dom inte är med han. Han sitter ofta i knä på dom eller om dom ska sitta i knä på han. När dom unnar sig själv med sina egna intressen eller är på någon tjejmiddag, så blir han irriterad på dom. Jag misstänker att denna irritation uppkommer via rädsla att dom ska smussla och vara otrogen.
Situation 6:
Han har alkoholproblem. Det dricks alldeles för mycket. Han är själv medveten om det.
Han har även sagt att han vill försvinna från verkligheten och bara sova i 10 år.
Situation 7:
Han är impulsiv och naiv. Reklam eller grupptryck är han enormt svag för. Naiv är han när han har sina stora planer, som han aldrig slutför. Han brukar börja på vissa projekt, men dom blir aldrig färdig. Idag så är han 0% innovativ och produktiv då han vet att blir det för svårt så ilsknar han till och slår sönder saker. Så temperament har han.
Situation 8:
Han tål inte konfrontation. Om någon konfronterar han t.ex. ställer han mot väggen eller rent av skäller ut han, då exploderar han rejält. Ilskan kan sitta i 2-3 veckor. Där efter släpps den. Skälla ut så exploderar han. Konfrontera så kan han svartlista.
Situation 9:
Han stöter bort sina vänner. Alla hans vänner hävdar han att dom har isolerat sig från han. Jag trodde på detta, tills han ignorerar mig nu. Nu vet jag om att under alla dessa år jag har varit kompis med han, så har han dödat kontakter med sina andra kompisar och gett dom skulden för att inte höra utav sig. Men nu vet jag om att allt var bara en lögn. Jag har trott på han.
Situation 10:
Han kryddar på historier. Är det något som har hänt, så kryddar han på med lite extra. Oftast överdrifter, sällan lögner. Han gör detta mot person till person, inte offentligt tal inför alla. Men dessa historier är dock inte så förekommande. Har han inget annat säga, så har han inget att säga. Jag tycker det är rätt komiskt att lyssna på historierna för det finns en del sanning i dom faktiskt.
Situation 11:
Han känner ingen skam om han skulle blåsa någon. Han pratade om att han skulle sälja en sak till en gammal tant och han hoppades på att hon var senil och döv så han kunde dra upp priset. Detta var alltså en önskesituation som dock aldrig inträffade för hon var inte senil eller döv. Men han hoppades på det.
Situation 12:
Han tofflar för mig och sin tjej. Men han väljer bara en favorit, inte flera. Så när han har tjej, så är hans kompisar 0% värd något i hans ögon. När dom gör slut, så går han tillbaka till sina vänner. Han fick en tjej för 4 år sedan och sedan dess har han totalt ignorerat sina vänner till 100%. Mest bara "Jaha...OK...Haha" som svar tillbaka via SMS när man skriver något. Ibland svarar han inte alls.
Situation 13:
Ibland ljuger han för sig själv. Det kan oftast vara att han säger saker, som man ej har frågat efter, för att sedan lyssna på lögnen och svälja den själv. Han har bland annat sagt att "livet är bra nu!", trots att han hade den depression för 5 år sedan. Egentligen så var det bara en lögn för positiva tankar. Ibland kan det vara så att han är inte nöjd med sin flickvän och då ignorerar han alla nackdelar med henne och berättar bara fördelar med henne inför sina vänner. Inte för att dom begär det, utan han själv vill höra det från sig själv.
Situation 14:
Han är rädd för att bli lämnad. Detta är något som klassas in väldigt bra på EIPS. När jag ska åka hem så känner han att han måste toffla lite för mig, för han tror att jag kanske lämnar han för alltid? Jag är alltid välkommen tillbaka säger han. Men nu tofflar han inte för mig.
Personlighet:
Rolig och trevlig och det är ingen som bråkar. Vi kommer alltid bra överens och han är mycket socialt kompetent inför folk som han litar på. Hans impulsiva beteende kan dessutom vara komiskt då vi hittar på mycket. Så det är helt klart en god vän, förutom att han idag ignorerar mig. Men hans mor säger att jag inte ska släppa kontakten med han. Hon hävdar att han är inte så ofta inne på internet. Men när jag ser att han är online så skriver jag, han svarar dock inte. Han läser inte ens meddelanden. Han hävdar att han måste göra något mystiskt med telefonen för att se mina meddelanden. Han har själv visat mig och det verkar vara sant, men jag tror att han gjorde ett trolleritrick för att tro att det är hans telefon som är fel på. Så jag misstänker att han ignorerar mig. Ibland är det jag som är naiv då jag litar på han ofta. Värsta är att jag är hans bästa kompis och vi har alltid varit vänner. Jag har alltid närvarat i hans situationer och alltid varit med han i livets gång och hjälpt han med massa saker. Men jag tror att han är en person som känner ingen skuld om han ignorerar sina vänner för att vara med sin tjej? Det är inte första gången han gör så här. Detta är 4:e gången. Jag känner mig något rörd och besviken faktiskt...
Hur jag lärde känna han:
Vi gick på dagis tillsammans. Vi blev kompisar i lågstadiet och sedan dess har vi varit vänner. Men han har haft samma attityd och småljugande då också. Oftast kunde det vara något han hade sett på Google Videos som han överdrev något när han berättade för andra. Eller så kunde det vara sin fars ekonomiska status som han kryddade på om. Men vid högstadiet så ville han vara en annan person. Han ville vara big boss mafia miljonären som är ekonomisk oberoende. Hans förebilder är ofta Svensk konservativ överklass från någon gammal 1700-tals herrgård.
Frågor:
1. Är han fel diagnostiserad? Jag tycker att EIPS stämmer in på många punkter hos han, men han har även punkter som EIPS ej finns med om.
2. Är han mytoman? Mytomaner har dessa symtomer.
3. Ignorerar han folk för han är i en depressions? Tycker han att sociala kontakter är jobbigt nu? Han har varit i en depression förut och jag antar att den har krupit tillbaka?
4. Vilken diagnos skulle du vilja klassa han i?
Jag kan räkna upp några situationer.
Situation 1:
Han trodde att alla snackade skit om han. Han gillar inte stora folksamlingar där han ej känner folk. Han gillar absolut inte att bjuda hem folk som han ej känner. När han gick i skolan så valde han isolera sig hemma i vissa perioder för han sa till mig att han hörde folk snacka skit om han hela tiden. Egentligen så var han helt ny på skolan och kände absolut ingen, förutom mig. Det var dessutom ingen som snackade skit om han. Vi var ca 2000 elever på skolan, dock inte i samma lokal. Men han kände sig otrygg och osäker vid folksamlingar t.ex. skola. Nu gick vi ut skolan för 6 år sedan. Men han vågar inte stå inför folk som han ej känner och prata om det handlar om prestation.
Situation 2:
En gång när han och jag rökte lite gräs av riktigt dålig kvalité. Jag blev inte påverkad. Men tydligen så fick han för sig att någon tittade på oss igenom fönstret. Han fick panik och ville springa iväg. Jag försökte förklara att det var en blomkruka som stod i fönstret. Men han hävdade att denna blomkruka var ett huvud som tittade ned på oss igenom fönstret. Detta "det är någon som tittar på oss!" och det är en blomkruka, är andra gånger det inträffar. . Första gången var vid nyktert tillstånd.
Situation 3:
Han ljuger om sin anställningsform & lön då den är rätt kass och lågstatus. Han ljuger inför läkaren att han jobbar med andra saker än vad han egentligen gör. Han ljuger även om sina arbetsuppgifter för sina vänner och kollegor. Han blev konfronterad en gång av sina arbetskollegor och han skämdes inte riktigt, men han blev tyst dock ett tag.
Situation 4:
Han ljuger om sin ekonomiska status. Han är miljonär, hans far är miljonär, han ärver huset, han är högutbildad och klarade sin "tuffa" 1.5-åriga utbildning, hans bil är mer värd än vad blocket visar, hans hus är lyx. Inget av detta är sant. Han har inte klarat sin utbildning. Han hade drömmar att han skulle studera på SU inom ekonomivetenskap då han bor nära där. Han är enormt dålig självförtroende, men han verkar inte bry sig så mycket om att ljuga. Han bara säger det.
Situation 5:
Han litar inte på sina flickvänner. Han brukar ha hårt koll på vad sina flickvänner gör så fort dom inte är med han. Han sitter ofta i knä på dom eller om dom ska sitta i knä på han. När dom unnar sig själv med sina egna intressen eller är på någon tjejmiddag, så blir han irriterad på dom. Jag misstänker att denna irritation uppkommer via rädsla att dom ska smussla och vara otrogen.
Situation 6:
Han har alkoholproblem. Det dricks alldeles för mycket. Han är själv medveten om det.
Han har även sagt att han vill försvinna från verkligheten och bara sova i 10 år.
Situation 7:
Han är impulsiv och naiv. Reklam eller grupptryck är han enormt svag för. Naiv är han när han har sina stora planer, som han aldrig slutför. Han brukar börja på vissa projekt, men dom blir aldrig färdig. Idag så är han 0% innovativ och produktiv då han vet att blir det för svårt så ilsknar han till och slår sönder saker. Så temperament har han.
Situation 8:
Han tål inte konfrontation. Om någon konfronterar han t.ex. ställer han mot väggen eller rent av skäller ut han, då exploderar han rejält. Ilskan kan sitta i 2-3 veckor. Där efter släpps den. Skälla ut så exploderar han. Konfrontera så kan han svartlista.
Situation 9:
Han stöter bort sina vänner. Alla hans vänner hävdar han att dom har isolerat sig från han. Jag trodde på detta, tills han ignorerar mig nu. Nu vet jag om att under alla dessa år jag har varit kompis med han, så har han dödat kontakter med sina andra kompisar och gett dom skulden för att inte höra utav sig. Men nu vet jag om att allt var bara en lögn. Jag har trott på han.
Situation 10:
Han kryddar på historier. Är det något som har hänt, så kryddar han på med lite extra. Oftast överdrifter, sällan lögner. Han gör detta mot person till person, inte offentligt tal inför alla. Men dessa historier är dock inte så förekommande. Har han inget annat säga, så har han inget att säga. Jag tycker det är rätt komiskt att lyssna på historierna för det finns en del sanning i dom faktiskt.
Situation 11:
Han känner ingen skam om han skulle blåsa någon. Han pratade om att han skulle sälja en sak till en gammal tant och han hoppades på att hon var senil och döv så han kunde dra upp priset. Detta var alltså en önskesituation som dock aldrig inträffade för hon var inte senil eller döv. Men han hoppades på det.
Situation 12:
Han tofflar för mig och sin tjej. Men han väljer bara en favorit, inte flera. Så när han har tjej, så är hans kompisar 0% värd något i hans ögon. När dom gör slut, så går han tillbaka till sina vänner. Han fick en tjej för 4 år sedan och sedan dess har han totalt ignorerat sina vänner till 100%. Mest bara "Jaha...OK...Haha" som svar tillbaka via SMS när man skriver något. Ibland svarar han inte alls.
Situation 13:
Ibland ljuger han för sig själv. Det kan oftast vara att han säger saker, som man ej har frågat efter, för att sedan lyssna på lögnen och svälja den själv. Han har bland annat sagt att "livet är bra nu!", trots att han hade den depression för 5 år sedan. Egentligen så var det bara en lögn för positiva tankar. Ibland kan det vara så att han är inte nöjd med sin flickvän och då ignorerar han alla nackdelar med henne och berättar bara fördelar med henne inför sina vänner. Inte för att dom begär det, utan han själv vill höra det från sig själv.
Situation 14:
Han är rädd för att bli lämnad. Detta är något som klassas in väldigt bra på EIPS. När jag ska åka hem så känner han att han måste toffla lite för mig, för han tror att jag kanske lämnar han för alltid? Jag är alltid välkommen tillbaka säger han. Men nu tofflar han inte för mig.
Personlighet:
Rolig och trevlig och det är ingen som bråkar. Vi kommer alltid bra överens och han är mycket socialt kompetent inför folk som han litar på. Hans impulsiva beteende kan dessutom vara komiskt då vi hittar på mycket. Så det är helt klart en god vän, förutom att han idag ignorerar mig. Men hans mor säger att jag inte ska släppa kontakten med han. Hon hävdar att han är inte så ofta inne på internet. Men när jag ser att han är online så skriver jag, han svarar dock inte. Han läser inte ens meddelanden. Han hävdar att han måste göra något mystiskt med telefonen för att se mina meddelanden. Han har själv visat mig och det verkar vara sant, men jag tror att han gjorde ett trolleritrick för att tro att det är hans telefon som är fel på. Så jag misstänker att han ignorerar mig. Ibland är det jag som är naiv då jag litar på han ofta. Värsta är att jag är hans bästa kompis och vi har alltid varit vänner. Jag har alltid närvarat i hans situationer och alltid varit med han i livets gång och hjälpt han med massa saker. Men jag tror att han är en person som känner ingen skuld om han ignorerar sina vänner för att vara med sin tjej? Det är inte första gången han gör så här. Detta är 4:e gången. Jag känner mig något rörd och besviken faktiskt...
Hur jag lärde känna han:
Vi gick på dagis tillsammans. Vi blev kompisar i lågstadiet och sedan dess har vi varit vänner. Men han har haft samma attityd och småljugande då också. Oftast kunde det vara något han hade sett på Google Videos som han överdrev något när han berättade för andra. Eller så kunde det vara sin fars ekonomiska status som han kryddade på om. Men vid högstadiet så ville han vara en annan person. Han ville vara big boss mafia miljonären som är ekonomisk oberoende. Hans förebilder är ofta Svensk konservativ överklass från någon gammal 1700-tals herrgård.
Frågor:
1. Är han fel diagnostiserad? Jag tycker att EIPS stämmer in på många punkter hos han, men han har även punkter som EIPS ej finns med om.
2. Är han mytoman? Mytomaner har dessa symtomer.
- Tvångsmässigt ljugande - Fel. Han ljuger inte konstant om allt. Bara om ekonomisk status.
- Lögnen är vardaglig – en mytoman tar väldigt lätt på lögner och känner inte skuld efteråt - Ja, men han tvekar inte att ljuga, men det är inte vardagligt.
- En mytoman lider ofta av psykopati, narcissism, paranoia, schizofreni eller tvångssyndrom - Ja. Han är något narcissist och paranoid och han känner inte skuld för andra människor om han vinner på det. Han skulle lätt kunna vara en egenföretagare som säger upp folk för att öka vinsten och hävda att han har gjort rätt, trots att dessa uppsägningar plågade helt i onödan. Jag skulle inte vilja driva företag med han.
- Många mytomaner är charmiga, karismatiska och socialt kompetenta - Fel. Han är inte så charmig, inte så karismatisk men han är socialt kompetent vid likasinnade människor.
3. Ignorerar han folk för han är i en depressions? Tycker han att sociala kontakter är jobbigt nu? Han har varit i en depression förut och jag antar att den har krupit tillbaka?
4. Vilken diagnos skulle du vilja klassa han i?
__________________
Senast redigerad av G.Zamani 2020-09-16 kl. 11:46.
Senast redigerad av G.Zamani 2020-09-16 kl. 11:46.
