Lite bakgrundsinformation om mig:
24 år gammal kille, nyligen arbetslös efter några år på arbetsmarknaden. Motionerar ytterst lite, i snitt någon dag i veckan där jag tar en promenad på ca 3 km. Tränar inte på gym och har inte gjort förut heller. Sover generellt för lite(under tiden jag arbetade) i relation till vad min kropp behöver(sover ca 5-6 timmar om dygnet när jag egentligen behöver ungefär 7-8 timmar). Som ett resultat behövde jag alltid tvinga mig själv upp när väckarklockan tjöt på morgonen. Är varken under- eller överviktig. Ca 180 lång och pendlar mellan 80 - 83 kg. Prenumererar i princip på denna ganska stillasittande livsstil även under rådande arbetslöshet, enda skillnaden är att jag rör mig ännu mindre nu men med mer liberala sovrutiner och med ett större kaloriintag som möjliggörs via mer fritid. Äter inte nyttigt, jag tycker om så kallad "skitmat", gärna sent på nätterna innan läggdags. Många timmar framför datorskärmen varje dag också. Såhär har det väl sett ut så länge jag minns. Förbrukar ingen narkotika men konsumerar alkohol i snitt någon dag i månaden när det vankas utekväll med grabbarna.
_____________
Är oroväckande flummig på senare år, jag kan ge lite exempel. Häromdagen var jag hemma och talade med en polare på telefon, jag skulle komma över direkt till honom på förfest kom vi överens om och jag skulle i samband med det även ta med mig hans jacka som han hade glömt hos mig vid ett tidigare skede. 30 sekunder efter telefonsamtalet tar jag mig ut ur lägenheten och efter 10 minuters promenad är jag hos polaren. När han får syn på mig undrar han vart hans jacka är. Jag står där och ser dum ut...jag hade glömt den. Det är inte första gången.
Ett annat exempel är att jag är ute och promenerar och då ringer min bror mig och ber mig köpa en chipspåse på Willys på vägen hem. Jag kommer hem utan chipspåse. Jag har glömt!
Jag är alltså väldigt glömsk har jag märkt. Jag kan tänka på att ta med mig en sak men så fort jag fokuserar på något annat har jag liksom glömt den tidigare saken. Oroväckande glömsk för en person med så låg ålder.
Sedan har jag generellt svårt för problemlösning. Jag är undermålig på att hitta den enklaste lösningen på ett problem, det kan vara att något inte fungerar som det ska hemma och jag behöver åtgärda det. Ibland är lösningen jätteuppenbar, men ändå ser jag inte det direkt förrän någon påtalar det. Jag är väldigt okreativ också och saknar fantasi, har svårt att tänka utanför boxen och saknar originella idéer.
Folk kan fråga mig om jag dagdrömmer mycket men det gör jag inte. Skulle snarare säga att det bara är ett vakuum där uppe. Jag tänker inte för mycket, jag tänker ingenting. Det är något som förhindrar hjärnaktivitet. Folk i min närhet har påtalat att jag är väldigt flummig av mig.
Har jag lågt IQ helt enkelt? Är jag kognitivt begränsad mer än genomsnittspersonen? För så känns det absolut i min vardag. I skolan från första klass till gymnasiet hade jag aldrig problem rent prestationsmässigt. Jag var inte bäst, men jag var en VG-student genom alla år. Har till och med en kandidatexamen från högskola jag tog ut för 3 år sedan inom IT.
Jag vill veta varför jag är så flummig. Folk i min närhet kan som sagt säga att jag kan uppfattas som rätt flummig, men jag tror faktiskt inte att någon skulle beskriva mig som rentav korkad även om jag ibland gör saker som kan uppfattas som korkade.
24 år gammal kille, nyligen arbetslös efter några år på arbetsmarknaden. Motionerar ytterst lite, i snitt någon dag i veckan där jag tar en promenad på ca 3 km. Tränar inte på gym och har inte gjort förut heller. Sover generellt för lite(under tiden jag arbetade) i relation till vad min kropp behöver(sover ca 5-6 timmar om dygnet när jag egentligen behöver ungefär 7-8 timmar). Som ett resultat behövde jag alltid tvinga mig själv upp när väckarklockan tjöt på morgonen. Är varken under- eller överviktig. Ca 180 lång och pendlar mellan 80 - 83 kg. Prenumererar i princip på denna ganska stillasittande livsstil även under rådande arbetslöshet, enda skillnaden är att jag rör mig ännu mindre nu men med mer liberala sovrutiner och med ett större kaloriintag som möjliggörs via mer fritid. Äter inte nyttigt, jag tycker om så kallad "skitmat", gärna sent på nätterna innan läggdags. Många timmar framför datorskärmen varje dag också. Såhär har det väl sett ut så länge jag minns. Förbrukar ingen narkotika men konsumerar alkohol i snitt någon dag i månaden när det vankas utekväll med grabbarna.
_____________
Är oroväckande flummig på senare år, jag kan ge lite exempel. Häromdagen var jag hemma och talade med en polare på telefon, jag skulle komma över direkt till honom på förfest kom vi överens om och jag skulle i samband med det även ta med mig hans jacka som han hade glömt hos mig vid ett tidigare skede. 30 sekunder efter telefonsamtalet tar jag mig ut ur lägenheten och efter 10 minuters promenad är jag hos polaren. När han får syn på mig undrar han vart hans jacka är. Jag står där och ser dum ut...jag hade glömt den. Det är inte första gången.
Ett annat exempel är att jag är ute och promenerar och då ringer min bror mig och ber mig köpa en chipspåse på Willys på vägen hem. Jag kommer hem utan chipspåse. Jag har glömt!
Jag är alltså väldigt glömsk har jag märkt. Jag kan tänka på att ta med mig en sak men så fort jag fokuserar på något annat har jag liksom glömt den tidigare saken. Oroväckande glömsk för en person med så låg ålder.
Sedan har jag generellt svårt för problemlösning. Jag är undermålig på att hitta den enklaste lösningen på ett problem, det kan vara att något inte fungerar som det ska hemma och jag behöver åtgärda det. Ibland är lösningen jätteuppenbar, men ändå ser jag inte det direkt förrän någon påtalar det. Jag är väldigt okreativ också och saknar fantasi, har svårt att tänka utanför boxen och saknar originella idéer.
Folk kan fråga mig om jag dagdrömmer mycket men det gör jag inte. Skulle snarare säga att det bara är ett vakuum där uppe. Jag tänker inte för mycket, jag tänker ingenting. Det är något som förhindrar hjärnaktivitet. Folk i min närhet har påtalat att jag är väldigt flummig av mig.
Har jag lågt IQ helt enkelt? Är jag kognitivt begränsad mer än genomsnittspersonen? För så känns det absolut i min vardag. I skolan från första klass till gymnasiet hade jag aldrig problem rent prestationsmässigt. Jag var inte bäst, men jag var en VG-student genom alla år. Har till och med en kandidatexamen från högskola jag tog ut för 3 år sedan inom IT.
Jag vill veta varför jag är så flummig. Folk i min närhet kan som sagt säga att jag kan uppfattas som rätt flummig, men jag tror faktiskt inte att någon skulle beskriva mig som rentav korkad även om jag ibland gör saker som kan uppfattas som korkade.