Jag har gjort mycket och är livserfaren. Jag har sett många flygplatser, vilda fåglar och solnedgångar och varit med många kvinnor. Tom en hel del feta sådana.
Vad jag däremot inte gjort är haft sex med flickor och minderåriga kvinnor, tyvärr ingen under 12, trots att jag fått många bra tillfället.
Jag har hjärtklappning och ångest, känner skam och dåligt samvete. Livet går och att jag är feg och oerfaren.
Förutom ångestfylld är jag en mellanstadielärare. 33 bast med jobb, hus, fru och barn.
Mina vänner skryter över hur många flickor de dragit över men jag har inget att komma med. Jag gråter mig till sömns. Hjälper det att prata med psykolog?
Någon som känt samma vånda men kommit förbi? Hur ska jag hantera bitterheten? Är det för sent?
Mina egna barn har jag tyvärr inget sexuellt intresse för och läraryrket vågar jag nog inte riskera.
Jag har gjort mycket och är livserfaren. Jag har sett många flygplatser, vilda fåglar och solnedgångar och varit med många kvinnor. Tom en hel del feta sådana.
Vad jag däremot inte gjort är haft sex med flickor och minderåriga kvinnor, tyvärr ingen under 12, trots att jag fått många bra tillfället.
Jag har hjärtklappning och ångest, känner skam och dåligt samvete. Livet går och att jag är feg och oerfaren.
Förutom ångestfylld är jag en mellanstadielärare. 33 bast med jobb, hus, fru och barn.
Mina vänner skryter över hur många flickor de dragit över men jag har inget att komma med. Jag gråter mig till sömns. Hjälper det att prata med psykolog?
Någon som känt samma vånda men kommit förbi? Hur ska jag hantera bitterheten? Är det för sent?
Mina egna barn har jag tyvärr inget sexuellt intresse för och läraryrket vågar jag nog inte riskera.
Jag har gjort mycket och är livserfaren. Jag har sett många flygplatser, vilda fåglar och solnedgångar och varit med många kvinnor. Tom en hel del feta sådana.
Vad jag däremot inte gjort är haft sex med flickor och minderåriga kvinnor, tyvärr ingen under 12, trots att jag fått många bra tillfället.
Jag har hjärtklappning och ångest, känner skam och dåligt samvete. Livet går och att jag är feg och oerfaren.
Förutom ångestfylld är jag en mellanstadielärare. 33 bast med jobb, hus, fru och barn.
Mina vänner skryter över hur många flickor de dragit över men jag har inget att komma med. Jag gråter mig till sömns. Hjälper det att prata med psykolog?
Någon som känt samma vånda men kommit förbi? Hur ska jag hantera bitterheten? Är det för sent?
Mina egna barn har jag tyvärr inget sexuellt intresse för och läraryrket vågar jag nog inte riskera.
Jag har gjort mycket och är livserfaren. Jag har sett många flygplatser, vilda fåglar och solnedgångar och varit med många kvinnor. Tom en hel del feta sådana.
Vad jag däremot inte gjort är haft sex med flickor och minderåriga kvinnor, tyvärr ingen under 12, trots att jag fått många bra tillfället.
Jag har hjärtklappning och ångest, känner skam och dåligt samvete. Livet går och att jag är feg och oerfaren.
Förutom ångestfylld är jag en mellanstadielärare. 33 bast med jobb, hus, fru och barn.
Mina vänner skryter över hur många flickor de dragit över men jag har inget att komma med. Jag gråter mig till sömns. Hjälper det att prata med psykolog?
Någon som känt samma vånda men kommit förbi? Hur ska jag hantera bitterheten? Är det för sent?
Mina egna barn har jag tyvärr inget sexuellt intresse för och läraryrket vågar jag nog inte riskera.
Troll eller ej, Psykolog vore nog inte fel.
Ring psykakuten och berätta om din ångest över att inte legat med en 12åring så hjälper de dig säkert.
Ja, gå till en psykolog och berätta om hur knäckt du är för att du inte fått sätta på minderåriga barn. Glöm inte att berätta att du arbetar som mellanstadielärare. Jag utgår dock ifrån att du trollar.
Ja, gå till en psykolog och berätta om hur knäckt du är för att du inte fått sätta på minderåriga barn. Glöm inte att berätta att du arbetar som mellanstadielärare.
Du verkar cynisk i ditt svar. Du tror inte att det här är vanligt.
Jag är övertygad om att det är enormt utbrett, så jag undrar hur samhället hjälper alla dessa män som känner så.
På vilket sätt får dessa råd, stöd och hjälp utan att bli dömda och missuppfattade?
Alla mina manliga kollegor känner samma men vi vågar inte prata om det.
Vi har inget mötesrum där detta kan diskuteras. Vad ska vi göra?
Jag har gjort mycket och är livserfaren. Jag har sett många flygplatser, vilda fåglar och solnedgångar och varit med många kvinnor. Tom en hel del feta sådana. Vad jag däremot inte gjort är haft sex med flickor och minderåriga kvinnor, tyvärr ingen under 12, trots att jag fått många bra tillfället.
Jag har hjärtklappning och ångest, känner skam och dåligt samvete. Livet går och att jag är feg och oerfaren.
Förutom ångestfylld är jag en mellanstadielärare. 33 bast med jobb, hus, fru och barn.
Mina vänner skryter över hur många flickor de dragit över men jag har inget att komma med. Jag gråter mig till sömns. Hjälper det att prata med psykolog? Någon som känt samma vånda men kommit förbi? Hur ska jag hantera bitterheten? Är det för sent?
Mina egna barn har jag tyvärr inget sexuellt intresse för och läraryrket vågar jag nog inte riskera.
Är du på riktigt sexuellt intresserad av 12-åringar? Isf är det dags att prata med en psykolog för att reda i varför och för att få hjälp.
Om du har vänner som varit med minderåriga flickor har du inte speciellt vanliga vänner. Hoppas du förstår det - sluta jämföra dig med dina vänner.
Saknar du och din fru kontakt och gnista? Får du tillräckligt med bekräftelse och spännande sex? Det kan vara en anledning till din längtan efter annat. Om du inte får tillräckligt med bekräftelse och bra sex - agera på det. Det är ditt ansvar gentemot dig själv om du är besviken - ta upp det isf och var ärlig utan att påföra skuld.
Citat:
Ursprungligen postat av Marshalnr9
Du verkar cynisk i ditt svar. Du tror inte att det här är vanligt.
Jag är övertygad om att det är enormt utbrett, så jag undrar hur samhället hjälper alla dessa män som känner så.
På vilket sätt får dessa råd, stöd och hjälp utan att bli dömda och missuppfattade?
Alla mina manliga kollegor känner samma men vi vågar inte prata om det.
Vi har inget mötesrum där detta kan diskuteras. Vad ska vi göra?
Alla dina manliga kollegor känner dragning till unga flickor? Eller vad?
Är du på riktigt sexuellt intresserad av 12-åringar? Isf är det dags att prata med en psykolog för att reda i varför och för att få hjälp.
Om du har vänner som varit med minderåriga flickor har du inte speciellt vanliga vänner. Hoppas du förstår det - sluta jämföra dig med dina vänner.
Saknar du och din fru kontakt och gnista? Får du tillräckligt med bekräftelse och spännande sex? Det kan vara en anledning till din längtan efter annat. Om du inte får tillräckligt med bekräftelse och bra sex - agera på det. Det är ditt ansvar gentemot dig själv om du är besviken - ta upp det isf och var ärlig utan att påföra skuld.
Alla dina manliga kollegor känner dragning till unga flickor? Eller vad?
Citat:
Alla dina manliga kollegor känner dragning till unga flickor? Eller vad?
Ja det stämmer iofs men troll stämmer också som vissa skrev i kommentarerna ovan. Troll och troll men jag hade åtminstone en poäng, en tanke bakom tråden.
Alla samtal och all kommunikation måste baseras på fakta. Så som verkligheten är, inte som den bör eller borde vara (eller som det blivit för att någon klär in en skit i chokladpapper).
Allting måste vara strikt och frågor måste alltid ställas från alla synvinklar.
Min synvinkel var att jag tyckte det var märkligt att ingen mig veterligen framfört ett problem utifrån ett känslomässigt avskalat perspektiv.
Helt enkelt, alldeles för mycket av det mänskliga samspelet går bara ut på att behaga andra, rätta sig i ledet och känna sig duktig.
__________________
Senast redigerad av Marshalnr9 2020-09-07 kl. 02:01.
Flashback finansieras genom donationer från våra medlemmar och besökare. Det är med hjälp av dig vi kan fortsätta erbjuda en fri samhällsdebatt. Tack för ditt stöd!
