Citat:
Ursprungligen postat av
Malmoepag
Nu vill jag inte ge sken av att jag förkastar hela det vetenskapliga arbetet inom det här området.
Det jag är kritisk till är överskattningen som ofta finns om olika teoriers betydelse.
Lite mer ödmjukhet skulle behövas.
Jag gillar tex Richard Dawkins men kan bli lite oroad när han talar om matematiska modellers betydelse för att bekräfta teorier man inte lyckats bekräfta med studier i naturen.
Jag förstår behovet då experiment i den tidsskalan som skulle behövas är omöjligt att genomföra.
Jag är en glad amatör inom detta område MEN jag är sedan länge yrkesverksam i område där man använder studier och matematiska modeller för att bevisa teorier.
Det är frestande att när studierna inte styrker teorierna så skapar man en modell som bevisar teorien och hävdar att teorin är korrekt men studierna brister.
Detta leder inte sällan till bristfälliga beslut och slutsatser som efteråt rätt kraftigt revideras.
Jag är väl mest en sur amatör.
Ja, det är riktigt att det inte i efterhand går att slå fast selektionstryck eller -mekanismer bakom egenskaper likt beteenden. Jag tror inte att folk försöker att
bevisa eller bekräfta något med matematik? Däremot kan det vara fördelaktigt att formalisera olika modeller. Och förhoppningsvis arbetas det efter den vetenskapliga metoden, det vill säga att betrakta slutsatser som preliminära, vika sig för bättre data och överge det som visar sig inte hålla måttet.
Det jag tror att Dawkins avser, rätta mig om jag har fel, är att man med matematiska modeller kan visa exempelvis att det är teoretiskt möjligt att det har selekterats för ett visst beteende givet vissa förutsättningar, trots att det på ytan framstår som otroligt. Det bevisar i sådana fall inget annat än att beteendet
kan ha utvecklats genom naturligt urval, att det är evolutionärt möjligt eller tänkbart.
Vad som avspeglas i vår diskussion är gamla konflikter inom ämnesområdena sociobiologi och beteendeekologi i så måtto man applicerar tänkandet på mänskliga förehavanden. Hela det området har varit svårt konfliktfyllt och infekterat, men är så knappast längre. Åtminstone inte inom "branschen".
Att betrakta mänskligt väsen och socialt liv i skenet av hennes evolutionshistoria menar jag är självklart. Det innebär givetvis inte att man ska hemfalla åt sagoberättande. Inte heller att betrakta mänskligt beteende i skenet av andra djurs sociala funktion bör det skyggas för. Men det är knappast något värt om man inte ser till den specifika artens individuella förutsättningar.
Till sist, så tror jag inte att man bör blanda ihop vetenskaplig beteendeekologi med gammal vulgopsykologi.
