Får ni som är väldigt sparsamma mycket skit av omgivningen?

Jag har relativt nyligen flyttat hemifån och märker hur jag verkligen uppmuntras att slösa mina pengar när jag försöker vara så sparsam jag kan. Det behövs ju inte lika mycket planering runt ekonomin när man bor hemma, i alla fall inte så att det blir lika uppenbart.
Jag tänker på de med väldigt bra ekonomi, de kan ju knappast ha gått och spontanhandlat konstant och ändå verkar det vara så folk förväntar sig att jag ska leva. Gör man inte det blir man ofta kallad för tråkig och får suckar och dylikt efter sig.
Just nu är jag student och tycker då att det såklart är ännu viktigare. Detta blir ju främst ett problem i sociala situationer, t.ex när alkohol och mat kommer in i bilden men även reaktionerna när folk hör hur mycket och vad jag väljer att lägga pengar på.
Jag tyckte heller inte att jag är något extremfall utan försöker bara planera så bra som möjligt men samtidigt ''unna mig'' t.ex genom att köpa det jag behöver för min huvudsakliga hobby. Detta är inget jättestort problem men jag har börjat reflektera över det pga reaktionerna. Det blir ju en typ av grupptryck som man behöver stå emot.

Det skulle främst vara väldigt intressant att höra från folk som har det bra ställt ekonomiskt idag och hur folk har reagerat på/hanterat era tillvägagångssätt. Men även ni som inte har det av olika anledningar och ändå är sparsamma/planerande.

Mycket intressant trådstart TS,
Jag skulle säga att jag har det bra ställt idag, visst visst har jag sparat in på saker när jag var ung. Jag kanske inte gick ut och kasta tusenlappar runt mig på krogen och jag köpte inte mycket hämtmat. Jag skulle säga att jag har sparat mig till där jag är idag. Vissa kompisar och så har ju tyckt det varit oerhört tråkigt att man inte har följt med ut förut och gjort av med sina pengar, men vilka är det som lever på bidrag idag? Inte är det jag iallafall.

Så jag tycker du gör helt rätt, spara spara spara! Det är alltid skönt att ha en budget på banken.

Lever de på bidrag nu för att de var slösaktiga? Om de lever på bidrag är de väl arbetslösa och vad har det att göra med hur sparsam man är?

Skulle jag gissa så skulle jag tro att de flesta med god ekonomi har höga inkomster snarare än låga utgifter.

Ingen gillar tråkiga snåljåpar.

Jag tycker aldrig att man ska få sparmani. Gemensamt för alls dessa är att de aldrig kommer brukar sina pengar. Sen dör de, precis som alla andra. Vem var då mest rik i livet?

Det är ju rätt tråkigt om du aldrig kan hänga med på något eller så för att du sparar.

Det är en balansgång tänker jag. Det är stor skillnad på att vara en snåljåp och att slösa konstant. Jag personligen försöker ligga någonstans i mitten. Jag vill ha en buffert, men samtidigt ser jag inte poängen med att jobba och tjäna pengar om jag inte kan göra något kul för dom.

Arbetslösa och dom tog smålån för att festa, vilket dom inte har råd att betala tillbaka idag. Var det så svårt att förstå?

Håller med helt och hållet. Men om man har precis så att man klarar sig (av olika anledningar, t.ex vårdavgifter eller inte kan ha vilket jobb som helst på sidan om studierna av olika anledningar) så är det svårt att inte bli extrem för att klara sig. Det slutar ju ofta då med att jag i mitt fall köper det som har med min hobby att göra och inte något som är kopplat till andra människor, förutom presenter som jag inte heller sparar på. Det är möjligt att jag av olika anledningar har det sämre ställt än andra studenter och att det därför har blivit ett större problem än normalt, jag vet inte riktigt. Men jag tycker man sällan blir särskilt förstådd när det gäller detta.

Det var uppmuntrande att höra, tack för det. Även om jag tycker det är värt att stå på sig så kan det ju kännas lite nedslående när andra uppenbarligen verkar döma en negativt utifrån det emellanåt.

Tror absolut att detta delvis stämmer. Däremot så ser jag också flera människor i min omgivning som trots hög inkomst konstant har brist på pengar då de helt enkelt inte kan hantera ekonomin på ett bra sätt och trots bra inkomst måste låna regelbundet. Oftast verkar det som konstanta, spontana (men även felprioriterade) utgifter och det är främst det jag försöker undvika.

Nej och jag förstår det till viss del, speciellt om någon är extrem med det. Däremot tycker jag att det är berättigat med lite ömsesidig respekt och kanske speciellt förstå att vissa inte har samma mängd pengar att spendera av olika anledningar. Eller helt enkelt väljer att inte spendera pengarna på samma sätt. Det är som en outtalad regel lite vad som är accepterat att lägga pengar på och inte lägga pengar på, får jag intrycket av.

Det är mycket möjligt att du har rätt, men jag har hittills aldrig hört någon som ångrade att de var sparsamma. Och jag tycker ändå att man hör folk som har sparat ihop pengar och lägger det på resor eller andra större köp som de länge längtat efter. Även buffertar kan vara väldigt värdefulla tänker jag. Däremot hör man ju ofta om folk som ångrat att de jobbat för mycket och prioriterat det över sin familj och vänner, och maniskt jobbande är inget jag förespråkar eller tror på. Om man nu inte tycker att det är extremt kul eller givande.

Jag tror också att det finns idéer kring vad folk ska lägga pengar på och man anses ju automatiskt som tråkig om man inte dricker alkohol - sånt kan man strunta i för alla ska göra som de vill. Däremot kan jag tycka att det är lite synd om man inte tar chansen att festa lite och umgås även på andra sätt med andra studenter för man har bara en sån period i sitt liv. Man kanske kan följa med och dricka bara en öl eller alkoholfri drink, eller följa med någon gång på pizza eller bowling eller vad som nu anordnas?
Om en person hellre lägger sina pengar på att sitta hemma och pyssla med att bygga modellflygplan eller dylikt så kan jag förstå att han ses som lite trist för den hobbyn kan man ha resten av sitt liv sen.

Det är sant, och så försöker jag också tänka till viss del. Biten med alkohol är rätt så problematisk eftersom det är så svenskar umgås för det mesta, och det är nog främst alkoholen som skapar mest oönskade/halvt oväntade utgifter för mig just pga att sociala situationer ofta ''kräver'' det. Jag gillar att dricka med andra men har insett hur extremt dyrt det blir att göra det så ofta som folk gärna vill.
Du har helt rätt angående sista biten, relationer är ju inte permanenta på samma sätt som ens hobby är. (Sedan prioriterar man ju umgänge med andra olika högt men det är lite OT)