Mediestödet och miljöpartiets dubbelmoral

Miljöpartiet var ju pådrivande då plastskatten infördes på plastkassarna.
Men varför premieras tidningar som använder sig av tryckt papper?

Detta papper som nyhetstidningarna trycks på skall huggas ned – transporteras - processas med kemikalier – transporteras – tryckas med trycksvärta – transporteras – läsas – förstöras.
Till på köpet när de här nyhetstidningarna når läsarna så är nyheterna gamla.

När man tittar på vilka tidningar som erhåller mediestöd så går det här stödet till stor del till sådana som även är användare av papper i sin nyhetsförmedling. En stor del av nättidningarna som enbart publicerar sina nyheter på nätet erhåller dock inte något stöd.

Varför denna omvändning ordning när det gäller mediestödet?
Här bestraffas miljövänliga nättidningar genom att de får konkurrera mot ett statsstöd på närmare 1 miljard och som utdelas till tidningar som är förbrukare av det energikrävande pappret.

Nog är det ju bra märkligt att miljöpartiet som var så pådrivande vid införandet av plastskatten men när det gäller nyhetsförmedling till medborgarna, då premierar miljöpartiets Amanda Lind sådana alternativ som är de minst miljövänliga.

https://www.mprt.se/stod-till-medier/beviljade-stod/

Jag har en bakgrund inom journalistiken. På papperstidningens tid fanns det en formel, som man försökte följa:
- Prenumerationskostnaden/lösnummerpriset skulle täcka allt från tryckning till distribution.
- Annonserna skulle täcka redaktionens kostnader och den eventuella vinst man uppvisade.

Alltså: Kunden betalade för det materiella, och för att få tidningen i handen. Det var en neutral intäkt som bara skulle täcka de direkta kostnaderna för att fysiskt tillhandahålla tidningen och som ökade linjärt med en ökande upplaga.
Annonserna skulle generera vinsten och intäkterna berodde på hur bra man var på att möta kundernas önskemål: Ju bättre innehåll desto fler läsare och därmed desto högre annonsintäkter.

Mediestödet fungerar inte enligt ovanstående:
- Först och främst borde tidningar som finns bakom en betalvägg inte kunna komma ifråga. Stödet delas ju ut för att i coronatider öka tillgängligheten till den information som medborgaren uppges efterfråga. I så fall motverkar ju betalväggen hela syftet.
- Stödet ges för att annonsintäkterna påstås minska, men man presenterar inga bevis på att så är fallet. Om det ändå är så sjunker nog inte annonsintäkterna lika hos alla media, och kom ihåg att sjunkande annonsintäkter kan betyda att läsarna inte är intresserade av innehållet.
Syftet påstås vara att man vill uppmuntra "kvalitetsjournalistik"; nåväl, i så fall borde man ge stöd inte till dem som har störst tapp i annonsintäkter utan de som har minst tapp i annonsintäkter. Alltså de tidningar som folk vill läsa.
- Stödet skall hjälpa sprida nyheter, därför ges stödet till "nyhetsmedier". Men jag ser ingen klausul som hindrar tidningarna från att använda stödet till redaktioner som går dåligt i Corona-tider, till exempel sport-redaktionen. Det är inte sådana "nyheter" som stödet skall gå till, men det är ju risk att stödet används för att övervintra meningslösa redaktioner som inte har med stödets syfte att göra.

Jag misstänker att det är ett stöd för att hålla regeringstrogna medier under armarna, inte för att stödja kvalitetsjournalistik eller öka tillgången till nyheter.

Till politikernas försvar tror jag att de sätter likhetstecken mellan etablerade medier och kvalitetsjournalistik. De är inte direkt några avancerade mediekritiker.

Ingen politiker vill heller vara den som slutgiltigt sänkte branschen. De är bisarrt måna om sånt.

Det är en förenklad förklaring. De sätter väl likhetstecken mellan de tidningar som
a) intervjuat dem
b) inte vinklat det till deras nackdel.

Alltså precis som vilken annan människa som helst hade tänkt.

Det är därför det bildats en sådan allians mellan media och politik: De som skriver positivt eller PK får så mycket mer stöd, och om inte annat möjlighet att intervjua politiker.