Joseph Schultz... [Om begreppet hjälte]

Hej jag håller på med ett arbete i skolan, angående hjältar och så, och jag behöver er hjälp med att besvara frågan utförligt.

här är den alltså `


Tack på förhand

Det är väll bara ett påstående att ta ställning till utifrån dina egna åsikter?
Vill du att jag ska säga vad du tycker?

Nej men eftersom det är en svår fråga, så vill jag höra delade meningar.

Svar fråga a: Schultz hade som alla andra i den tyska krigsmaktens tjänst svurit trohet till Adolf Hitler och det Tyska riket och det var därför hans plikt att lyda order. Som det fega svin han var bröt han mot sin plikt och sin ed och vägrade lyda order. Schultz gjorde alltså fel.

Svar fråga a: Schultz stod upp för det han trodde på även när det kostade honom livet. Han offrade sitt liv för sin moraliska övertygelse. Schultz gjorde alltså rätt.

Där har du två fina alternativ, hoppas det hjälpte.

Tycker nog att denna frågeställning snarare hör hemma i Filosofi än i Historia även om den har en historisk kontext; flyttar tråden dit.

/Moderator

Tack så mycket

Om man säger att skjuta oskyldiga är fel, så gjorde han genom att inte genomföra den handlingen inte fel men frågan är om det är samma sak som att göra rätt?

Att offra sitt eget liv utan att det gör någon skillnad är enligt mig inte heller rätt, jag tycker därför inte heller att det inte var ett hjältedåd eftersom det inte gjorde någon skillnad för jugoslaverna. Skulle han räddat jugoslaverna på något vis så skulle det varit ett hjältedåd, men nu satte han livet till för ingen nytta. Modigt var det, men inget hjältedåd.

Han kunde ha skjutit i luften, så gjorde finnarna när dom jagade tyskarna till Sverige. Inte alla förstås, men dom rättfärdiga gjorde på det viset. Då har du inte dödat någon, vare dig själv eller någon annan.

Det också möjligt att han led av krigsneuros och ville dö - stod inte ut längre helt enkelt, vilket är förståeligt, men jag tycker att det är bättre att maska då. Gör som dom säger, men gör fel - ingen kan klandra dig.

Men det är klart om du är ensam och officeren står med pistolen i nacken på dig och säger skjut, då är det lite krångligare. Men man kan ju fråga sig: vem är det riktigt som skjuter under sådana omständigheter. Hur som helst kan du ju skjuta men missa tills officeren får åt nerverna...det finns alltid möjligheter, man måste bara vara kylig som fan.

En annan möjlighet är att man fixar vapnet så att det "klickar", eller att man har ett antal lösa skott och viskar åt jugoslaven "spela död".

Modigt var det. Om man skjuter de oskyldiga istället är frågan om man vill fortsätta leva. Hur ska man kunna se sig själv i spegeln efter det? Man måste drunkna i skuldkänslor.
Amerikanska Vietnamsoldater har en väldigt hög självmordsfrekvens. Lägg därtill alla de som gått ner sig på droger och sprit så börjar man förstå problematiken i det hela. Även om du klarar dig för stunden så har du dig själv att brottas med hela livet sen.

Undrar hur man klarar att leva med såna här skuldkänslor egentligen. Naturligtvis finns det ingen anledning att förstöra sitt eget liv också genom att vältra sig i skuld, oavsett vad man gjort. Ingenting blir ju bättre av det, men man fungerar tyvärr inte rationellt.