https://www.aftonbladet.se/minekonom...skulle-fungera
Spontana tankar kring detta?
Kvinnan är 50 + och har haft mer än halva livet på sig att skaffa ett riktigt jobb istället för att flumma runt i mediasvängen. Nu har livet blivit så svårt för henne att hon måste äta hemlagad mat istället för att luncha ute, fika och äta glass. Tydligen är det grönsaker som gäller. En kost som väl de flesta journalister ändå hyllar som framtiden med tanke på klimatet?
Med tanke på att hon är arbetslös borde hon ha gott om tid till att laga mat hemma så vad är problemet?
Sjukvård ges till och med till papperslösa så hon behöver inte avstå detta, hon verkar avstå från det frivilligt och akut är det tydligen inte heller ändå.
Bor man i Stockholm kan jag ha en viss förståelse för att det kan vara skönt med busskort men ärligt talat går det att cykla inom staden också, så länge man inte ska från Haninge till Hässelby kanske det till och med kan gå snabbare med tanke på att man slipper alla byten och väntetid. Stockholm är ingen metropol med globala mått. På vintern med snö och slask kan jag förstå att bussen är lättare men mellan mars och oktober borde en begagnad cykel duga gott.
Gjorde inte Aftonbladet en höna av en fjäder här? Det påminner lite om Frida i Malmö, som var kompis med Mona Masri. En snyftartikel skriven av en journalist om en annan journalist.
Frågan är: kommer den här människan att ta tag i sitt liv, eller kommer hon att släpa sig igenom krisen med vegomat och sen återgå till att sälja klickartiklar när tiderna vänder? Jag kan ju tycka att hon borde passa på och utbilda sig så att hon kan få ett riktigt jobb istället. Den typen av frågor ställs inte, men det är kanske att vänta eftersom det är en annan journalist som gör artikeln.
Den enda personen jag tycker synd om är kvinnans son, som verkligen drog en nitlott när det delades ut mammor.
Citat:
Att hon skulle behöva sluta äta lunch och inte ha råd med busskort.
Men nu sitter hon här, på en lekplats i Stockholm. Hon är i 50-årsåldern[...]
Men nu sitter hon här, på en lekplats i Stockholm. Hon är i 50-årsåldern[...]
Citat:
Som frilansare inom media påverkades Malins försörjning ordentligt när coronakrisen slog till i slutet av mars. I princip alla hennes uppdrag försvann över en natt. Då tvingades hon lägga ned sin enskilda firma och skriva in sig hos Alfakassan.
Citat:
Jag har lärt mig via olika sajter på nätet hur man får ned priset på varje portion mat, det blir mycket baljväxter och tomatkross. Att köpa glass eller fika är helt uteslutet.
Citat:
Jag har ställt in läkarbesök och tandläkarbesök. Det är inget akut men känns såklart inte bra. Jag kan inte heller hämta ut medicin.
Spontana tankar kring detta?
Kvinnan är 50 + och har haft mer än halva livet på sig att skaffa ett riktigt jobb istället för att flumma runt i mediasvängen. Nu har livet blivit så svårt för henne att hon måste äta hemlagad mat istället för att luncha ute, fika och äta glass. Tydligen är det grönsaker som gäller. En kost som väl de flesta journalister ändå hyllar som framtiden med tanke på klimatet?
Med tanke på att hon är arbetslös borde hon ha gott om tid till att laga mat hemma så vad är problemet?
Sjukvård ges till och med till papperslösa så hon behöver inte avstå detta, hon verkar avstå från det frivilligt och akut är det tydligen inte heller ändå.
Bor man i Stockholm kan jag ha en viss förståelse för att det kan vara skönt med busskort men ärligt talat går det att cykla inom staden också, så länge man inte ska från Haninge till Hässelby kanske det till och med kan gå snabbare med tanke på att man slipper alla byten och väntetid. Stockholm är ingen metropol med globala mått. På vintern med snö och slask kan jag förstå att bussen är lättare men mellan mars och oktober borde en begagnad cykel duga gott.
Gjorde inte Aftonbladet en höna av en fjäder här? Det påminner lite om Frida i Malmö, som var kompis med Mona Masri. En snyftartikel skriven av en journalist om en annan journalist.
Frågan är: kommer den här människan att ta tag i sitt liv, eller kommer hon att släpa sig igenom krisen med vegomat och sen återgå till att sälja klickartiklar när tiderna vänder? Jag kan ju tycka att hon borde passa på och utbilda sig så att hon kan få ett riktigt jobb istället. Den typen av frågor ställs inte, men det är kanske att vänta eftersom det är en annan journalist som gör artikeln.
Den enda personen jag tycker synd om är kvinnans son, som verkligen drog en nitlott när det delades ut mammor.