Citat:
Ursprungligen postat av
bibbarsmuts
Jag förstår. Man blir ju lite betänksam när han bara lierar sig med gamla kalla krigare, men det är väl kanske ofrånkomligt givet hans perspektiv.
Kul att listan är rätt lång. Du har inte möjlighet att lägga upp en bild?
Nu har jag inte läst alls i den nya boken och bara bläddrat en del i ett par av de tidigare, men jag har hela tiden haft intrycket av att Theutenberg inte har någon unik information att komma med och att han inte heller förmår kommentera materialet på ett sätt som leder till nya insikter. Dessutom är det inte oproblematiskt att han är så ensidigt anti-sovjetisk att han ser spioner och dubbelspel bakom varje hörn.
Av det jag har läst, sett och hört om hans "avslöjanden" så är det som en allmän skåprensning till sammanställning av gamla välkända uppgifter (diplomatbuggningen, Kegö & Barrling, Damaskusmötet, några misstänkta KGB-tillgångar, smugglingsscenarion, osv), och det är förstås inte fel i sig att sammanställa sånt, men leder det fram till någon enda nyhet? Och har det bäring på något annat än att hans jobb trots allt kan ha varit en smula spännande ibland?
Jag fattar att T var i närheten av en del fulspel i politiken (konstigt vore det annars iom att han var på UD under kalla krigets slutfas), men jag får inget intryck av att han försöker komma fram till något med det han skriver. Känns mest som en massa skrammel och smoke and mirrors för att piffa upp en i övrigt rätt jävla svintråkig självbiografi på flera tusen sidor om ett grått byråkratliv på ett departement.
Jag hoppas jag har fel i det här och jag ser fram emot att få höra om motsatsen, men inget som kommit fram ur hans böcker än så länge har fått mig på andra tankar.
Agentlistan är i form av en 14 sidor lång tabell men hänvisning till
Mitrokhin-arkivet. En del poster är inte så direkt kopplade till Sverige.
Theutenberg har den fördelen att han faktiskt var med på plats
under lång tid och kan uttala sig om helheten. Artiklar i kvällstidningar
är glömda efter några år.
En nyhet i den senaste boken är den ekonomiska manipulation
som han säger sig ha blivit utsatt för av Sparbanken Väst.
Han kopplar detta till sin avgång som folkrättssakkunnig
och kanske också till sin roll som rådgivare i Lettland.
Märkligt nog dyker Leif GW Persson upp i samband
med olika lån. Om jag förstår det hela rätt har
Theutenberg ovetandes blivit sammankopplad
med olika lån och transaktioner.
Trion Johansson, Mannheimer och Hulterström nämns
i boken. Den trion kan också kopplas till de
kommunala bolagen i Göteborg, eller ska man
säga Muteborg. Är det samma anda som
i Sparbanken Väst som råder?
Den allvarliga vinkeln på detta är att en rest av IB3
kan ha spårat ur, eller ännu värre, utnyttjats
av främmande makt för trakasserier.