2006-04-22, 00:34
#1
2006-04-23, 16:35
#3
2006-04-23, 16:48
#4
2006-04-25, 20:54
#5
[quote=Daniel Ahlm]Jag anser inte att man kommer ihåg kunskap som Platon utan att man lär sig något nytt som man inte vetat tidigare etc.
QUOTE]
Nu tände det till hos en gammal filosof. Anser du verkligen att det går att lära sig något nytt? Hur skulle det gå till? När du väl har kunskapen hur kan du veta att du inte alltid har haft den och när du inte har den hur kan du veta att du inte har den?
Jag håller på att lära mig noter och musikteori just nu, jag hämtar upp den kunskap som alltid har funnits inom mig, jag tänker och räknar ut hur det ligger till, jag testar mig själv, jag undersöker mina reaktioner, gehör etc, kunskapen finns där, det är bara att hämta upp det. Något nytt är det inte, vad skulle det bestå av?
Låt oss ta alfabetet, den kunskapen har du alltid inom dig, redan för den aktualiseras, för vad innebär det att lära sig, jo det innebär att "komma ihåg", ja egentligen komma ihåg relationer; därav - tror jag - Platons konception att kunskap måste vara återerinring och inget annat.
Nu kan du ju hävda att vi får kunskap om tingen empririskt genom att betrakta dom, liksom när vi ser en blomma för första gången, men då förskjuts endast frågeställningen, för då uppkommer frågan om "med vad identifierar vi blomman?". Själen, svarar du kanske, eller "hjärnan" som det populärt kallas - fast jag snarare skulle rösta på ryggraden - men då måste det ju finnas en bild av blomman i själen, eller hur, så att det passar ihop. Men vad händer då? Då kan vi ju aldrig ta miste, vi misstar oss alltså aldrig...etc etc
Jag vill inte vara elak, men jag frågar mig: skall du presentera en sinnesdatateori nu? Dom är rent generellt lika lätta att knäcka som darvins evolutinsteori, dom är smörja och håller abslolut inte
Det enda som kan funkka, enligt min mening är at påstå att vi vet allt hela tiden, vi lär oss med andra ord inget, eller att vi inte har någon kunskap, eller att kunskap är något helt annat; känsla t ex. Dom vägarna finns, man förnekar helt enkelt att "matte" tex vore kunskap, däremot är mina känslor uttryck för kunskap av något slag....men det där har jag inte så noga koll på hur man riktigt skall resonera.
Summa sumarum; sinnesdatateorier, evolutionism och renodlad materialism är simply out. Shoot me!
QUOTE]
Nu tände det till hos en gammal filosof. Anser du verkligen att det går att lära sig något nytt? Hur skulle det gå till? När du väl har kunskapen hur kan du veta att du inte alltid har haft den och när du inte har den hur kan du veta att du inte har den?
Jag håller på att lära mig noter och musikteori just nu, jag hämtar upp den kunskap som alltid har funnits inom mig, jag tänker och räknar ut hur det ligger till, jag testar mig själv, jag undersöker mina reaktioner, gehör etc, kunskapen finns där, det är bara att hämta upp det. Något nytt är det inte, vad skulle det bestå av?
Låt oss ta alfabetet, den kunskapen har du alltid inom dig, redan för den aktualiseras, för vad innebär det att lära sig, jo det innebär att "komma ihåg", ja egentligen komma ihåg relationer; därav - tror jag - Platons konception att kunskap måste vara återerinring och inget annat.
Nu kan du ju hävda att vi får kunskap om tingen empririskt genom att betrakta dom, liksom när vi ser en blomma för första gången, men då förskjuts endast frågeställningen, för då uppkommer frågan om "med vad identifierar vi blomman?". Själen, svarar du kanske, eller "hjärnan" som det populärt kallas - fast jag snarare skulle rösta på ryggraden - men då måste det ju finnas en bild av blomman i själen, eller hur, så att det passar ihop. Men vad händer då? Då kan vi ju aldrig ta miste, vi misstar oss alltså aldrig...etc etc
Jag vill inte vara elak, men jag frågar mig: skall du presentera en sinnesdatateori nu? Dom är rent generellt lika lätta att knäcka som darvins evolutinsteori, dom är smörja och håller abslolut inte
Det enda som kan funkka, enligt min mening är at påstå att vi vet allt hela tiden, vi lär oss med andra ord inget, eller att vi inte har någon kunskap, eller att kunskap är något helt annat; känsla t ex. Dom vägarna finns, man förnekar helt enkelt att "matte" tex vore kunskap, däremot är mina känslor uttryck för kunskap av något slag....men det där har jag inte så noga koll på hur man riktigt skall resonera.
Summa sumarum; sinnesdatateorier, evolutionism och renodlad materialism är simply out. Shoot me!
2006-04-25, 21:44
#6
2006-04-30, 17:01
#9
2006-05-03, 04:13
#10
2007-02-16, 01:36
#11
Föga förvånande var #1 Heidegger. Kul att se att Parmenides smög sig in på fjärdeplatsen.
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera
