Citat:
Ursprungligen postat av Flarn
Vi är överens om att det inte finns något objektivt värde. Då återstår subjektivt värde. När du pratade om att tilldela egenvärde så förutsatte jag alltså att du menade subjektivt egenvärde.
Det är detta subjektiva värde som jag ser som en utmärkt anledning till djurrättsaktivism, om man nu är intresserad av sånt (vilket jag inte är). Precis som all annan aktivism/politik så utgår man från sina egna subjektiva värderingar och strävar efter ett samhälle som upprätthåller dessa.
Enligt ditt resonemang är det precis lika "sentimentalt" att bekämpa hungersnöden i Afrika. Afrikaner har ju inget objektivt värde...
När jag läser dina svar får jag känslan av att du ser världen genom en filosofibok och försöker räkna dig fram till vad som är rätt eller fel. Problemet med det är att man ofta får svar som är helt uppåt väggerna och som inte alls stämmer med ens egentliga åsikter. Jag tror inte att du tycker det är okej att tortera hundvalpar i praktiken, utanför filosofiböckerna. Om du sen kallar det sentimentalitet eller något annat spelar mindre roll - det du tycker ska du stå för, och i det här fallet står du för valpars rätt att slippa bli torterade. Med andra ord: djurrätt.
Mitt tips är att du lägger undan alla ismer utom den mest värdefulla, nämligen pragmatismen.
Det är detta subjektiva värde som jag ser som en utmärkt anledning till djurrättsaktivism, om man nu är intresserad av sånt (vilket jag inte är). Precis som all annan aktivism/politik så utgår man från sina egna subjektiva värderingar och strävar efter ett samhälle som upprätthåller dessa.
Enligt ditt resonemang är det precis lika "sentimentalt" att bekämpa hungersnöden i Afrika. Afrikaner har ju inget objektivt värde...
När jag läser dina svar får jag känslan av att du ser världen genom en filosofibok och försöker räkna dig fram till vad som är rätt eller fel. Problemet med det är att man ofta får svar som är helt uppåt väggerna och som inte alls stämmer med ens egentliga åsikter. Jag tror inte att du tycker det är okej att tortera hundvalpar i praktiken, utanför filosofiböckerna. Om du sen kallar det sentimentalitet eller något annat spelar mindre roll - det du tycker ska du stå för, och i det här fallet står du för valpars rätt att slippa bli torterade. Med andra ord: djurrätt.
Mitt tips är att du lägger undan alla ismer utom den mest värdefulla, nämligen pragmatismen.

Problemet är att man inom djurrättsrörelsen försöker implicera dessa subjektiva värderingar i lagtexten, som om det vore någon universell sanning att djur har ett värde. Där ligger mitt problem. Tänk om vi skulle vara lika vänliga mot alla grupper/sekter med olika böjelser. Om en grupp människor anser det vara fel att använda penicillin då det "mördar" bakterier. Ska vi applicera samma teori på dem då?
Gränsdragningen för "viktigt" liv blir bara löjlig.
Rent filosofiskt så innebär nihilismen att inget har ett värde. Du, jag, svältande barn i afrika, etc etc. Däremot så återstår fortfarande våra begär och behov som kan sätta sig över dessa insikter. Även om jag redan vet att filmer slutar på ett visst sätt betyder inte att jag inte kan bli underhållen av att se den.
Rent privat är jag självklart en pragmatiker men det är kul att sväva ut i filosofins värld där man kan ett annat sätt värdera saker och ting.
)