Din ångest är inte befogad, det är inte normalt att oroa sig för någonting du inte ens vet har hänt. Det låter också som att din ångest bygger på skuld/skam, och om man är av den personlighetstypen (jag själv är det till exempel) så kan detta utvecklas till social fobi eller tvångstankar/tvångshandlingar, kanske även depression som indirekt följd.
Jag blev besatt av småaktiga misstag vid ung ålder, vilket utvecklades till tvångshandlingar. Tillslut så inbillade jag mig att jag hade gjort hemska saker medan det i själva verket aldrig hade hänt, det utvecklades alltså i en psykotiskt riktning kan man säga. Ungdomspsykiatrin kopplades in och KBT i kombination med neuroleptika behjälpte mina problem.
Jag skriver inte detta för att skrämma upp dig utan jag menar snarare på att jag tycker att du borde söka professionell hjälp, och jag ville även visa att det kan lösa sig om man får rätt hjälp