Citat:
Ursprungligen postat av
cosmic_dancer
Inte behöver du be om ursäkt heller, sånt händer alla. Ja vikten och längden har jämnat ut sig och som du skriver är man 1,93 behöver man mycket mat. Fortsätter han äta som han gör kommer dock kilorna komma.
Eller hur, han framstår som rena drömmen, hoppas verklugen han hittar en vettig partner som kan ge honom lite självförtroende och perspektiv på tillvaron.
Tyvärr har han nog tagit en del skada...killen blir 23 nästa år och verkar "frivilligt" ha valt att flytta med familjen till Munkfors och rucklet. Han verkar ändå vara den enda normala och som inte behöver stöd så han skulle väl ha mått bäst av att bo kvar i Eskilstuna och skaffat egen lägenhet. Andreas behöver in på lssboende snarast där utbildad och kunnig personal kan hjälpa honom med de rätta verktygen han behöver. Lilleman kommer också behöva det sen skulle jag tro, den dagen maria trillar av pinn vilket son sagt inte lär dröja
Jag tror att Christian känner ett ansvar att hjälpa sin mor med sina två uppenbart efterblivna bröder. Hon kämpar säkert på så gott det går med två jobb (vilket hon berättade om i någon film i höstas) men orken och fantasin tar slut. Sedan är Maria väldigt egoistisk som människa så den lilla energi hon har går till att frossa och "unna sig". Det vet Christian, även om han kanske inte skulle erkänna det verbalt. Därför tar han vad han tycker är sitt ansvar och agerar extrapappa åt sina två mongobröder och sin omogna och begränsade mor.
Tyvärr tror jag aldrig att han kommer att ta sig ur sin nuvarande sits. Om femton år kommer han fortfarande att lalla runt hemma på gården, nu överviktig och skallig, och agera markservice åt de andra två idioterna som skriker och kastar saker och sin nu helt sängliggande mamma som endast hålls vid liv med andningsmaskin. Tjejerna kommer inte att komma hem och knacka på dörren och framförallt inte när han har allt det där andra bagaget att släpa på.
Jag är pessimistisk när det kommer till Christian. Han är inte typen som en dag slänger förklädet i golvet och packar väskan. Han har det inte i sig. Han är empatisk och medkännande och kommer hellre att kasta bort sitt eget liv på att sörja för sin dysfunktionella familj än att "svika" dem och tänka på sig själv.