Citat:
Jag vidhåller nog minst tre månaders utgifter på lönekontot. Sunkigt att behöva sälja aktier för att betala sin semesterresa t.ex. jag kom för övrigt på en oväntad utgift jag fick: det visade sig att istället för min vanliga skatteåterbäring så tvingas jag i år betala $8600. Det skulle kännas segt att tvingas sälja aktier för att betala en skatteskuld.
Men visst handlar det kanske mer om ångest och psykologi än något annat det här... personligen tycker jag att det är skönt med rejäl marginal på lönekontot
Men visst handlar det kanske mer om ångest och psykologi än något annat det här... personligen tycker jag att det är skönt med rejäl marginal på lönekontot
Efter 25 blir just semesterresor kanske inte så spontana att de klassas som oväntade och kräver stora summor med några timmars varsel. Själv kan jag spara till saker som möbler och resor, ett specifikt sparande till inköp är såklart ingen buffert.
Har man så lite koll på sin deklaration att det kan diffa på 100k så visst, men det är ju som att kalla hyran, sophanteringen eller VA-avgiften för oväntad utgift. Då behövs säkert ett par hundra tusen i buffert, är man ekonomisk analfabet så krävs annan trygghet.
Exakt, för att lindra ångest och oro tycker du det är skönt att se pengar på kontot. Du köper lite sinnesfrid.
Citat:
Frågan från TS: nämn en oförutsedd utgift. Ditt svar: en utgift på hundra tusen.
Vilket jävla svar.
Svenska kronans fall är välkänt antar jag, där är din buffert som tappar i värde. Det finns mycket att göra för pengarna, att du köper dig lite sinnesfrid är inte fel för dig men lider man inte av dessa ogrundade ångestkänslor så är bufferten rent kapitalförstörande.