När sparar ni blötläggningsvattnet (baljväxter)?

När jag kokar ärtsoppa använder jag blötläggningsvattnet som kokvatten. Vattnet smakar inte mycket, men gör enorm skillnad i resultat på soppan. När jag kokar bruna bönor har jag provat att antingen koka med blötläggningsvattnet eller med nytt vatten. Här verkar det inte göra skillnad i smak.

Just denna fråga har jag inte sett mycket av på internet.

Hur gör ni? För vilka baljväxter och rätter anser ni att blötläggningsvattnet ger ett mervärde för smaken?
Och är blötläggningsvattnet verkligen onyttigt (fytaser, lektiner, etc.)?

Skillnad på vilket sätt (du skriver ingen smak)?
Varför koka soppa på smutsvatten?

Det jag avser är att om man smakar av blötläggningsvattnet så har det ingen uppenbar smak, utan är relativt blaskigt med en viss ton av gula ärter, om vi nu pratar ärtsoppa.
Om jag gör exakt samma recept och metod på ärtsoppa, men i det ena fallet kokar soppan på blötläggningsvattnet och i det andra på nytt vatten, så får jag påtaglig skillnad i smak, där den tidigare är betydligt godare.

När samma koncept appliceras på ex. rätten Bruna Bönor, upplever jag däremot ingen skillnad.

En stor poäng med blötläggning av ex ärtor och baljväxter är väl trots allt att laka ur lektiner? De lakas ju ut i vattnet, som man då ska hälla ut. Enligt Livsmedelsverket ska blötläggningsvattnet hällas bort: https://www.livsmedelsverket.se/livs...ookieSupport=1

Ja. Dock verkar det inte råda koncensus här, ej heller bland de dokument livsmedelsverket upplåter. Dels står att läsa att blötläggning lakar ur en liten mängd lektiner, men att lektiner förstörs av kokning. Exempelvis läste jag att i stort sett alla lektiner skall ha förstörts vid 100 C våt värme under 5 min.
Därmed borde man kunna använda blötläggningsvattnet i matlagningen?
Samma verk säger kort senare att man bör hälla bort det.
Det är här jag inte får ihop det.

Jag vill använda blötläggningsvattnet i de fall det ger mersmak till rätten, men inte på bekostnad av rättens näring, om man säger så.
Därför vore det intressant att höra hur andra gör vad gäller olika baljväxter och rätter, och vad andra har funnit.

Jag sparar aldrig blötläggnigsvattnet, då det bland annat innehåller den urlakade fytinsyran som fanns i de torkade baljväxterna. Att spara och använda den är som att be om att inte få i sig näringen i det man äter...

Jag har tidigare förklarat hur det fungerar i:
(FB) Blötläggning av bönor är meningslöst?

Tack,
Det verkar dock vara ett tvåeggat svärd, då fytinsyror även gör nytta i matsmältningssystemet, exempelvis genom att binda tungmetaller och avlägsna dessa.
Som jag har förstått det så lakas inte fytinsyror ut i vattnet i någon större mängd, utan enzymet fytas aktiveras under groddningen, som sker då bönan blötläggs, och bryter ned fytinsyrorna.
Lektiner lakas däremot ut, men dessa förstörs vid tillagningen ändå.
Det ser dock ut som att vetenskapliga studier pekar åt olika håll här.

Ibland ser man matlagningsprogram och dylikt där kocken sparar blötläggningsvattnet, som senare blir kokvatten, som "buljong" för att grunda en gryta, soppa eller sås. Och en av frågorna är just vilka baljväxter som anses ge "buljong" med ett matvärde.

Tjenis!

Som redan nämnts så är det för att dra ut diverse restprodukter.

Det är inte ovanligt att man slår i lite bikarbonat eller bakpulver,
för att mjukgöra skalet på en del baljväxter.
Och då blir det ännu mer olämpligt att använda det vattnet.

Rullkragen

Jag sparar blötläggningsvattnet när jag avser att använda det omgående. Annars blir det näring till mina växter.

Exempel: ärtsoppa, "refried beans", hummus.